Lars Klint skriver krönikor i Kvällsposten på fredagar. Foto: LASSE SVENSSONLars Klint skriver krönikor i Kvällsposten på fredagar. Foto: LASSE SVENSSON
Lars Klint skriver krönikor i Kvällsposten på fredagar. Foto: LASSE SVENSSON
Fyrverkerier på nyår skrämmer många djur, menar Lars Klint. Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN / BILDBYRÅNFyrverkerier på nyår skrämmer många djur, menar Lars Klint. Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN / BILDBYRÅN
Fyrverkerier på nyår skrämmer många djur, menar Lars Klint. Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN / BILDBYRÅN
Lars Klint

"Förbjud omedelbart raketer på pinnar"

Publicerad

Köerna ringlar framför garagelokaler och andra tillfälliga försäljningsställen. I dagarna köper vi fyrverkeriboxar, bombtårtor och raketer för hundratals miljoner kronor.

Vi bränner av alltihop runt midnatt på söndag och vaknar upp till ett nytt år. En del rätt trötta och grumliga.

Några i en sjukhussäng med vanställda ansikten, bortsprängda fingrar eller söndertrasade fötter.

Någon kanske inte vaknar alls efter nyårsnattens pyrotekniska orgier.

Ett 100-tal människor skadas varje år allvarligt av fyrverkerier. En förkrossande majoritet är unga män. Tragedier med pojkar som dödats av blindgångare rapporteras med jämna mellanrum. Privatfilmen från förra årets krigsliknande inferno på Möllevångstorget i Malmö spred skräck och avsky. Debatten gick hög och på nytt restes kraven om totalförbud.

Det tror jag inte på. 

Men att förbjuda raketer på pinne, som branschens egen organisation förordar och som slagit väl ut i Norge, är en realistisk väg att minska riskerna för nya stympade och traumatiserade nyårsoffer. 

 

Fast den enkla åtgärden kommer inte att kunna verkställas förrän tidigast i mitten av 2019. Om ens då. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avvaktar och överväger utbildning och licens för raketuppskjutare. Sådant tar tid att administrera. Det är ett byråkratiskt feltänk, som kan få allvarliga konsekvenser och ödelägga liv.

En hel del har, trots allt, stramats upp kring den här kostsamma och anmärkningsvärt själlösa traditionen. Mängden krut i pjäserna har skurits ner, smällarna har förbjudits, tiderna begränsats. Säkerheten kring införsel, tillstånd och lagring har skärpts. Tullkontrollen vid gränser och postterminaler har effektiviserats.

 

Det har gjort nyårshelvetet något uthärdligare för hundratusentals hundar och andra   skotträdda husdjur. Men på vissa platser är det fortfarande ett osannolikt och livsfarligt skjutande. Jag har bevakat ett par nyårsnätter på Möllevångstorget den senaste tioårsperioden. Djupt olustigt, obehagligt, obegripligt. Ingen verkar ha direkt kul heller. Det bara brakar loss i alla riktningar, gärna längs marken, utan omdöme, utan minsta hänsyn till alla som kan träffas. Småungar, ungdomar och vuxna om vart annat. Och runt om lallar kroggästerna, den ena fullare än den andra.

Det är min bild. En annan är mötet med vänner och anhöriga till en 16-årig pojke i Karlskrona som precis för tio år sedan tog en promenad med sin bror efter tolvslaget. De hittade en odetonerad rörbomb, tjock som ett stuprör, i kvarteret intill hemmet där de firat kvällen tillsammans med föräldrarna. 16-åringen fingrade lite på pjäsen, men hann inte fundera klart på om han skulle låta den ligga kvar. Den exploderade rakt i ansiktet. Större delen av skallen sprängdes bort.

 

Den förtvivlan och chock jag mötte hos hans nära den nyårsdagen kommer alltid att följa mig. Djupare och naknare än vad som är möjligt att förmedla med ord.

Låt det inte hända igen, nu på söndag. Tänk efter - före smällen. Det går, oavsett ålder, belägenhet och berusningsgrad.

Och så den rent formella regleringen:

Förbjud omedelbart raketer på pinnar. Krymp tillståndet för allmänhetens fyrverkerier till två timmar, mellan klockan 23 och 01. I alla landets kommuner. Det begränsar plågan och utrymmet för missöden. Men det gör inte tolvslaget mindre högtidligt, mäktigt och explosivt.

Gott nytt år!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag