Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Björn Ranelid

Sverige behöver en fredlig revolution

Poliser och åklagare i Malmö handlar klokt, riktigt och föredömligt när de bjuder in ungdomar som är kriminellt belastade till möten, skriver Björn Ranelid.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverige behöver en fredlig revolution.

Narkotikan är en universell mördare och den är döv, blind och fullkomligt okänslig för sina offer. Det har inte fötts ett enda barn i mänsklighetens historia som behövt kokain, cannabis, marijuana eller heroin för att andas och överleva.

Yrkesmördare i El Salvador, Columbia, Guatemala och Honduras är i narkotikans tjänst. Handeln och smugglingen med de olika drogerna omsätter miljarder kronor årligen. Människor i Sverige som säljer och brukar narkotika gungar på nät som spänner sig över hela jordklotet och de göder och föder ständigt gamla och nya giftspindlar.  

Narkotikan är en kung, envåldshärskare och diktator som håller sig med tjänare, kurirer och slavar och den tål inga hinder och motståndare. Därför mördar, skändar och förföljer den sina fiender. 

Narkotikan är en monoteistisk religion och den har därmed en enda gud och det är penningen som är svart och måste tvättas vit eller i varje fall gömmas undan lag och ordning. 

Människor som säljer och smugglar narkotika är presumtiva dråpare och mördare. De tillhör ett speciellt släkte som lever av cynism och likgiltighet för sin nästa. Om krig och narkotika hade utplånats på Jorden, hade det varit den största och främsta välgärningen i vårt släktes historia.

Narkotikan har inget hjärta eller blodomlopp, inga lungor och nerver, men den förvandlas till liv när den blir en inkräktare i människans kropp och själ. Stater, släkter, familjer och enskilda individer i världen har försörjt sig på handel med dessa droger i långa tider. 

Var och en vuxen individ som köper och brukar narkotika försöker fly sina verkliga liv och de är ytterst och innerst sett medskyldiga till mycken brottslighet och många mord i Sverige och annorstädes i världen.

Unga män och kvinnor som bor på Lidingö, i Djursholm och Danderyd i Stockholm och som köper kokain, marijuana och cannabis av kurirer och langare är ytterst och innerst delaktiga i det krig som pågår i Sverige. 

Nyligen avslöjades en liga som hyrde en lägenhet i den burgna och förnäma stadsdelen Östermalm i Stockholm. De rörde sig i en skenvärld på och kring Stureplan. Dessa individer tillför inte Sverige och dess medborgare ett enda dyft av gott värde. De tror att de står över lagen, men de är kriminella och de skall straffas och buras in.

Poliser och åklagare i Malmö handlar klokt, riktigt och föredömligt när de bjuder in ungdomar som är kriminellt belastade till möten. Dessa ynglingar är under bevakning och de får veta vad som väntar dem om de inte byter bana i livet och söker sig bort från vapen, narkotika, våld, rån och hot mot andra individer.      

Dessa ungdomar är fjärran från låtsasvärlden på Stureplan i Stockholm. Deras familjer bor inte på Lidingö och inte heller i Djursholm eller Danderyd. De behöver kärlek, omsorg, utbildning och goda skäl för att fortsätta leva och de måste få förebilder som står för etiska värden som tjänar deras tillvaro. 

Dessa ynglingar och flickor i Malmö behöver stöd och hjälp, ty i lagens mening är de fortfarande barn. Alla måste hjälpas åt: familjer, anhöriga, personal i för- och grundskolor och även medborgarna i staden. 

Ingen i Malmö är förtjänt av att det finns en ekonomisk och existentiell underklass i staden som lever av socialbidrag i den vuxna verkligheten och våld, mord, vapen- och narkotikahandel bland barnen som inte nått arton år i livet.  

Nu öppnas åter högstadiet på Rosengårdsskolan i Malmö. En av eldsjälarna som har varit lärare på olika stadier där heter Ulrika Mårtensson. Hon är värd beröm och aktning för sitt arbete där. Jag bugar och gläds med henne, staden och alla barnen och deras familjer. 

Tidigare var det så att åttiosju procent av eleverna på Rosengårdsskolans högstadium var underkända i olika ämnen. Tre av fyra barn talade arabiska på raster och fritid. Nästan inga föräldrar använde det svenska språket när de umgicks med sina barn. 

Zlatan Ibrahimović står nu som en överdimensionerad staty mellan de två stadionbyggnaderna i Malmö. Han lägger hundratals miljoner kronor på dyrbara bilar, fastigheter, lägenheter och andra exklusiva vanor. Det har han naturligtvis rätt till, men han bidrar inte till att hjälpa barn, ungdomar och deras familjer på Rosengård.

Fotbollsplanen i miniatyr som han skänkte pengar till gagnar inte barnens skolgång och undervisning i det svenska språket. 

Tänk om han bestämt sig för att satsa något av sin förmögenhet för att skapa en skola på rosornas gård i sitt namn och som lockat och sporrat barnen och ungdomarna till att studera och lära sig att tala svenska som kan tjäna dem när de söker vidare utbildning till olika yrken. 

Zlatan och statyn.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Zlatan spelar bort sin möjlighet att vara en person att se upp till. Kasinon och vadslagningsbolag har fått hans insatser och välsignelse.

Sverige behöver en fredlig revolution. Kärlek, omtanke, glädje, lycka, skratt, sorg och bildning syns inte i bruttonationalprodukten, men allting som gör oss till människor handlar om detta.

En fredlig revolution börjar i människans hjärta och hjärna medan själen förvandlas till praktiska och konkreta handlingar som bärs av en etik för alla och envar. Ordet skall bli till kött och föda barn till världen som är älskade. 

Mord, dråp, bilbränder och våld har ingenting med genetik att göra. Människorna är inte förutbestämda till att kriga och förgöra varandra. Onda spiraler kan rätas ut till raka linjer som sträcker sig från kärlek till glädje och lycka.

Sverige är en nation med många fantastiska förtjänster som skapats och vidmakthållits av begåvade, arbetsamma, skötsamma och kloka individer. Riket är i många avseenden ett föregångsland i världen. 

Jag är stolt över att vara född i Sverige, men det är bortom min förtjänst, ty ingen människa bestämmer var och när och vilka föräldrar som hon har. Det är de tre humanistiska axiomen som ingen kan bestrida.

En fredlig revolution måste börja i människans hjärta och själ. En sådan förändring har en kompassnål som inte darrar av skräck, utan av hopp och förtröstan inför framtiden i Sverige och världen omkring där vi bor, lever och arbetar.  

Alla nyfödda barn är bortom all ondska och bortom varje andetag av hat, avund och ilska. De vuxna människorna är alltid det växande släktets läromästare i allt som hotar och förstör vår framtid på Jorden.