Det var en varm sommarkväll jag såg dem. De kriminella männen som hade tagit över ett helt köpcenter.
Men det riktigt intressanta, var allt jag inte såg direkt. Att de som började med makten över centrumet nu tog sig in i kyrkorna och politiken.
Efter lördagens klan-utspel av vice rikspolischef Mats Löfving, om att släktbaserade, kriminella nätverk tar sig in i politiken, har en del debattörer ifrågasatt kommentaren.
Men granskningen jag gjorde visade att det var just det som hände i Botkyrka och i riksdagen.
Barnfamiljer och äldre sänkte blicken på väg till livsmedelsbutikerna, när de gick förbi männen som sålde droger helt öppet vid ingången, bara ett stenkast från Norsborgs tunnelbanestation i Botkyrka kommun.
Att gängen hade makten över gatorna och köpcentret ledde till det som mediernas synfält oftast begränsas till när vi pratar om kriminalitet: Gänguppgörelser, stenkastning mot polis, brinnande bilar.

Det mest häpnadsväckande pågick inte så långt därifrån men i helt andra maktkorridorer.
I kyrkorna, i kommunhuset, i riksdagen.
Likt en underjordisk väg från gatan till politiken. För den organiserade kriminaliteten är makten över gatan inte någon slutstation. Bara början.
150 släktingar och kyrkomedlemmar kuppade
En dag röstades Moderaternas oppositionsråd i kommunen plötsligt och oväntat bort under årsmötet.
150 släktingar och kyrkomedlemmar hade kommit till årsmötet i förhyrda bussar.
Under omröstningen fick de veta att de skulle rösta fram en klan-politiker som satt i styrelsen i en syrisk-ortodox kyrka i Norsborg, och som företrädde församlingen i byggnadsärenden.

Politiker behövde personskydd
Efter att en moderatledare i kommunen protesterat mot hur demokratin utnyttjades utsattes denne för så grova hot att polisen ansåg att han behövde personskydd.
När klan-politikern slutligen röstades hela vägen in i riksdagen dröjde det inte länge innan Säpo tvingades ta kontakt med dåvarande gruppledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra.

Dagen då han slutligen uteslöts ur partiet försvann över 200 medlemmar från M i Botkyrka.
Kommunens reaktion på min granskning var en debattartikel om att ”Brottslighet är inte allt som finns i Botkyrka”, skriven av kommunstyrelsens ordförande och lokalpolisområdeschefen.
Jag är själv född i kommunen, bodde där tills jag var 23 år och vet att området rymmer mycket mer än kriminalitet. Men det betyder inte att jag blundar för de hot som invånarnas demokrati utsätts för.
Där klanerna är skyddsnätet nummer ett
Kyrkan, föreningar, idrottslag, moskén: Där finns vägen till kommunpolitiken. Hjärtat av svensk demokrati.
Särskilt i områden där klanerna är skyddsnätet nummer ett. Dels av traditionella skäl men också för att många upplever att majoritetssamhället dragit sig tillbaka.
När jag skrev reportaget saknade 16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i åldern 20-64 år i norra Botkyrka inkomst och hade ingen kontakt med myndigheter.

Det är ofta människor som är lojala mot sin grupp, som är rädda för att försvaga det egna kollektivet.
Så länge de lever i utsatthet kommer kriminella klaner att kunna utnyttja dem. Att styra var de jobbar, om de anmäler brott eller ej, vem de lever med.
Och vilka partier som ska ha makt eller ej.