Tvättstugan - stället där vi bråkar mest. Var sjätte hyresgäst har någon gång hamnat i bråk. Foto: RONNY JOHANNESSON / KVP
Tvättstugan - stället där vi bråkar mest. Var sjätte hyresgäst har någon gång hamnat i bråk. Foto: RONNY JOHANNESSON / KVP
Katrin Säfström

Så ren har den tvättstugan aldrig varit

Publicerad

Är det något med närheten? Känslan av att grannen kan se mina underkläder eller pinsamt nog upptäcka luddet i torktumlaren som jag glömt. Eller precis tvärtom – jag tvingas ta i hans kalsonger eller luddrester. Det blir som att dela det mest privata i en halvprivat sfär där vi riskerar att mötas vare sig vi vill eller inte. 

Få ställen engagerar oss mer än tvättstugan.

 

Jag minns skamset när jag som mycket ung vaknade med ett ryck i ett hyreshus för många år sedan. Hade tvättat kvällen innan och inte lyckats få tvätten torr utan lät den hänga över natten, med klockan på ringning tidigt för att röja alla spår innan dagens tvättpass skulle börja. Förstås försov jag mig och väcktes av husets ordningskvinna som triumferande ringde på dörren prick när hennes tvättid började. Med underdåniga och ärliga ursäkter plockade jag yrvaket ihop min tvätt, sopade och skurade inför ordningskvinnans överlägsna överinseende – hon såg på med belåten min och armarna korslagda över bröstet, envetet mässandes om hur respektlös jag var. Hon tillhörde den kategori av missnöjda och sorgliga människor som gärna fortsätter att stampa på den som redan ligger.

Jag lovar, så ren har den tvättstugan aldrig varit vare sig förr eller senare. Men jag var för evigt förtappad i portuppgången eftersom ordningskvinnan aldrig försatte ett tillfälle att berätta om mina och andra grannars tillkortakommanden för alla som orkade lyssna.

Mord och misshandel

Bråken i flerfamiljshusens tvättinrättningar är många och slutar ibland med misshandel och till och med mord. 

I Eskilstuna mördade en 77-årig man en jämnårig granne som han retat sig på, kanske inte enbart beroende på bråk om tvätten visserligen, men attacken skedde där. På Möllevången i Malmö utbröt ett slagsmål för några år sedan som slutade med näsblod, rivsår, brutna naglar och avslitet hår. Året innan rev en kvinna i Lund sönder sin grannes skjorta för att hon ansåg att han tagit tvättiden. Och otaliga är fallen där människor hotat varandra med ord och tillhyggen.

Var sjätte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan visade en undersökning från Skop som Tidningen Hem & Hyra lät göra 2015. Tiderna, städslarv och torktummelludd är det vi ryker ihop om. De som är medelålders bråkar mest och inte sällan polisanmäler vi. Men tvättstugebråk tillhör de så kallade vardagsbrotten som rättsväsendet sällan driver, framför allt för att ord oftast står mot ord. Men visst finns undantag. Ett fall i Solna ledde till fällande dom för misshandel och vräkning för den som blev dömd – ett fall som faktiskt gick ända upp i Högsta domstolen. 

Värst med det anonyma

Nordiska museet i Stockholm har till och med haft en utställning om eländet, och boken ”Tvättstugan – en svensk historia” av Kristina Lund kom ut vid samma tid, om det typiskt svenska fenomenet ”gemensam tvättstuga” som fick sitt stora genombrott på 50-talet. Och framför allt om vårt sätt att kommunicera i tvättstugan – med anonyma lappar om att man fått nog. 

Just det där anonyma är nästan det värsta. På så vis var ju ordningskvinnan i min gamla portuppgång okej ändå. Hon gick på i stället för att knyta näven i fickan.

Vissa hyresvärdar smäller klämkäckt upp skyltar om att vi ska lämna stället i det skick vi önskar finna det. Helt omöjligt att leva upp till. Min tröskel för hur det ska se ut kan ju givetvis vara helt olika grannens. Och så har vi värdarna som detaljerat uppmanar till att: ”torka av maskiner, skölja ur tvätt- och sköljmedelsfack, torka ur torkskåp, ta bort ludd, sopa och våttorka golv.”

Jodå, jag har gjort allt det där, men har faktiskt aldrig mötts av en ren tvättstuga. 

Med allt detta sagt är det väl ändå fantastiskt med nyheten vi hade i Kvällsposten i veckan, om tvättstugan i Båstad, där det fanns en chokladask för att glädja tvättarna.

– Det är så mycket roligare att ta bort grannens ludd när man har en wienernougat i munnen, säger Anna Möller, 53, som bor i huset, tog en bild och la ut på Facebook.

Hon kallar det för en dos vardagsrealism som nog de flesta känner igen sig i, och tycker att vi borde äta mer choklad och bråka mindre. Vem kan säga emot? Det är rent pinsamt att den här typen av konflikter bara fortsätter år efter år.

Plötsligt minns jag doften från tvättstugan i min barndom, där lakanen blev släta i stenmangel och där det bara kändes så fräscht. Pratar med en vän som flyttade för en tid sedan och frågar glatt: ”Finns det bra tvättstuga?” 

– Du är galen, jag har köpt en egen tvättmaskin.

 

 

 

 

Katrin Säfström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag