Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kämpar mot rasism – efter bro-misshandeln

MALMÖ. Yusupha Sallah attackerades på grund av att han är svart – angriparna försökte kasta honom från en gångbro. Nu vill han kämpa mot rasism och afrofobi.

Den 9 oktober föreslås bli nationell minnesdag för slutet på Sveriges inblandning i slavhandeln.

– Min son växer upp här i Sverige, jag vill inte att han och andra barn ska behöva möta sådant här, säger Yusupha Sallah och tittar på sin 1,5-årige son som skrattar och försöker krypa in och gömma sig i skåpet under tv:n.

Hatbrott med afrofobiska motiv ökar

■■ Anmälningarna om hatbrott med afrofobiska motiv ökade med 24 procent mellan 2008 och 2012.
■■ Samtidigt minskade antalet anmälningar om hatbrott med sex procent.
■■ I fjol anmäldes totalt 5 000 hatbrott, varav 940 var anmälningar om afrofobiskt hatbrott.
■■ Hatbrott är ett samlingsnamn för brott som begås mot en person på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religionstillhörighet, trosbekännelse eller sexuell läggning.
■■ Hatbrott kan ge skärpning av straffet.
Källor: Brottsförebyggande rådet och polisen (TT)

Kvällsposten har tidigare skrivit om överfallet mot Yusupha Sallah, där gärningsmännen först misshandlade honom och sedan försökte kasta ner honom från en gångbro – mitt framför ögonen på hans son. Kraftigt blödande fördes Yusupha Sallah med ambulans till Skånes Universitetssjukhus efter misshandeln. Flera tänder hade lossnat i överkäken, han hade ett jack i ögonbrynet och svullnader överallt i ansiktet. Knäna och armbågarna var fulla av skrubbsår. Nu har TT träffat honom och han berättar om sitt intresse av att kämpa mot rasism och afrofobi:

På golvet ligger en bilbana, annars är lägenheten sparsamt möblerad. Sedan överfallet i Malmö bor familjen på hemlig adress.

Polisen bedömer att det är farligt för dem om de skulle stöta på förövarna. Men bara några dagar efter överfallet var Yusupha Sallah ute och demonstrerade mot afrofobi, och han kommer att fortsätta att kämpa mot rasism i alla dess former, säger han.

Minnesdag behövs

Det är viktigt att minnas historien och slaveriet som svarta människor utsatts för – därför behövs det en minnesdag, precis som det finns en minnesdag för de övergrepp som skett mot judar, resonerar han. Det finns förslag om att göra 9 oktober till en officiell nationell minnesdag för slutet på Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln.

Riksdagsmotioner om saken har avslagits, men bland andra Afrosvenskarnas forum för rättvisa fortsätter att driva på, och Malmö stad uppmärksammar för andra året i rad svartas situation i Sverige i anslutning till den här dagen.

Om tillräckligt många kommuner tar efter Malmö så kan det resultera i att rikspolitikerna bestämmer sig för att göra det till en nationell minnesdag, hoppas Jallow Momodou, ordförande för Afrosvenskarnas forum för rättvisa.

– Vi kan ha kanelbullens dag, varför kan vi inte ha en dag för att uppmärksamma rasismen gentemot svarta genom historien?

Hatbrotten ökar

Historien om slaveriet är viktig eftersom den sätter tydliga spår i hur svarta diskrimineras än i dag, anser han och exemplifierar med hur hatbrotten mot afrosvenskar ökar.

Han vill se en statlig utredning om situationen för afrosvenskar på arbetsmarknaden, i rättsväsendet och i skolorna.

– De senaste tre veckorna har jag varit på tre olika skolor och träffat rektorer och skolledare för att tala om afrosvenska barn som utsatts för rasism och afrofobi – det är barn som vägrar gå till skolan för att de mobbats för sin hudfärg och de har blivit kallade n-ordet. Äldre personer berättar samma sak som deras barn och barnbarn upplever i dag.

Att historien fortfarande upprepar sig visar vikten av att uppmärksamma rasismen gentemot svarta i Sverige, anser han.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!