Kvällspostens Federico Moreno skriver krönikor i Kvällsposten varje lördag. Foto: / FEDERICO MORENO, BYLINEBILDKvällspostens Federico Moreno skriver krönikor i Kvällsposten varje lördag. Foto: / FEDERICO MORENO, BYLINEBILD
Kvällspostens Federico Moreno skriver krönikor i Kvällsposten varje lördag. Foto: / FEDERICO MORENO, BYLINEBILD
Falafel = mångkultur? Inte enligt Federico Moreno. Foto: HENRIK JANSSONFalafel = mångkultur? Inte enligt Federico Moreno. Foto: HENRIK JANSSON
Falafel = mångkultur? Inte enligt Federico Moreno. Foto: HENRIK JANSSON
Federico Moreno

Dags att begrava myten om mångkulturella Malmö

Publicerad

 

Var finns det omtalade mångkulturella Malmö?

Inte där invånare är rädda för att gå med judiska symboler.

Ibland förvandlas mitt älskade Malmö till en produkt som paketeras med bristande innehållsförteckning.

Jag tänker bland annat på de miljoner gånger som staden beskrivits som mångkulturell.

Inte minst av kommunen.

Men också när staden fick Eurovision Song contest och SVT-chefen sa att ”mångkulturella Malmö är den idealiska staden”.

Eller när rysk TV i år skildrade Malmö som en skräckstad på väg att kollapsa på grund av sin mångkulturalism.

Eller när SD sa att de ville ”avveckla det mångkulturella Malmö”.

Sorry att göra er besvikna men det finns inget att avveckla.

Svartskallar är inte mångkultur

Det där är en myt som folk gått på bara för att de ser svartskallar och butiker med skyltar på arabiska här och där.

Men varken vi svartskallar eller det arabiska alfabetet är synonymt med mångkultur.

Så vad är en mångkulturell stad?

Expo skriver att det är ”ett samhälle som utvecklas till det bättre genom att människor med olika kulturella influenser bygger upp det samhället”.

Jag menar inte att Malmö är raka motsatsen till det. Men det är farligt att slå oss för bröstet och säga att vi är på väg att uppnå det. För det är vi verkligen inte.

Själv växte jag upp i ett riktigt mångkulturellt samhälle.

Att ha hela världen inpå är lyx

Det var helt naturligt att vara i ett klassrum där alla kom från hem där de pratade andra modersmål än mitt och där ingen grupp var särskilt mycket större än någon annan.

Att ha hela världen så nära inpå var ren lyx men då kände jag inte till något annat.

Det gav mig mycket gratis. Den reflexmässiga insikten att vi alla först och främst är människor, inte vår etnicitet eller tro.

Den där mångfalden finns på ytterst få platser i Malmö.

Att en stor del av stadens befolkning är födda utomlands och att det finns fler falafelställen än hamburgarhak räcker inte.

I många delar av staden lyser mångkulturalismen och mångfalden snarare med sin frånvaro. Även om de utåt paketeras med just de termerna.

Lika homogena som stadens vitaste stadsdelar

Det handlar ofta om invandrarområden med en befolkning där de flesta talar samma modersmål, tillhör samma religion och har sitt ursprung i samma del av världen. De är lika homogena som stadens vitaste stadsdelar.

På förskolan pratar personal ofta på sitt modersmål med barnen. Det gör man aldrig på platser där barnen verkligen kommer från världens alla hörn, där svenska blir ett naturligt gemensamt språk.

I homogena samhällen behöver man inte lära sig att interagera med människor utanför den egna gruppen.

I sådana miljöer förstärks och frodas ofta fördomar och rasism, antisemitism och islamofobi.

Där måste man jobba aktivt för kunskapen att människor har flera identiteter och inte är begränsade till en. Men det händer inte om vi utgår från att mångkulturalism finns naturligt där många inte har svensk bakgrund.

Ett samhälle där förskolan inte har skottsäkert glas

Riktig mångfald tvingar människan att möta andra.

Vilket gör det enklare att respektera andras seder utan att vara rädd för att behöva ge upp sin ursprungskultur.

I ett sånt samhälle behöver inte judiska församlingens förskola ha skottsäkert glas. Malmöbor kan utan rädsla gå omkring med judiska symboler.

Där är vi inte än. Inte på långa vägar.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag