Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Lars Klint

De radikala rör sig
fritt mitt ibland oss

Kanske mötte jag honom där bland de hetsiga och skrikande tonåringarna som ockuperat källarmoskén i Rosengård. Som kastade sten på poliser och brandbilar. Kanske var det där radikaliseringen började för Osama Krayem, den svenske Brysselterroristen.

Långt senare öppnade han sig för extremismen och livet som IS-jihadist. Utan att någon höjde ett finger.

Det var just den utvecklingen som forskarna Magnus Ranstorp och Josefin Dos Santos varnade för i sin rapport efter upploppen i Rosengård 2008 - "Hot mot demokrati och värdegrund, en lägesbild från Malmö". Den viftades undan, hånades och dömdes ut som helt otillförlitlig, byggd på andrahandsuppgifter och med ett källmaterial som förstörts av upphovsmännen.

Dåvarande Säpochefen, tidigare länspolismästaren i Skåne, Anders Danielsson, nu generaldirektör på Migrationsverket, avfärdade rapportens alarmerande slutsatser som grova generaliseringar.

- Rosengård fungerar hur bra som helst, konstaterade han i en intervju för Sveriges Radio.

Islamiseringen och värvningen av militanta aktivister kunde fortsätta i lugn och ro. Medier, experter, samhällsdebattörer, politiker var, med få undantag, alldeles för naiva och godtrogna för att se farorna och lyssna till varningsropen. Och inom de muslimska församlingarna rådde tystnad. Oroliga föräldrar var rädda och saknade stöd för att ge uttryck för sina misstankar om vart sönerna var på väg, i tanke, tro och handling.

 

Det är sju år sedan rapporten släpptes. Den är ganska tunn, men varenda sida belyser de hot, risker, lockelser och bakomliggande faktorer som skapar en religiös extremist och terrorist. Sedan dess har Sverige, enligt Säpo, uppfostrat cirka 300 jihadister som rest iväg för att kriga i Syrien och Irak. Och komma hem ibland för att vila upp sig inför ett nytt mördaruppdrag.

Hur många fler som är aktiva i svenska terroristceller är omöjligt att ens kunna uppskatta. Bara att deras radikalisering kunnat fortgå lugnt och metodiskt utan inblandning av svenska myndigheter. Och att de rör sig fritt mitt ibland oss. Kanske som Osama Krayem anställda inom kommunen och med en utbildning till jihadist delvis finansierad av statliga stödpengar till en fiktiv kulturförening.

Reaktioner på Facebook och olika nätsajter ger en tydlig bild av att sympatierna för Osama Krayems person och terrorgärning är omfattande. Hyllningar och likes väller in - i första hand från vänner i Malmö.

Jag talar med en fritidsledare som var i tjänst under ockupationen av källarmoskén och senare försökte dämpa de värsta upprorsmakarna i kravallerna och mordbränderna veckan före jul 2008.

Han minns inte att Osama Krayem, då 15 år, hade någon framträdande roll i attackerna mot polisen. Men han är klar över att källarmoskén också hyste helt andra verksamheter än bön, fritidsaktiviteter och läxläsning:

- Fast inte ens vi förstod riktigt allvaret, och vart det var på väg. Vi ansträngde oss mest för att hålla pojkarna borta från kriminalitet, lära dem respekt och få dem att gå i skolan.

Efter att Anders Danielsson lämnat Skåne och Säpo har insikten om radikaliseringen och vilka förödande konsekvenser den kan få vuxit inom polisen. I Malmö har samarbetet med sociala myndigheter, skola och politiker effektiviserats.

Resurserna att hitta, bevaka och störa misstänkta terroristsympatisörer har stärkts. Det är sent, men förhoppningsvis inte för sent för att stoppa nya planerade massmord och terrordåd.

Fotnot: Här är länken till Ranstorps/Dos Santos Rosengårdsrapport från januari 2009. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!