Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Maria Rydhagen

58 ord – som gör Sverige bättre

En ny dom från Högsta domstolen som skärper in vårt nya sätt att se på barn.
Foto: MAGNUS ANDERSSON / TT NYHETSBYRÅN

De osynliga barnen har blivit synliga.

Jag vet inte hur många domar jag har läst där man anar att barn har befunnit sig mitt i det hemska, men där barnen ändå ignorerats.

Det är slut med det nu.

Högsta domstolen slår i sitt avgörande om Kävlingemordet fast hur det SKA vara: Ett hem är ett hem, och barn ska INTE vara vittnen till våld.

Vi bygger fortfarande vårt samhälle. Detta var en avgörande byggsten.

Ibland tror vi att samhället är färdigt. Demokrati och rättssäkerhet, det kommer som ett platt paket från Ikea, alla skruvar finns.

Så är det inte, det visar bland annat rörelser som Metoo och Black lives matter.

Nu läser jag en dom från Högsta domstolen som skärper in vårt nya sätt att se på barn. Det är välgörande för själen att läsa domstolens skarpa argument. Jag vet inte hur många domar jag har läst där barnen INTE FANNS. Fast de fanns. Fast de såg grovt våld hända, och blev föräldralösa.

För den drabbade familjen i skånska Kävlinge kanske detta just nu upplevs som en detalj. Den 23-åriga mamman är död. Hennes tre barn omhändertagna. Mördaren, hennes make Marwan Alabdullah, sitter fängslad. Denna familj är krossad och för de tre barnen är framtiden i bästa fall väldigt kämpig, i värsta fall tröstlös.

Men i Sverige år 2021 betyder det allt att barnens trauma vid våldsbrott tillmäts betydelse. 

Så har det inte alltid varit. Kävlingemordet prövades i Högsta domstolen med anledning av en ny lag från förra året. 

Det var en tidig morgon i mars 2020 som Marwan Alabdullah mördade sin fru med en hantel och strypvåld. Hon hade lämnat honom, men paret bodde fortfarande tillsammans i den lilla lägenheten i Skåne. Marwan Alabdullah slog sina barns mor medvetslös med hanteln och ströp henne sedan. Det var strupgreppet som dödade henne, men hon försvagades av slaget. 

Kvinnan blev mördad i sitt eget sovrum. De tre barnen hade sina sängar intill föräldrarnas. De låg och sov när mamman ströps. Eller satt kanske i rummet bredvid och såg på tv? Pappan har berättat flera versioner där, men egentligen spelar det ingen roll. Familjen var så trångbodd att barnen måste ha hört, i vilket rum de än befann sig. 

När mamman var död lämnade pappan Marwan Alabdullah barnen på förskolan och flydde. I Malmö kunde han gripas och ställdes sedan inför rätta.

Tingsrätten dömde honom till 18 års fängelse. I hovrätten höjdes straffet till livstid. Nu fastställer Högsta domstolen detta. Det FINNS omständigheter som talar för det lägre straffet, argumenterar de fem justitieråden. Marwan Alabdullah kommer att utvisas till ett land som han delvis tappat kontakten med. Troligen ser han aldrig sina barn igen.

Men annat väger tyngre, menar domstolen. På 13 kristallklara sidor utreds argument för och emot livstidsstraff. Och viktigast av allt är hemmets trygghet och omsorgen av barnen. Exakt så. Viktigast av allt är hemmets trygghet och omsorgen av barnen.

På juridisk svenska uttrycks det så här:

Det föreligger flera omständigheter som sammantaget ger anledning att beteckna gärningen som särskilt hänsynslös. Brottet riktade sig mot hustrun och var föranledd av att hon ville skiljas. Det förövades i det gemensamma hemmet där hon hade rätt att känna särskild trygghet. Det förelåg en överhängande risk för att de tre minderåriga barnen skulle uppfatta vad som skedde.

58 ord. Som gör Sverige till ett bättre land.

LÄS MER OM KÄVLINGEMORDET HÄR: 

Mannen mördade frun när hon ville skiljas 

Dömd hustrumördare får straffet prövat av HD