Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Maria Rydhagen

Mobilia, torsdag klockan 08.42: Livet tar överhanden

Polisen spärrade av vid Mobilia på torsdagsmorgonen. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mobilia är liv.

Mobilia är mat, blommor, vin, vackra kläder och paketutlämning.

Det vi kallar liv.

Det vi kallar vardag. 

Precis här, medan Burger King fortfarande var öppet, har en person blivit skjuten, bara några timmar tidigare.

En anställd har just kommit till jobbet på Burger King. Det är torsdag morgon, strax före klockan 9. De sista matgästerna var kanske lite fulla, eller bara vanligt vårdslösa, för det ligger ett antal läskmuggar slängda på marken vid entrén. Burger King-killen suckar inte ens. Han bara plockar upp dem och slänger i papperskorgen.

Bara några timmar tidigare har en 20-årig man blivit skjuten på just den här platsen.

Burger King hade inte ens hunnit stänga. 

 

Klockan 1.44 öppnade den okända skytten eld och då fanns fortfarande personal och gäster kvar inne i restaurangen.

Klockan 8.42 är sopbilen klar med sitt jobb. Killen som kör kallar sig själv ”sopgubbe” och säger att han har hämtat restavfallet, det som blir kvar när mat, kartong och plast har skickats till återvinning.

Och ja, han har tänkt på att hans arbetsplats alldeles nyss var en brottsplats. Det är sorgligt, men inget som skrämmer honom, och inget som får honom att fundera på att flytta.

– Malmö är bra. Och jag tycker inte att det är otryggt, inte om man har rätt umgänge, säger ”sopgubben”.

Burger King hade inte ens hunnit stänga. Foto: MICHAEL CONROY / AP TT / NTB SCANPIX

Burger King-killen skyndar i väg mot personalingången, nu när han har samlat ihop skräpet. Han är taggad inför arbetsdagen och har inte tid eller lust att prata.

– Sådant händer i hela Malmö, inte bara här på jobbet. De är överallt. De gör som de vill, muttrar han och försvinner in. 

 

En 85-årig kvinna passerar Mobilia på sin dagliga runda. Hon flydde från Ungern 1956 och har sett Malmö utvecklas från en stad där man inte behövde låsa cykeln till en stad där … folk blir skjutna, mitt i vardagslivet.

– Man blir ledsen, helt enkelt, säger hon men poängterar att hon fortsätter promenera.

Utanför det än så länge stängda Systembolaget står Nadia, 38, och pratar med Sandra, 42. Nadia jobbar själv på Mobilia och hennes första tanke gick till anställda och kunder på Burger King som blev vittnen till skjutningen.

– Det ger en otrygg känsla, säger hon.

Sandra är mammaledig och har sitt barn i vagnen. Hon hade precis börjat tänka att det var längesedan något sköts. Och så händer detta.

– Det känns som att det aldrig tar slut. 

Jag frågar dem vilken känsla som dominerar en sådan här morgon. Ilska? Sorg? Rädsla? Sandra och Nadia säger otrygghet.

– Men det värsta av allt är att man är van, säger Nadia, att det har blivit en del av livet.

Malmö är där allting händer, menar Nadia och Sandra. Foto: RONNY JOHANNESSON

I hennes röst finns spår av den farliga tröttheten. Då, när man inte bryr sig längre. Blir bitter och uppgiven. Men de här två kvinnorna låter inte den tröttheten ta över. Tvärtom. De lyser av liv. När jag frågar ifall de tänker flytta skrattar de åt mig.

– Det är här allt händer, säger Sandra.

– Malmö är en stad som lever, säger Nadia.

Deras livsglädje glimrar i dimman. 

Vi får vara uppmärksamma så att inte tröttheten tar över. 

Den har inte gjort det än. Så länge som ”sopgubben” hämtar restavfall, Burger King öppnar punktligt klockan 9, Nadia går till jobbet, Sandra tar hand om sitt barn och 85-åriga kvinnor trots allt går och handlar, då tar livet ändå överhanden. 

Men om tröttheten en dag tar över. 

Då är vi illa ute.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!