Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Federico Moreno

Svaret på en hyperpolariserad debatt

Det var inte Trumps kommentar om ”last night in Sweden” som var mest intressant.

Utan snarare alla reaktioner som följde.

Bilden av Sverige blev plötsligt viktigare för många att diskutera, än att ta reda på vad som faktiskt pågår runtom i landet.

På kvällen tvingades krogpersonalen ta skydd från en man som ville sprida terror.

Dagen efter tvingades de försvara sin Facebooksida från rasister som ville sprida hat.

Debatten om vad som egentligen hände när krogen 19hundra i Ängelholm attackerades spårade snabbt ur.

Många tog ställning utifrån hur dådet kunde gagna deras åsikter.

En del såg bevis på att flyktingar och i synnerhet muslimer, mannen kom från Syrien, är farliga för Sverige.


Andra närmast jublade när polisen informerade om att mannen, som visserligen varit beväpnad med en stor kniv, inte alls haft molotovcocktails och ett bombbälte som man först misstänkt. De flaskor han attackerat krogen med innehöll saft och om midjan bar han ett massagebälte.

Historien tycktes ta slut där. Med fältet öppet för en massa tyckanden.


När ingen kunde upplysa om vad som hänt lämnades den drabbade personalen och krogens gäster med obesvarade frågor som hängde kvar likt stora orosmoln.

Vi beslutade oss för att, oavsett vilket svar som väntade, ta reda på vad som faktiskt låg bakom attacken. Fanns det något att lära av händelsen?

Teorier, rykten, förutfattade meningar lämnade vi åt sidan.

Vi skulle söka upp mannen som attackerat krogen. För att ta reda på vad som faktiskt hände ”last night in Ängelholm”.


Är det något som de senaste årens hyperpolariserade debatter lärt oss så är det hur livsviktigt det är med klassisk journalistik.

Journalistik som frågar alla parter i stället för att lyssna på visklekar.

Journalistik som vågar ta risker i stället för att sparka upp öppna dörrar som ger lajks hos det ena eller andra lägret.

Därför gjorde vi serien ”Last night in Sweden”.


När USA:s president Donald Trump under ett tal nämnde att något skett i Sverige hände något speciellt.

Men hans kommentar var inte det mest intressanta.

Utan snarare alla reaktioner som följde.

De som genast bestämde sig för att kontra med den Sanna bilden av Sverige, som de ansåg sig sitta på. Och de som, utan att veta vad presidenten faktiskt menade, blint höll med Trump för att det gagnade deras politiska ståndpunkt.

Själva bilden av Sverige blev plötsligt viktigare för många att diskutera, än att ta reda på vad som faktiskt pågår runtom i landet.

Precis som bilden av förorten debatterades under min uppväxt där.

Precis som bilden av Malmö diskuterats under den tid jag bott här.


Att som journalist granska och belysa problem i det svenska samhället tolkas allt oftare utifrån just debatten om bilden av Sverige. Journalister sitter med fingret i luften för att känna vart vinden blåser innan de delar artiklar på sociala medier.

Som om det är ett politiskt ställningstagande att granska vissa problem. Som om journalistens roll är att berätta vad folk ska tycka, snarare än att ta reda på vad som hänt. Som om vissa problemformuleringar är attacker mot Sverige som nation.

Det påminner väldigt mycket om Donald Trumps syn på medier.



LÄS MER: Last night in Ystad: Familjens hus brinner – men vem har egentligen tänt på?

LÄS MER: Last night in Stenträsket: "De vill bara ha de samer som är fina att visa upp"

LÄS MER: Last night in Alvesta: Okända eleven visade sig vara våldtäktsman

LÄS MER: Last night in Eskilstuna: Sara och Jimmy – skilda paret som splittrar S

LÄS MER: Last night in Karlstad: Mitt under mötet stormar fyrtio nazister in: "Ni är avsatta" 

LÄS MER: Last night in Saltsjöbaden: Så blev storfamiljen med tre fruar ett slagträ i den politiska debatten