M-ledaren Anna Kinberg-Batra. Foto: Stella PicturesM-ledaren Anna Kinberg-Batra. Foto: Stella Pictures
M-ledaren Anna Kinberg-Batra. Foto: Stella Pictures
Ann Heberlein, lektor i etik. Foto: Tomas LeprinceAnn Heberlein, lektor i etik. Foto: Tomas Leprince
Ann Heberlein, lektor i etik. Foto: Tomas Leprince
Federico Moreno

Det är inte en strid för svenska värderingar

Publicerad

Svenska värderingar är på modet.

"De svenska värderingarna är under attack", varnar Moderatledaren Anna Kinberg-Batra.

"Vi backar aldrig från svenska värderingar", kontrar statsminister Stefan Löfven på politikens trendkänsliga catwalk.

En som jublar är Ann Heberlein, lektor i etik vid Lunds universitet, som ägnat senaste tiden åt att i medier kritisera mångkultur och påstå att man i medier inte får kritisera mångkultur.

"Det är glädjande att värderingsfrågor är på agendan och att jämlikhet mellan könen lyfts fram som en självklarhet i en svensk kultur", skriver hon på GP efter förra veckans partiledardebatt.

Budskapet är alltså att vi aldrig får backa från svenska värderingar. Att vi måste försvara och lyfta fram dem.

 

Så vilka är de då, våra blågula värden?

I Moderaternas ögon handlar det om "strävsamhet, flit och frihet".

Det låter visserligen som flyktingar i ett nötskal. Människor som trots en mödosam resa ihärdigt tagit sig hit för att bejaka friheten.

Socialdemokraterna talar om "arbete och egen försörjning". Men långt in på 1980-talet tog många invandrare de jobb som svenskar inte ville ha eller orkade göra (det var på den tiden då invandrare fick skit för att de jobbade).

Ann Heberlein nämner i stället, som många andra värderingskramande debattörer, jämställdhet som en självklar del av svensk kultur.

 

Men jämlikhet har aldrig varit en självklarhet i någon kultur. Jämställdhet är inte en fråga om attityd. Just därför måste den hela tiden kämpas för. För att den inte är en gjuten värdering svenskar fått med modersmjölken. Om det är vår uppfattning kommer vi en dag att vaggas in i en falsk tro om att bara vi är tillräckligt svenska så kommer kvinnor och män att leva i jämlikhet i vårt land.

Om jämlikhet mellan könen är en självklar del av att vara svensk innebär det att svenskar inte var svenskar i början på 1900-talet. Då hade kvinnor inte rösträtt i Sverige. Gifta kvinnor var inte myndiga. Först 1980 förbjöds könsdiskriminering i arbetslivet.

Kampen för jämställdhet är inte en strid för svenska värderingar.

Lika lite som fundamentalisters strävan efter att behålla ojämställdheten är en kamp för mångkultur.

 

Svenska värden är inte bara vaga uttryck utan rent oärliga begrepp. Det pågår ingen kamp mellan svenska och osvenska värderingar. Däremot pågår en ständig, daglig strid för att de lagar, skyldigheter och rättigheter som finns i Sverige ska gälla alla. Oavsett bakgrund, kulturell tillhörighet eller bostadsområde.

Värden formar inte vårt samhälle. Det gör lagar. Det var därför SVT under många år sände inslaget "Anslagstavlan", med samhällsinformation om vad som gällde i det här landet. En hel del av det är sådant vi svenskar slutligen börjat förknippa med något vagt som värdering och kultur. Som om jämställdhet är något vi alla kommit överens om att vi ska gilla, fast det egentligen handlar om politik som gjorts till lag.

 

Det som behövs är kunskap. Inte värderingar.

De som föds här, växer upp här, eller kommer hit som vuxna, ska utbildas i vilka rättigheter och skyldigheter som gäller. Oavsett vilka värderingar de vill försvara.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag