Lars Klint skriver krönikor i Kvällsposten varje fredag. Foto: LASSE SVENSSONLars Klint skriver krönikor i Kvällsposten varje fredag. Foto: LASSE SVENSSON
Lars Klint skriver krönikor i Kvällsposten varje fredag. Foto: LASSE SVENSSON
Mest berörd blir Lars Klint över uppropen inom skolan. Foto: CHRISTER WAHLGREN / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGRENMest berörd blir Lars Klint över uppropen inom skolan. Foto: CHRISTER WAHLGREN / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Mest berörd blir Lars Klint över uppropen inom skolan. Foto: CHRISTER WAHLGREN / FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN
Lars Klint

"Detta är det absolut dummaste i hela #metoo-rörelsen – pinsamt!"

Publicerad

Bland det dummaste i hela metoo-rörelsen är nog den förvåning många politiker, chefer och andra ansvariga visar. 

Som om trakasserier och förföljelser av kvinnor är ett nytt och främmande fenomen i vår civilisation. ”Hade jag inte en aning om. 

Aldrig förekommit på min firma, inte i min bok.”

Naivitet och inkompetent ledarskap skulle man kunna skylla på. Själv tror jag mer på feghet, lögner. I värsta fall delaktighet och samförstånd.

Så är det naturligtvis inte överallt. Men uppåt 50 000 kvinnors helvetesskildringar av  övergrepp och kränkningar fördelade på ett 25-tal upprop inom nästan lika många områden är en revolution som kommer att förändra verkligheten i en jämställd och trygg riktning.

 

För den som saknar egna referenser till hur utsatta kvinnor varit i historien pekar exempelvis måndagens avsnitt av ”Vår tid är nu” på  missförhållanden som rådde inom arbetsmarknad och fackföreningsrörelse redan 1950.

Bristerna och orättvisorna mellan könen borde inte vara obekant för någon i ett upplyst samhälle. Förnedring, ofredanden, ja till och med rena våldtäktsförsök har viftats bort, tystats ner. Som om det accepterats.

Efter den senaste månadens reningsbad förefaller det helt ofattbart att detta kunnat pågå så öppet, så omvittnat och förlamande överallt i hela landet, dygnet runt, år ut och år in.

 

Mest beklämd blir jag vid läsningen av #räckupphanden och #tystiklassen

Hemska vittnesmål från flickor på gymnasiet och i grundskolan. Det är skräck, rädsla. Skam och upppgivenhet. Killar som trycker och klämmer, visar snoppar, hotar och tar sig vilka friheter som helst på bekostnad av tjejerna, deras integritet och självkänsla.

Och så den förbannade mobilterrorn. 

Det finns exempel på lärare som uppträder lika hänsynslöst och äckligt. Ingen kommer till de berättande flickornas undsättning. De beskriver hur vuxna i skolan sviker, vägrar lyssna, förminskar och skrattar bort deras traumatiska upplevelser. 

De får smyga längs väggarna. De skolkar, de har en klump i magen varje dag. Många plågas av omotiverade skuldkänslor och vågar inte berätta hemma. 

De tappar livslust och framtidshopp. 

”Skolan ska vara en plats där vi lär oss allt från kemi till det sociala spelets regler. Inte en plats där vi lär oss att sexuella trakasserier, ofredanden och övergrepp är ok”, skriver initiativtagarna till #räckaupphanden. Och vidare:

”Skolan måste sluta uppfostra förövare och tysta deras offer. Vi fostras till tystnad. Till att sätta pojkars behov framför våra egna.”

 

Det är bedrövligt att det sedan min skoltid för mer än 50 år sedan bara tycks ha blivit värre inom områden där Sverige ständigt slår sig för bröstet - jämställdhet, frihet, trygghet, barnuppfostran. Tolerans, respekt och rättvisa. Mycket värre, enligt allt som nu avslöjas i #metoo.

Sett till de vidriga förhållanden som sköljer över oss från arbetsplatser och institutioner är det ofrånkomligt att även skolan drabbas. Våra barn har marinerats av kvinnoförakt och en tillåtande syn på trakasserier och ofredanden. Som en slemmig soppa från hela vuxenvärlden.

 

Men i ett slag ändras bilden. 

Metoo tvingar politiker, chefer och andra ansvariga att rensa och rena det sexistiska träsket. Varenda man har de senaste veckorna garanterat ägnat stor tid åt ärlig självrannsakan. 

Och för en gångs skull verkar vi förstå. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag