Peter Madsens ubåt Nautilus. Foto: / POLFOTO / IBL BILDBYR / IBLAB
Peter Madsens ubåt Nautilus. Foto: / POLFOTO / IBL BILDBYR / IBLAB
Katrin Säfström

Varför? Kommer vi någonsin att förstå?

Publicerad

Kommer vi någonsin att förstå varför Kim Walls död blev så brutal och grym? Det känns inte så även om fynden som danska polisen presenterade på lördagen förmodligen kan ge svar på hur det gick till.  

Under veckorna sedan Kim Wall försvann har vi känt fasa, ilska och sorg. Och tvivlat på Peter Madsens ändrade förklaringar om vad som egentligen hände. Förhoppningsvis kan vi komma sanningen lite närmare nu, komma närmare en fällande dom och kanske närmare ett avslut och en sorgeprocess för de hårt prövade anhöriga.

Oavsett vad som är den absoluta sanningen i detta så förfasas man över vad människor kan göra. Grymhet i världen har vi upplevt genom historien och återupplever gång på gång, ofta förklarad av masspsykos, grupptryck och indoktrinerande propaganda. 

Enskild ondska möter vi inte lika ofta, orsakad av människor som går över alla gränser. Sådant som väldigt få andra skulle vara kapabla till. Den som är så förtvivlat svår att förstå.

För några år sedan jobbade jag i Mellansverige när den livstidsdömda Jonna Henningsson genomförde ett bestialiskt dåd där hon hävdade att hon handlat i panik. Precis som Peter Madsen i senaste häktningsförhandlingen sa att han hade gjort efter att Kim Wall enligt honom skulle ha dött ombord på ubåten när en lucka föll på hennes huvud - något som nu kan ses som en lögn eftersom danska polisen uppger att det inte finns några sådana skador på Kim Walls funna huvud.

Man ska inte jämföra ett fall som har en livstidsdom med ett som inte gått till åtal, men förklaringarna och känslostämningarna har likheter.

Kvinnan i Askersund mördade sitt offer, åkte hem efter vassare verktyg för att kunna genomföra styckningen, packade offret i påsar och lade dem i en bil. Hon besökte vårdcentralen för att plåstra om sig själv och åkte sedan till jobbet innan hon grävde ner kvarlevorna. Hon höll ihop i något dygn. Sedan gick det inte längre.

Jag har undrat över känslokylan. Hur det är möjligt att åka flera mil efter ytterligare verktyg. Att man inte någonstans slås av: ”Vad är det jag håller på med?”

Madsens extrema känslokyla kan vi se så här i efterhand. Vi hörde honom prata med polisen strax efter han blivit räddad när han påstod att han släppt av Kim Wall på land. Han skrattade mot tv-kamerorna och verkade mest bekymrad över sin ubåt. Senare drar han historien med den tunga luckan och hävdar att han gick och la sig för att sova några timmar medan Kim Wall låg död i ubåten. Vem är man när man klarar något sådant?

Två månader senare bedyrar han fortfarande sin oskuld. Hur länge? Vilken blir hans nästa förklaring nu när hans senaste så uppenbart fallit?

 

Vi kan inte lägga rationella mönster över de allra mest irrationella och störda, men hur är grymheten möjlig?

Den här sorgliga och makabra historien har berört så många. Att en ung kvinna, utsänd på ett jobb, kunde råka så illa ut går utöver allt som är begripligt. I veckan som gick hölls en debatt i Malmö, anordnad av lokala Publicistklubben. Hade vi rapporterat för mycket om fallet? Var bevakningen annorlunda för att Kim Wall var journalist?

Så otroligt svåra frågor att ge enkla svar på. Rapporteringen har varit massiv, men som sagt likaså intresset. När jag har pratat med människor är det framför allt empatin med Kim Wall som de nämner. Det har gjort ont i folk. Och de vill veta vad som händer.

Jag fick under debatten frågan om vi kommer att rapportera om andra rättsfall på samma sätt som om det här. Mitt svar är alltid att varje fall är unikt, så måste det vara ur publicistisk synvinkel. Men det här är en historia som ingen annan, med en öppenhet från dansk polis som vi inte är vana vid i Sverige, i ett medielandskap som bygger på direktrapporter och sändningar i realtid. Självklart kan man ändå välja vad man publicerar och inte, men jag tycker att vi hållit oss på en nivå som vi kan stå för. Vårt uppdrag är alltid först och främst att berätta så mycket vi kan, men också ta hänsyn till offrets närmaste. Att anhöriga blir extremt prövade i uppmärksammade rättsfall är lika sant och orättvist som oundvikligt. 

Jag tror inte heller att det faktum att Kim Wall var journalist i sig har orsakat mer intresse, snarare det att hon faktiskt var på jobbuppdrag med en person som var välkänd. Hur skulle det ens i någons vildaste fantasi kunna vara en farlig situation som borde undvikits?

Behöver vi någonsin få fullt ljus över den här sorgliga och makabra historien? Nej, det är möjligt att vi aldrig kan förstå varför det hände och att det får vara så. Det viktiga är att nya bevis leder till en fällande dom.

Relaterade ämnen
Katrin Säfström
Katrin Säfström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag