Jakob Kjelldén
”Fletch” är död. Han blev bara 60 år gammal.
Den elektroniska musiken, den som vi på 80-talet lärde oss att älska som synthen, har förlorat en av sina stora profiler.
Depeche Modes storhetstid har några år på nacken. Men oj vad bandet från Basildon har betytt mycket för många.
Det stora genombrottet kom med de dansanta tonerna i ”Just can’t get enough”, sen fortsatte bandet utveckla sig själva och genren genom att plinka och plonka med alla verktyg de kom åt. Och när de hade hittat rätt kom mästerverk som ”Black Celebration”, ”Music for the Masses” och ”Violator”. Över hela världen vajade konsertpublik i hundratusentals med armarna som majsfälten i videon till megasuccén ”Never let me down”.
Längst bak, bakom en av syntharna stod ”Fletch”. Även han med ivrigt vajande armar.
”Fletch” har ibland lite hånfullt beskrivits som Depeche Modes största fan som lite oförtjänt fick åka med på turnéerna. Det finns ett klipp på Youtube när OMD-sångaren Andy McCluskey, efter att ha turnerat med Depeche Mode, ifrågasätter om ”Fletch” överhuvudtaget spelar på sin synth, eller om han bara hamrar på bandets kassaapparat.
Jag kan erkänna att jag skrattat åt klippet. Jag har undrat varför ”Fletch” stått där bakom sin synth.
De tidiga Depeche-hitsen skrevs av Vince Clarke. Sedan lämnade han gruppen. Då tog Martin Gore över låtskrivandet. Men många (jag!) tackar geniet Alan Wilder för flera av bandets magiska harmonier. Samtidigt gav sångaren Dave Gahan låtarna en själ med sin känsliga stämma. Det är helt ärligt svårt att hitta spår av ”Fletch” i Depeche Modes musik.
Men när bandet nådde nya toppar under tidigt 90-tal med ”Songs of Faith and Devotion” och turnerade över hela världen höll Gahan på att knarka ihjäl sig och bandet var nära att kollapsa. Wilder lämnade. Gore höll på att ge upp. Men inte ”Fletch”.
Han höll ihop styrkorna.
Om det inte varit för honom hade Depeche Mode aldrig grundats. Bandet hade definitivt aldrig överlevt de skakiga perioderna.
Det var han som såg till att alla kom till replokalen. Han fixade gig över hela London (och senare världen). Han såg hela tiden till att Depeche Mode reste sig och spelade in nya album.
Vi är många som länge har väntat på att Depeche Mode åter ska gå in i studion (för en sista gång?).
Vi har längtat efter att stå där i majsfältet och vaja tillsammans med tusentals andra och långt bak på scenen se ”Fletch” klappa i takt bakom sin synth.
Nu blir det inte av.
Det gör ont.