Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Lars Klint

Klint: Ett uruselt betyg åt högskoleprovet

Jag lider med lärarna.

De har Sveriges viktigaste jobb. De har allas vår framtid i sina händer. De sliter och kämpar.

Många är ursmarta, pedagogiska genier och outtröttliga idealister.

De är akademiker med usla löner, blockerade karriärmöjligheter och elever som gör vad de kan för att bränna ut dem i förtid.

Nu är till råga på allt också deras utbildning på väg att bli till allmänt åtlöje.

För när Dagens Nyheter berättar att 123 personer kom in på lärarutbildningar med nästan omöjligt låga 0.1 poäng på högskoleprovet, då drar det en ofrivillig skammens rodnad över hela den gamla stolta yrkeskåren. Navet i byn. Nestorn. Trygghetsfaktorn. Allmänbildningens och vishetens garant.

Och så detta intellektuella sönderfall.

Om man bara slumpmässigt kryssar svaren i högskoleprovet hamnar slutresultatet på runt 0.4 poäng. Om man metodiskt struntar i att läsa frågorna, men konsekvent håller sig till svarsalternativ C skulle vid höstens intagningsprov resultatet också blivit 0.4. (Av de 2.0 som är provets maxpoäng).

Men till lärarutbildningen behövs bara 0.1 poäng.

Närmast obegripligt hur 123 av samhällets blivande stöttepelare, tunga fostrare, inspiratörer och kunskapsbärare lyckas pricka så fel. Vara så totalt obildade, analytiskt och språkligt korkade att absolut alla primater med pekförmåga skulle göra bättre ifrån sig.

Pinsamt förstås. Och ett uruselt betyg åt hela högskoleprovförfarandet.

Svenska skolelever halkar år efter år allt längre ner i internationella kunskaps- och inlärningsjämförelser. Det är riktigt illa bland mellan- och högstadielever i kärnområden som matematik, läsförmåga och naturorienterade ämnen.

Bland fjärdeklassare världen över är det bara Bulgarien som den senaste tioårsperioden försämrat sina resultat lika kraftigt som Sverige. Som ett av många katastrofala exempel på svensk utbildningsutveckling, enligt skolverkets presentation av etablerade och vedertagna internationella studier.

Ändå skulle de flesta av de mest lågpresterande eleverna klara högskoleprovet med bättre resultat än sina framtida lärare. Om inte annat så med slumpens eller tärningens hjälp.

Hur har det kunnat gå så här illa?

Själv tror jag att det var ett totalt missgrepp att kommunalisera skolan. Privatisering och outsourcing är nog bra i många branscher och sfärer. Men skolan är en övergripande, allmän angelägenhet där alla landsändar, samhällen, rektorsområden och klassrum måste ha samma möjligheter och samma riktlinjer.

Så kan jag inte annat än tycka att Jan Björklund nu snart har haft sju år på sig att göra något påtagligt konkret för att vända utvecklingen i en mer finsk, eller till och med dansk riktning och disciplin. Med påvisbara resultat av arbetslust, flit, betyg och - trivsel.

Han pratar och pratar, men utvecklingen pekar fortsatt neråt.

Högre löner. Ökade karriärmöjligheter. Lämplighetsprov. Öka attraktionskraften. Statusen. Förändra intagningen.

Men lärarna står fortfarande där och stampar på samma fläck bakom sin kateder.

När yrket är så impopulärt att de sökande kommer in på en lägre kvot än slumpen, då måste nog utbildningsministern kryssa ett F i sin egen betygskolumn - ej godkänt enligt den nya sexgradiga bokstavsskalan.

Allt annat är ogooglebart.