Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅNFoto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN
 Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN
Foto: PATRICK VAN KATWIJK / STELLA PICTURESFoto: PATRICK VAN KATWIJK / STELLA PICTURES
 Foto: PATRICK VAN KATWIJK / STELLA PICTURES
Foto: PEO MÖLLER / KVP/EXPRESSENFoto: PEO MÖLLER / KVP/EXPRESSEN
 Foto: PEO MÖLLER / KVP/EXPRESSEN
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGFoto: CHRISTIAN ÖRNBERG
 Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Katrin Säfström

Fortfarande pigg och nyter – efter alla år

Publicerad

Ibland blir man ilsken på sin tidning och precis så måste det få vara. Den redaktion som inte utmanar sin läsekrets blir sällan långlivad. Journalistik måste beröra, både ur ett positivt perspektiv och ur ett mer provocerande.

Precis så känns det med Kvällsposten, eller Kvällan som den heter när folk på stan och i bygden pratar om den, balans mellan tuffhet och värme. På så vis lever den upp till sina allra första intentioner.

”Kvällsposten kommer att få sin egen personliga stil. Pigg och nyter, med vaken blick för en modern tids alla skiftande företeelser, vill den till läsekretsen förmedla nyheter och intryck från samhällslivets många olika områden. Redaktionen sätter en ära i att kunna presentera nyhetsmaterialet i en överskådlig och lättsmält form.”

Så stod det i det allra första numret 1948, om vad som skulle vara Kvällspostens själ och hjärta. Och visst gäller formuleringarna än. Det där med ”nyter” är lite kul. Hur fantastiskt målande uttrycket än är så används det inte så ofta i dag, men synonymerna skulle kunna vara: glad, på gott humör, pigg. Och precis så förstår man att Kvällsposten har setts genom åren - den lite busiga tidningen som hittat det ljusa i det vardagsgrå och stått för otaliga upptåg genom decennierna, alltid med hjärtat på rätta stället. 

Självklart ska det gälla även i dag. Även om det kärva nyhetsläget ofta kokas ner till svarta rubriker måste det lek- och hoppfulla också få plats. Ingen orkar med bara svärta.

"Med vaken blick för en modern tids alla skiftande företeelser”, utlovades alltså på premiärdagen för 70 år sedan. Så har alla länkar i en lång kedja av medarbetare tänkt och agerat på Kvällsposten, och har dragit i gång alltifrån tävlingar med tv-apparater som vinst 1958 just innan fotbolls-VM skulle starta och bli genombrottet för svensk television, till att publicera avslöjande reportage om utbredd mobbning i skolan på 70-talet och höstens metoo-berättelser under 2017. 

Tiderna har förändrats, och Kvällsposten med den. Kalenderflickor och hemmafrureportage känns avlägsna i dag. Samtidigt är det lätt att skratta åt dåtiden när man har dagens facit. Det vi nu tycker är självklart att skriva om kommer säkert framtidens läsare tycka är virvlande dammigt. 

Kändisarna har varit med från början. På förstasidan 4 januari 1948 kan man läsa om den tidens verklige gigant Edvard Persson som dittills upplevt enorma framgångar. Två miljoner svenskar hade sett filmen Kalle på spången 1939 och filmen gick för utsålda i hus på andra sidan sundet i ett Danmark ockuperat av tyskarna. Nu i slutet av 40-talet hade han just varit med i Sveriges första färgfilm, kommit hem från USA-turné och var på väg hem till Skåne för att starta filmbolag. Men han var knäckt av flera års överarbete och karriären började svikta. Då var förstås läsekretsen nyfiken på vad han gjorde, precis som dagens publik suger i sig nöjesartiklar om aktuella stjärnor och deras liv.

Och vad var väl naturligare än att just Edvard Persson fick ge namn åt det nöjespris som Kvällsposten instiftade 1979 och som fortfarande delas ut varje år.

När vi flyttstädar för att lämna Södergatan i Malmö och installera oss ihop med andra Bonnierägda medietitlar i Triangeln hittar jag ett gulnat strategidokument i ett skåp. ”Vi ska skapa daglig förväntan”, står det bland annat. Vilken otroligt fin utmaning, samtidigt så svårt och ansvarsfullt. Lever vi upp till det? Jo jag vågar faktiskt påstå det. 

Numera följer vi läsarnas beteenden i realtid, ser vad som går hem, vad som blir mindre läst eller tittat på, och om man kommer tillbaka till oss för att uppleva mer. När läsarna vissa dagar ägnar mer än 40 minuter åt papperstidningen går det inte att säga annat än att den intresserar. Att vi är Sydsveriges största digitala sajt med trogna läsare och tv-tittare i appar och i sociala medier är också ett faktum. Så visst är känslan att vi så här 70 år efter starten fortfarande skapar förväntan.

Men inget är självklart, inget rullar utan att man trampar på. Vi vill locka ännu fler kvinnliga läsare, fortsätta med papperstidning och med att vara först med senaste nyheter – alldeles gratis och rörligt i mobilen.

Tack för att du har hängt med oss så här långt och välkommen i fortsättningen!

Relaterade ämnen
Katrin Säfström
Katrin Säfström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag