Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGFoto: CHRISTIAN ÖRNBERG
 Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Kjell Stenssons legendariska tv-inslag om nylonstrumpan som skulle träs över tv-apparaten för att få färg-tv. Foto: SVTKjell Stenssons legendariska tv-inslag om nylonstrumpan som skulle träs över tv-apparaten för att få färg-tv. Foto: SVT
Kjell Stenssons legendariska tv-inslag om nylonstrumpan som skulle träs över tv-apparaten för att få färg-tv. Foto: SVT
Kjell Stensson. Foto: SVTKjell Stensson. Foto: SVT
Kjell Stensson. Foto: SVT
Katrin Säfström

Aprilskämt har varit ett fenomen i flera hundra år

Publicerad

Aprilskämt har varit ett fenomen i flera hundra år och stadiga inslag i många dagstidningar genom åren. Men det är flera år sedan Kvällsposten slutade att skämta på 1 april.

Ni kommer väl ihåg Kjell Stenssons legendariska tv-inslag om nylonstrumpan som skulle träs över tv-apparaten för att få färg-tv, det aprilskämt som gått till historien? Om inte annat är vi många som sett inslaget i repris många gånger. 

Hur kunde tittarna gå på det där kan man kanske undra, men tv-åldern var ny och trovärdigheten stor hos just Stensson med sin trygga Landskronadialekt och hans tekniskt kunniga kolleger. Året var 1962 och genomslaget i den enda tv-kanalen enormt - då när alla faktiskt pratade om samma sak vid fika- och middagsborden.

Aprilskämt har varit ett fenomen i flera hundra år och stadiga inslag i många medier genom åren. Förra året skedde dock ett trendbrott när diskussionen om fake news hade startat, efter teorierna om vad som egentligen påverkat det amerikanska valet och när man hittade falska nyheter i sociala medier.

Flera mediehus valde att avstå skojandet och menade att man måste hålla en trovärdig linje i all rapportering, andra tyckte annorlunda och menade att läsarna och tittarna själva begriper vad som är fakta och skämt.

Man kan tycka att det är hopplöst ängsligt att inte våga skoja med sin publik. Samtidigt är just förtroendet mediernas dyra kapital. 

Förtroende, eller snarare brutet sådant, har det handlat mycket om under de senaste veckornas avslöjanden och debatt om de stora monopolistiska nätföretagen Google, Youtube och Facebook. Kritiken har varit hård mot alltifrån spridandet av propaganda och hat, till påståenden om att det samlats in uppgifter från miljoner användare i samband med Trumps kampanj och när Storbritannien röstade sig ut ur EU. Och en färsk undersökning från Demoskop, som gjorts på uppdrag av Expressen, visar att varannan svensk faktiskt är orolig för att nätjättarna kan avgöra det svenska riksdagsvalet. Att falska nyheter och propaganda ska spridas. 

Kvällsposten har avstått från aprilskämt i flera år men tittar man bakåt i tidningsläggen hittar man förstås ett och annat. Som för 40 år sedan när vi rapporterade från ”Bengalen” om att Fantomen skulle skiljas från Diana. En uppdiktad historia som knappast lär ha orsakat storm eller förvirring men som förstås gav ett och annat leende.

Annat kan man tänka sig med Arbetarbladet i Gävles skämt från 2016, om att Tierps kommun (efter kritik man fått för en internationell skolmatsvecka med somalisk lammgryta) nu skulle köra klassisk svensk skolmatsvecka med tre teman: Mårten Gås-vecka, missväxtvecka och midvinterblotsvecka med bland annat barkbröd och lavgröt på menyn.

Ja ni kan tänka er resten, protesterna alltså. Och förstås tidningens sätt att med glimten i ögat få människor att fundera över sina fördomar och det faktum att det är svårt att säga vad som är ”ursvenskt” och att pasta, pizza och tacos blivit en del av våra matvanor även om de har rötter någon annanstans.

Helsingborgs dagblads underbara aprilskämt från samma år, om att särskilda viktvaktare nu skulle väga in de överviktiga skånska tågresenärerna för att kunna placera dem i rätt vagn – så att inte tåget skulle skaka så mycket – ligger ju också helt rätt i en tid när midjemåtten blivit allt större och när hysterin om övervikt sprids i både sociala medier och tävlingsprogram i tv. Också den blir en tankeställare och en lek med fördomen om skåningen som trindare än alla andra.

Att skämta utan att trampa fel eller på någon är onekligen svårt. Eller så kör man linjen att det går att skoja om allt men då gäller det att ha en ton av skicklig satir. I tider när det krävs rejäl källkritik av var och en som tar del av ett oändligt digitalt och blixtsnabbt nyhetsflöde är det en ännu vanskligare historia.

Katrin Säfström
Katrin Säfström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag