Maria Rydhagen

Sämsta tidpunkten för en partiskandal – på 102 år

”Om någon skulle kunna samla ihop oppositionen och vinna makten från S, så är det Torbjörn Tegnhammar.”
Foto: JENS CHRISTIAN

Vad händer hos Moderaterna i Malmö?

Vem ska nu leda oppositionen?

Inte på 102 år har tajmingen varit så dålig.

I första versionen av den här krönikan (som också publicerades i lördagstidningen) undrade jag vad som händer hos Moderaterna i Malmö. Kvällsposten och andra medier skrev om turbulensen kring Torbjörn Tegnhammar. Tre kvinnor anklagde M-toppen för närmanden. Men kommentarerna från partiet var knapphändiga, vilket jag kommenterade.

Sedan gick allt snabbt.

Moderaternas organisationschef, Karin Juhlin, lät under fredagskvällen skriftligt kommentera Kvällspostens uppgifter:

”Alla ska känna sig trygga med att engagera sig i vårt parti, och Moderaternas riksorganisation ser mycket allvarligt på uppgifterna som framkommit. Idag öppnade vi därför en utredning där vi kommer prata med alla som hör av sig för att gå till botten med detta.”

Senare på kvällen meddelade Torbjörn Tegnhammar på sin Facebooksida att han avgår med omedelbar verkan.

”Jag har i kväll meddelat kommunfullmäktigegruppen i Malmö, samt Moderaternas partiledning, att jag av omtanke om min familj och partiet väljer att omedelbart avgå. Jag kommer i dagsläget inte att ge några ytterligare kommentarer. Jag återkommer så småningom med min berättelse.

Man kan konstatera att tajmingen är usel. 

Inte på 102 år har detta varit en så dålig idé. 

Inte för att det är min uppgift att stötta Malmömoderaterna, per se. Jag tar inte ställning för något parti eftersom jag är nyhetsjournalist, och även privat är jag en otrogen röstare.

Men i en stad där Socialdemokraterna styrt i 102 år har vem som helst kunnat se en del tråkiga nonchalanta tendenser som pekar på att S sitter lite väl säkert i huset på August Palms plats (bara namnet!). 

”Men i en stad där Socialdemokraterna styrt i 102 år har vem som helst kunnat se en del tråkiga nonchalanta tendenser som pekar på att S sitter lite väl säkert i huset på August Palms plats (bara namnet!).”
Foto: FRITZ SCHIBLI

Jag tänker till exempel på Kvällspostens Jenny Strindlövs avslöjanden om parallella rättegångar som hållits, trots att en S-topp larmats om dem, och även Federico Morenos många artiklar om antisemitisk jargong inom SSU. I detta Malmö är en aktiv oppositionsledare något intressant.

Jag fick för övrigt plugga på hos Wikipedia för att få rätt på mandatperioderna. Det lilla stycket under rubriken ”Politik” är kortfattat och nästan lakoniskt:

”Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.”

Två rader text och that’s it. Där har vi sammanfattat hela Malmös politiska historia – ända sedan rösträtten infördes.

Malmö – socialdemokratins Disney World. Här Folkets park, Sveriges äldsta.
Foto: MARTINA HOLMBERG / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN

Malmös sekelskifte och 1900-tal är förvisso en spännande epok. Mitt första jobb var som nyhetsreporter på socialdemokratiska Arbetet, en folklig dagstidning grundad 1887. 

Och i en stad som kan liknas vid socialdemokratins Disney World finns attraktioner överallt: Olof Palme-statyn i Folkets park, ja förresten hela Folkets park, där agitatorn August Palm höll sitt klassiska ”Vad vilja socialdemokraterna?”-tal. Arbetets söner på Möllevångstorget. Per Albin Hanssons bostad. Amalthea (googla, ungdomar!). Tiden kring förra sekelskiftet ligger till grund för samhället som vi känner det. Och det var i Malmö som allting hände.

Men kanske är det inte nödvändigtvis framtidens styre.

Kanske är det inte HÄR som det HÄNDER, NU.

Och om någon skulle kunnat samla ihop oppositionen och vinna makten från S, så var det Torbjörn Tegnhammar. Han har som politiker visat prov på en beundransvärd energi. Han är också vad man brukar kalla en citatmaskin. Sa han verkligen det? Det frågar vi oss ibland på Kvällsposten när en reporter har pratat med honom. En färgstark, driven politiker som inte brukar ducka.

Men på fredagskvällen avgick han alltså, och partiet satte äntligen ord på vad som hänt. Uttryckte sina värderingar utåt: ”Alla ska känna sig trygga med att engagera sig i vårt parti”.

Det var på tiden. 

Sedan återstår det att se hur Malmömoderaterna kommer igen. Det är 21 augusti 2021, ett år och 21 dagar före ett ödesval. Det är ganska bråttom.

Bäst

Jag bara vet att det blir värmevåg till. Inte för att SMHI eller DMI har sagt det, jag bara vet det. Riktig sommar alltså, före brittsommaren. Och jag längtar dit. Men i hemlighet är jag också väldigt förtjust i de här svala, allvarliga sensommardagarna. Det både biter till och är ljummet. Otroligt.

Sämst

Det är sorgligt att se presskonferens från Eslöv på fredagen. Det är dagen efter det förfärliga. En lärare är allvarligt skadad, en elev sitter anhållen. Grundskolechefen Ulrika Narling berättar hur skolan tar hand om sina elever. Krispersonal, kuratorer, polisnärvaro. ”Jag har fått frågan hur stämningen är. Det är väldigt svårt att beskriva stämningen när något sådant har hänt.”

Maria Rydhagen

Kvällspostens chefredaktör, verksam och bosatt i Malmö. Reporter på Kvällsposten sedan 1998. Ser just nu fram emot höstsemester, läser Michael Connellys nya och har redan ätit kräftor två gånger.

LÄS MER:

Torbjörn Tegnhammar avgår med omedelbar verkan 

Tre kvinnor anklagar M-toppen för närmanden 

Förundersökningen mot Tegnhammar nedlagd 

Fotnot: En tidigare version av denna text, skriven före Torbjörn Tegnhammars beslut att avgå, publicerades i lördagstidningen.