Björn Ranelid skriver krönikor på fredagar.Björn Ranelid skriver krönikor på fredagar.
Björn Ranelid skriver krönikor på fredagar.
Björn Ranelid sörjer över det han kallar "förfallet i det svenska språket".Björn Ranelid sörjer över det han kallar "förfallet i det svenska språket".
Björn Ranelid sörjer över det han kallar "förfallet i det svenska språket".
Björn Ranelid

”Lär dig att tala och skriva svenska, om du bor i Sverige”

Publicerad

Ordet är mänsklighetens främsta uppfinning och det väger ingenting och färdas med ljusets hastighet trettio tusen mil i sekunden. 

Endast människan av alla levande varelser på Jorden kan skriva, läsa och tala. 

Ordet uppstår från döden när du läser det. Det är ett mirakel.

Jag är in i benmärgen trött på alla hycklande, lismande och taktiska politiker. Det här handlar inte om politik eller någon form av ideologi. Jag står fri och jag har endast mitt hjärta, min penna, mitt språk och min kärlek till ordet och barnet som är Sveriges framtid.

Ungdomar som tillbringat nio eller tolv år i svensk skola skall kunna tala och skriva svenska och lära sig grammatiken i språket. Det är ett omistligt krav. Det är en tragedi för eleverna och Sverige att så många lämnar grundskolan utan ett godkänt betyg i det svenska språket.

 

Människor som har allvarliga brister när de talar och skriver svenska blir socialt handikappade genom att de saknar goda verktyg att uttrycka sig i ord. Man kan utröna mycket om en individs personlighet genom att lyssna till densammas språk.

Från det att jag var tjugo år tills jag var trettiofyra då jag debuterade som författare övade jag och slet med språket varje dag. När jag var tjugosju år fick jag en tjänst som adjunkt i det svenska språket och filosofi på en gymnasieskola i Ystad. Jag var doktorand i litteraturvetenskap. I ett år undervisade jag i matematik på en grundskola. I fyra terminer var jag lärare i svenska för invandrare.

Det finns en språklig underklass i Sverige och den kan inte hjälpas med pengar eller ekonomiska bidrag. Många människor talar och skriver med ett språk som är undermåligt och rentav uselt. Det finns ungdomar som aldrig har läst en hel bok. De har ingen handstil och de stavar illa utan att vara dyslektiker. 

 

Bildning och beläsenhet har låg kurs i Sverige i dag. Spola alla barn med varmt språk varje dag. Föräldrar, förena eder och läs sagor för de minsta liven! Det är kärlek och sann omsorg. Vi bör linda våra små skatter i det svenska alfabetet och lära dem att leka med och hantera det svenska språket så att de står redo att bruka det senare i livet.

När en del unga kvinnor skall uttrycka sig inför den ovärderliga händelsen att föda barn så säger de att de är aslyckliga. Vet de inte att as är detsamma som döda djur som stinker efter det att maskar börjat äta av dem? 

Ofta är nyförälskade människor sjukt lyckliga. De som talar så bekräftar att de har ett torftigt språk. Det är inte begåvat och inte nyskapande.

 

Fotbollsspelare inleder ofta sina svar med "Nä", enligt Björn Ranelid. Foto: NILS PETTER NILSSON

Nittionio av ett hundra fotbollsspelare som får frågan hur det känns sedan de skjutit mål i en match inleder alltid svaret med en negation: Nä, det känns bra att avgöra matchen. 

Är det en epidemiskt spridd åkomma i deras språkcentrum eller rentav av en neurologisk reflex som finns endast hos svenska fotbollsspelare? De menar att vara bejakande och affirmativa, men beter sig negativt och bestridande. Alla matchresultat är okey och alla skador läker okey.

Jag har aldrig under snart trettiofem år använt de onödiga orden typ och okey när jag framträtt inför publik. 

Hur många människor i dag iakttar, observerar, skådar och ser? Det är inte många. 

De utplånar nyanser och rikedomar i det svenska språket och säger att de kollar på filmer, fotbollsmatcher, mail eller sms.

I dag promenerar, spatserar och flanerar inte människor. De bara går i det nyansfattiga språket. Idrottskvinnor som segrar och vinner matcher tycks inte kunna låta bli att ta till en svordom för att beskriva sin glädje och lycka. De tar efter männens fattiga språk och tror sig krydda orden på ett läckert sätt. 

 

När prinsessan Madeleine fött ett barn skriver alla kvällstidningar att hon fått en babys. Därmed ljuger rubriksättarna och journalisterna, ty endast ett barn är fött. Det blir inte ens korrekt enligt det engelska språket, eftersom pluralformen där för baby är babies. Missbruket av engelskan i det svenska språket är ett ofog.

Barn och vuxna människor redovisar öppet när de talar att de inte vet vad de skall säga. I var och var annan mening släpper de fram sin brist på språk och yttrar följande fråga: Vad heter det?

Det hjälper inte en kvinna eller man att de bär fina kläder och äger dyrbara bilar och hus, om de har ett fattigt språk när de talar och skriver. Ordet flyttar sig från munnen och blir till en stämpel i pannan.

I dag är det så att åtskilliga personer använder ord som visar på att de saknar nyanser och rikedom i språket. De kan inte skilja mellan ett objekt och ett subjekt i meningar och satser. De skriver ordet dem eller dom, när det borde vara de. De skriver hon och han när den korrekta formen är henne och honom som objekt. De särskriver ord utan urskiljning. 

Detta är inte bagateller, ty jag kan ge er hundratals andra exempel som tillsammans får en stor betydelse för strukturen och ordningen i språket. Åtskilliga personer tycker uppenbarligen att de är lustiga när de felaktigt stavar ordet också med bokstaven x, vilket betyder att de inte har den blekaste aning om ordets ursprung och stam.

 

"Ordets betydelse för mänskligheten har aldrig varit större än vad det är nu", skriver Björn Ranelid.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

Ordets betydelse för mänskligheten har aldrig varit större än vad det är nu. I dag bärs litteratursverige i huvudsak av kvinnorna. Många av dem älskar att läsa böcker. De tar litteraturen till sina hjärtan medan tusentals unga män aldrig har lånat en bok från ett bibliotek eller köpt en skönlitterär bok.

Jag påstår efter att ha lyssnat på tusentals lärare i det svenska språket, rektorer, barn och ungdomar att eleverna hade bättre kunskaper i svensk grammatik för trettio och fyrtio år sedan än vad som är fallet i dag. Deras skriftspråk var bättre. Det gäller rent objektivt och empiriskt sett. Framför allt är klyftan större mellan de som har ett dugligt och väl fungerande språk och de som inte har det.

Den fjortonde april 2018 tilldelas jag Språkförsvarets hederspris och det är medlemmarna som röstat fram mitt namn. Det tillfaller således inte Horace Engdahl eller den ständiga sekreteraren i Svenska Akademien Sara Danius utan mig av alla levande personer i Sverige. 

 

I september i år ger jag ut min trettiofjärde bok. Jag har skrivit cirka 800 krönikor, artiklar och essäer i olika ämnen. Jag har framträtt åtminstone vid 3500 tillfällen inför publik och jag är den enda medborgaren i Sverige som medverkat i alla de största produktionerna i Sveriges Television och TV4. Jag har mottagit Augustpriset, Malmö stads kulturpris, Aftonbladets kulturpris, Doublogska priset från Svenska Akademien och ytterliga tretton stora priser för mitt språk och mina böcker.

Lärarnas Riksförbund instiftade Björn Ranelid Priset år 2009. Jag driver en författarskola i mitt namn. Jag har rätt att viga par i hela Sverige. Jag har skrivit romaner om Stig Dagerman och Selma Lagerlöf och den litterära texten om operasångaren Jussi Björling i praktverket med titeln Jussi.

Jag är ständigt engagerad i den svenska skolan och i all världens litteratur som jag för övrigt i dessa dagar ansvarar för i ett av lagen i programmet Kontrapunkt i Sveriges Television, men jag har också skrivit en lång text om dansbandet Lasse Stefanz inför dess femtioårsjubileum 2018.

Jag har elden, bredden, lusten och passionen bortom partipolitiken när jag skriver och talar i det svenska språket. Jag sörjer över förfallet i ordet. 

Relaterade ämnen
Björn Ranelid
Björn Ranelid

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag