Federico Moreno skriver krönikor i Kvällsposten på lördagar. Foto: / FEDERICO MORENO, BYLINEBILDFederico Moreno skriver krönikor i Kvällsposten på lördagar. Foto: / FEDERICO MORENO, BYLINEBILD
Federico Moreno skriver krönikor i Kvällsposten på lördagar. Foto: / FEDERICO MORENO, BYLINEBILD
Zlatan Ibrahimovic, som ung. Foto: LAURA LEYSHON-THURESSON / © BILDBYRÅNZlatan Ibrahimovic, som ung. Foto: LAURA LEYSHON-THURESSON / © BILDBYRÅN
Zlatan Ibrahimovic, som ung. Foto: LAURA LEYSHON-THURESSON / © BILDBYRÅN
Federico Moreno

"Därför accepterades Zlatan inte när han var ung i Malmö"

Publicerad

Zlatan Ibrahimovic berättar att han inte accepterades i MFF - på grund av sitt efternamn.

Den erfarenheten delar han med många andra som har utländsk bakgrund och som också kämpat sig in i Sveriges helvita branscher.

Att vara "svartskalle" i Sverige kan göra den mest hårdhudade viträdd.

Mediebranschen har exempelvis länge varit en vit gated community.

Du som har utländsk bakgrund och vill överleva i de vita branscherna måste snabbt lära dig att simma motströms.

Att navigera i öppna kontorslandskap som är byggda för vita svenskar som producerar för vita svenskar och som är beroende av vita svenskars pengar är riskfyllt och du åker snabbt på smällar.

I såna miljöer kommer du aldrig ifrån din etniska bakgrund. Om du inte har ett svenskt efternamn eller en svensk förälder som passerskort.

Som att ständigt gå på lina

Att ha utländsk bakgrund i de vita branscherna är att ständigt gå på lina.

Du kan behöva bidra med invandrarkoll som företaget kan utnyttja men var inte för mycket invandrare för det gör omgivningen illa till mods och du kan uppfattas som problematisk.

I de helvita branscherna är det alltså lätt att vara för mycket icke-vit.

Exempelvis om man skriver en krönika som denna.

Eller om man intresserar sig för frågor som rör människor med invandrarbakgrund eller socialt utsatta områden. Då påpekas det och ses i ljuset av din bakgrund, till skillnad från när vita svenskar snöar in på smalare ämnen.

För mycket och för lite "svartskalle"

I samma branscher är det även lätt att vara för lite "svartskalle".

Om du lyfter ämnen som handlar om brist på mångfald inom företaget kontrar omgivningen med att den aldrig uppfattat att du har invandrarbakgrund, att du ju flyttat till ett fint område och att på deras barns förskola finns minsann en flicka som bär slöja.

Dagen efter frågor kolleger om de kan kalla dig Fredrik, när du heter Federico.

Att ha utländsk bakgrund på dessa vita kontor gör att du automatiskt hamnar i underläge. Folk hugger på varje misstag du gör.

På samma sätt som män ofta omger sig av män och identifierar oss med andra män tycker vita svenskar om att ha vita svenskar omkring sig.

Svensk fotboll var vitare än mediebranschen

Därför accepterades Zlatan inte i MFF, förrän alla såg vilken guldklimp han var. Vilket han själv nyligen berättat i en intervju med Sky Sports.

På den tiden, slutet på 1990-talet, var svensk fotbolls finrum ännu mer homogen än dagens mediebransch.

Talanger med invandrarbakgrund sållades bort tidigt i den dåvarande svenska modellen.

Henrik Larsson och Martin Dahlin sågs knappast som invandrargrabbar (Lex efternamn/ svensk förälder som passerskort).

Yksel Osmanovski, uppvuxen i Rosengård och den förste muslimen i svenska herrlandslaget, var troligtvis den förste allsvenske spelaren som verkligen uppfattades som "svartskalle".

Sen kom Zlatan. Hans monumentala och historiska succé ändrade mycket.

När jag själv gick svenska fotbollsförbundets kurser för tränare i mitten på 2000-talet vädjade kursledarna till oss med invandrarbakgrund att föra in vår "utländska kunskap" in i svensk fotboll.

Att överleva där svartskallar finns på nåder

På samma sätt kan vita branscher numera efterlysa personer med invandrarkunskap. Men vara sämre på att värna om dem.

I grunden är din identitet mer komplex än att den kan sammanfattas av din etniska bakgrund.

Klasstillhörighet glöms exempelvis ofta bort i mångfaldsdiskussioner. Var du växt upp och vilka människor och miljöer du intresserar dig för ger bättre mångfaldskoll än hud- och hårfärg.

Det finns alltså sällan en sammanhållen och likformig invandrarkunskap.

Förutom den om hur det är att överleva i rummen där svartskallar finns på nåder.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag