Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Björn Ranelid

Vi lurar och sviker ständigt våra barn

Björn Ranelid, kolumnist i Kvällsposten. Foto: OLLE SPORRONG
Barn som surfar på sina mobiltelefoner. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Människans hjärna är universums märkligaste skapelse och den kan inte ersättas av robotar eller andra maskiner. När du läser den meningen så inträffar ett mirakel i ditt liv utan att du tänker på det. 

Du uppväcker bokstäverna från döden. Svärtan blir liv i dig.

En afton firade vi en lycklig händelse i vår familj på en restaurang i Stockholm. Bredvid oss vid ett annat bord satt en mamma och pappa och två barn. Jag uppskattade att flickan och pojken kunde vara sex och nio år.

Barnen höll vardera en mobiltelefon i händerna. Emellanåt stoppade de litet mat i munnen. Föräldrarna sade inte många ord till dem. Måltiden som borde vara en aftonvard och en gemensam stillhet och tystlåten glädje förvandlades till olika ljud från barnens mobiltelefoner. Familjen med fyra personer blev två maskiner, ett och ett isolerat barn samt två likgiltiga och enfaldigt tillåtande föräldrar.

Barn som läser och tittar på datorskärmar och mobiltelefoner tre fyra timmar under det vakna dygnet minns sämre efteråt vad de sett och lärt sig än vad som hade varit fallet om de läst samma text i en bok.

Vetenskapliga undersökningar på olika universitet i Amerikas Förenta Stater visar att studenter som har sina datorer öppna under föreläsningar minns sämre vad de hört och sett än de som inte hade datorerna i gång under den tiden.

Den allra bästa inlärningssituationen för alla åldrar hos skolans elever är att det skall råda lugn och ro i klassrummet. Ingen skall titta på en laptop eller datorskärm medan läraren talar och undervisar på lektionen. Det borde vara en självklarhet, men tyvärr är verkligheten inte sådan i Sveriges skolor. 

 

 

Människans hjärna är universums märkligaste skapelse och den kan inte ersättas av robotar eller andra maskiner, skriver Björn Ranelid. Foto: BRYCE VICKMARK / POLARIS IMAGES

Varje irrelevant och ovidkommande moment under en lektion stör elevens arbetsminne. Om jag söker på ett digitalt läromedel och väljer ett avsnitt om människans hjärna på Youtube, så får jag se korta filmer och andra inslag, vilka handlar om sådant som jag inte sökt och bett om.

Människor som läser böcker kan minnas omslaget på desamma, textens storlek, tyngden av boken i handen och mycket mera. Ingenting av detta är fallet när jag läser en identisk text på en datorskärm.

Skolverket i Sverige, lärare, pedagoger och föräldrar lurar barnen och ungdomarna att tro på digitaliseringens heliga betydelse och vikt. Ett par generationer är redan förlorade i avseendet att de saknar förmågan att skriva med handstil. Många av dem kan inte ens hålla rätt i en penna och de stavar illa och kan knappt läsa en text av normal svårighet utan att staka sig. 

De förstår inte innebörden av ord som är väsentliga för kontexten. 

Ett flertal har undermåliga kunskaper i svensk grammatik och de behärskar inte interpunktion. Detta är ett faktum.

En människas hjärna väger mellan 1250 och 1400 gram hos en vuxen individ. Neurologisk forskning visar att en mans hjärna torde vara färdigutvecklad när han är cirka tjugofem år. Kvinnor är tidigare i det avseendet.

Ingen neurobiolog eller hjärnforskare kan med säkerhet förklara vad som sker när en människa tänker, känner, drömmer, beter sig och handlar på olika sätt. Vad är en människans själ och existerar det någonting som kan liknas vid eller vara detsamma som själen och anden hos en specifik person? 

 

 

Björn Ranelid skriver krönikor varannan fredag i Kvällsposten. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Människans hjärna har en begränsad förmåga att hålla relevant information i huvudet. Det kallas arbetsminneskapacitet. En tio- eller sextonåring blir distraherad av alla möjligheter som finns med en datorskärm i form av webbsurfande, sociala medier, instagram, twitter och Youtube.

När vi läser en tidningsartikel på en datorskärm så måste vi sortera bort reklam och andra ovidkommande stimuli. Du måste klicka emellanåt för att behålla ljuset på skärmen. 

Böcker ger inte ifrån sig ljud.

Det finns en stark koppling mellan långtidsminne och platsminne. Forskningen kring detta fenomen belönades med ett Nobelpris i medicin 2014. Kopplingen mellan plats och minne används i minnestekniker. Det innebär att man associerar orden till en plats i ett rum eller längs en känd väg som man skall vandra.

En kvinna som arbetar på ett stort bokförlag berättade för mig att hon inte skrivit en enda text för hand under sex terminer i gymnasiet. Jag har hört tusentals barn och ungdomar som inte kan formulera en mening utan att upprepa läten och betydelsetomma ord.

Jag var utsedd att läsa texter som skrivits av elever i högstadiet och meningen var att jag skulle välja ut tre pristagare bland dessa. När jag hade läst samtliga hade jag inte samvete att kora en segrare, eftersom inget av bidragen höll måttet. 

Jag avstod och lämnade över uppdraget till någon annan.

Många barn avslutar var och var annan mening med uttrycket ”vad heter det?” 

Därmed säger de högt att de inte vet vad de skall säga i stället för att tänka det tyst och reflektera några sekunder innan de öppnar munnen. 

 

 

Roboten ”Sophia” som ska efterlikna människor. Foto: ENRIC FONTCUBERTA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Min penna överlistar alla maskiner i hela världen. Den mest avancerade datorn kan inte förutsäga vad jag skall tänka och sedan skriva i nästa mening.

Det avgör min hjärna och själ och ingen annan.

Ingen robot i världen kan älska, drömma, sjunga, ljuga, gråta, skratta, bli gravid och föda barn. Det är underbart och fantastiskt hoppfullt för mänskligheten att det är så.

Artificiell intelligens är i många avseenden en ren bluff och ett försök att dölja och förfalska vad en människa är. Ingen läkare eller vetenskapsman kan skapa ett mänskligt öga eller en fungerande hjärna som behöver syrerikt blod från ett levande hjärta.

Boken kan i större utsträckning än datorskärmen ge läsarna små men viktiga fysiska och rumsliga associationer till det som de läser. Så arbetar jag varje dag när jag skriver i olika ämnen och sammanhang.

Jag kan minnas bläckfläckar på en viss geografibok som jag hade i årskurs fyra i skolan. När jag blundar kan jag visualisera hundratals gator och kvarter i Malmö och Stockholm. 

Jag vandrar längs Ribersborg och spelar fotboll på Malmö stadion utan att röra mig ur fläcken vid mitt skrivbord. Jag förnimmer dofter, färger och ljud. Mina olika åldrar existerar samtidigt.

Det kan inte en robot eller annan maskin åstadkomma. 

 

 

Författaren Björn Ranelid slår ett slag för läsandet. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Barnen måste få skriva för hand, läsa böcker, teckna, sjunga, leka och umgås med andra barn och sina föräldrar och syskon utan att datorskärmen eller mobiltelefonen stör dem och stjäl deras uppmärksamhet.

Ingen vetenskap kan förklara och avgöra vad ett mänskligt medvetande är. Vi tänker, minns, skriver, läser och räknar med hjälp av hjärnan och den har erövrat alla Nobelpris, medaljer, priser och otaliga utmärkelser i världen.

Mutationer inträffar redan i koncipieringsögonblicket, nämligen i stunden av befruktning, det innebär att varje människa existerar i ett enda exemplar och hon kan inte ersättas av någon annan. 

Enäggstvillingar har inte identiska gener vid födseln.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!