Lars Klint

Tio om dagen dör på grund av ojämlik vård

Publicerad

Stärkt patientmakt och jämlikare sjukvård.

Alla säger sig sträva mot det målet, men längre än till utredningar och fagra löften når inte ambitionerna. Som om inte bara förmågan saknas, utan också viljan.

Gång på gång dyker det upp exempel på hur godtyckligt och orättvist den svenska vården drabbar patienter. Var man bor spelar stor roll. Åldern är ofta direkt avgörande för kvaliteten och omfattningen av de medicinska insatserna.

Personer med funktionsnedsättningar halkar också ned på vårdstegen, liksom utrikesfödda. Missbrukare. Lågutbildade, arbetslösa, psykfall. Bäst bemötande får högutbildade män i storstad som kan tala för sig. Kvinnor får sämre vård än män.

Det här gäller naturligtvis inte generellt. Men den stora skillnaden i hur olika patientkategorier behandlas är statistiskt belagd, vilket den statliga "Kommissionen för jämlik vård" slår larm om med jämna mellanrum. Det är skoningslösa och glasklara rapporter om det ojämlika och miserabla tillståndet inom svensk sjukvård. Som att "tio personer om dagen dör i sjukdomar som vården kunde ha åtgärdat om den varit jämlik".

Kommissionen presenterar koncisa och konstruktiva förslag till åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Punkt för punkt – organisation, ojämlikhet mellan befolkningsgrupper, funktionsnedsättningar, åldersgrupper, bostadsorter, socioekonomiska faktorer, kön. Politiker och beslutsfattare håller med och säger sig vilja rätta till de totalt oacceptabla förhållandena. Samordna, se till såväl den enskilde som till helheten. Mycket snack, men mer än så blir det inte.

Senaste rapporten är en granskning av cancerpatienter som visar att män i betydligt högre utsträckning än kvinnor får en livräddande operation när tarmcancer spritt sig till levern.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström säger i en kommentar till Dagens Nyheter:

– Studien visar på något som vi redan kände till – att vården är ojämnställd och att män får en annan och bättre behandling än kvinnor. Det är viktigt att komma åt det problemet.

Vilket rungande klarläggande av sjukvårdsministern.

Ibland kan man undra om jämlikhet i vården verkligen har ett genuint fäste i systemets och de ansvarigas ärliga vilja och målsättning.

Begrunda exempelvis det här beslutsunderlaget för om ett läkemedel mot prostatacancer för äldre skulle subventioneras. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) skrev:

"För den här åldersgruppen av patienter tillkommer indirekta kostnader eftersom produktion minus konsumtion resulterar i ett underskott. Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader..."

TLV medgav senare att formuleringen var olycklig. Jaha, men kvar sitter ändå bilden av att Ättestupan fortfarande har en slitstark förankring någonstans djupt därnere i sinnevärldens dunkla gömslen.

Jag kommer inte ifrån misstanken att det här och där i vårdkedjan då och då smyger sig in bedömningar och handlingar som gör skillnad på folk och folk. Att alla inte är riktigt lika mycket värda att satsa på, att ge allt för. Portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen anger att "grundmålet för sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen". Visar inte politiker, sjukhuschefer och andra vårdansvariga konkret att man tar larmrapporterna om de djupa klyftorna och bristerna på allvar bör man skändligen komplettera portalparagrafen:

"Alla vårdtagare är jämlika men vissa är mer jämlika än andra."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag