Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Jakob Kjelldén

”Förbuds-Danmark” tar nya kliv – vad har hänt?

Danmark vill utrota rökningen.
Foto: Colourbox

”Förbud på förbud på förbud”.

Den danske mannen låter uppgiven och lite förvirrad när han pratar med Radio Malmöhus.

Jag förstår honom. 

Det här är inte det Danmark jag växte upp med. 

Det var i tisdags som Danmarks hälsominister Magnus Henunicke (S) presenterade regeringens nya hälsoreform. Den riktade sig till stora delar mot unga danskar. 

Danska tonåringar super nämligen i särklass mest i EU. Samma sak är det med rökningen. Alldeles för många barn börjar röka, menar den danska regeringen. 

Därför tar statsminister Mette Frederiksen och gänget nu till med hårdhandskarna och föreslår att danskar födda 2010 eller senare aldrig någonsin ska kunna köpa cigaretter. I takt med att de blir äldre höjs åldersgränsen. Samtidigt får man bara köpa öl och vin i butik om man har fyllt 18 år, enligt förslaget.  

Men vänta nu här? Är det den danska regeringen som föreslår det här?

Jag är uppväxt i Malmö. Köpenhamn har alltid funnits där som en suddig hägring på andra sidan sundet. 

Mindre än tre mil bort har varvskranar, höghus och kyrktorn stigit upp ur Öresund och gett löften om en annan värld. En fri värld utan en massa regler. 

Som femtonåring tog jag och ett par kompisar färjan över till Dragør. Vi travade in i en av den idylliska stadens många små spritbutiker och köpte en kvarting Smirnoff och sex stycken Bjørnebryg (den var extra stark hade vi fått höra av äldre kamrater). 

När vi kom ut ur affären tittade vi på varandra och skrattade. 

Vi. Fick. Köpa. Öl. 

Vi åkte hem med färjan och kände att Danmark var något alldeles speciellt. Och den känslan finns kvar än i dag. När jag kliver av Öresundståget på Hovedbanegården känns det fortfarande som att en annan värld ligger framför mina fötter. En värld utan en massa tråkiga regler och förmynderi. En värld där man kan gå in i en mörk bodega och andas in all möjlig rök. På vägen hem kan man köpa en öl i snabbköpet. 

Många danskar har känt lika starkt för Sverige. Fast precis tvärtom. När de har sett Kockumskranen och senare Turning Torso torna upp sig över vattnet har de tänkt att där borta ligger ”Förbuds-Sverige”. 

Nu väcks frågan om det inte är dags att svänga på perspektiven och i stället börja prata om ”Förbuds-Danmark”?

Regeringens nya förslag känns som spiken i kistan. Men egentligen startade förvandlingen långt tidigare. 

Redan 2008 räknade tankesmedjan Cepos ut att Sverige under föregående år hade infört 1 475 nya lagar, medan motsvarande siffra i Danmark var 1 854. 

En av de mest omtvistade danska lagarna det året handlade om att byggnadsarbetare, för att motverka läppcancer, var tvungna att använda en salva med minst solskyddsfaktor 13 på läpparna när de arbetar utomhus. 

Det har också rapporterats om den danska kommunen Hørsholm där det infördes förbud mot att kramas i den kommunala verksamheten. 

– Det sänder vissa signaler, om politiker och tjänstemän är för goda vänner, sa borgmästaren Morten Slotved.

Det största slaget mot det ”fria” Danmark var rökförbudet på krogar. Rock-legendaren Kim Larsen var en av de som reagerade hårdast när det infördes. Han gick så långt att han drog paralleller till Nazi-Tyskland och satte upp affischer runtom i landet med texten ”Lycka till med rökförbudet – Gesundheit macht Frei”.

– Min kampanj är inte ett försvar för rökningen, det handlar om att försvara friheten i det här landet, sa han till tidningen Politiken.

Frågan är hur reaktionerna blir nu efter regeringens förslag? Kommer danskarna stillsamt acceptera förändringen eller görs det revolution? 

När Radio Malmöhus i veckan gick ner till Centralen i Malmö och intervjuade Öresundspendlare om det nya förslaget möttes de av svenskar som var enade i att det här är rätt väg att gå. Den dansk de pratade med i sändning var i allra högsta grad skeptisk. 

”Det är förbud på förbud på förbud”, sa han och lät uppgiven. 

Naturligtvis vill jag inte att ett enda danskt barn någonsin ska börja röka, men en del av mig håller med honom. 

Jag vill att varvskranarna, höghusen och kyrktornen på andra sidan sundet ska fortsätta omgärdas av mystik och vara porten till en annan värld. En värld utan en massa förbud.