Ystadsbarnens saknad efter familjens husdjur

Förvaltningschefen: "Vi har helt klart brustit i vår kontroll"
Det var den 29 augusti som myndigheterna upptäckte de isolerade barnen. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
Gården ligger inte långt från grannar, ändå lyckades föräldrarna leva isolerade. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
Dennis Hjelmström, skolchef i Ystad kommun, fattade misstankar när han såg föräldrarnas intyg om att barnen fick webbundervisning i USA
Barnen i Ystad har hållits isolerade i sitt hem i Ystads kommun. Foto: FRITZ SCHIBLI / KVP

Barnen i Ystad har varit omhändertagna i över 300 dagar.

Snart kan föräldrarna få träffa dem igen – något som de kämpat hårt för.

Men hos barnen är längtan att återförenas inte lika stark.

Ett av barnen frågar aldrig efter sina föräldrar utan undrar bara en sak – hur familjens två hundar och katter mår, de husdjuren som under åren i isolering var hans lekkamrater.

Barnens vardag skulle kunna beskrivas som att de levde nära naturen i samförstånd med två förstående föräldrar. I varje fall om man får tro föräldrarna. Men när ett av barnen berättar om sin vardag tonar en annan bild fram. Det barnet egentligen pratar om är hur roligt det är att leka med familjens två hundar och katter.

Inte vid något tillfälle frågar han efter sina föräldrar, hävdar en socialsekreterare. I stället pratar han om familjens husdjur, två hundar och katter.

Det framkommer efterhand att han tillbringat mycket tid med husdjuren, särskilt på eftermiddagarna. Familjen har också haft ponnyer som man haft på en annan plats än bostaden.

Minns inga namn på kamrater

Historien om de isolerade avslöjades av HD-Sydsvenskans Andreas Persson och Hussein El-Alawi. 

Föräldrarna har vid flera tillfällen i samtal med socialsekreterare och i skrivelser till domstolar uppgett att man haft umgänge med andra, att barnen haft lekkamrater. Barnet som lekt med familjens hundar kan själv inte minnas när det skulle ha varit.

Samma sak gäller för ett av de äldre barnen som också har svårigheter att namnge lekkamrater. När domstolar granskat vad föräldrarna berättat om sitt umgänge med andra döms deras svar ut som vaga och svåra att få bekräftade.

Ett barn har berättat att det var sex år sedan han senast träffade en kamrat.

När barnet som haft husdjuren som lekkamrater får frågan om han vill ha mer telefonkontakt med sina föräldrar säger han att han gärna vill ha det eftersom han då kan få veta mer om hur hundarna och katterna har det.

En tid efter omhändertagandet fick barnet för första gången prata med föräldrarna när en annan vuxen var närvarande. Samtalet fördes via en högtalartelefon.

Framöver kan det komma att bli möjligt för föräldrarna att träffa sina barn igen.

”På sikt kommer även fysiska träffar att kunna bli aktuella. Föräldrarna kommer inom kort att påbörja en familjebehandlande insats med syfte att verka som stöd till föräldrarna vid telefonumgänge och framöver även fysiska träffar”, skriver socialnämnden i domstolshandlingarna.

Beslutet bygger på principen att omhändertagna barn så snart som möjligt ska återförenas med sina föräldrar. Ystads kommun poängterar att när ett eventuellt möte kan ske beror på föräldrarnas ”förändringsbenägenhet”.

Pappan minns inte viktiga händelser

Efter att tjänstemän från socialförvaltningen, i sällskap med poliser, tagit sig in i familjens fastighet den 29 augusti fördes två av barnen först till en jourfamilj.

Mammans reaktion noterades av en socialsekreterare. Hon ska ha undrat hur det blev med middagen som hon förberedde åt barnen.

Mamman och pappan hade innan dess haft flera kontakter med med tjänstemännen på Ystads kommun. Vid några tillfällen var barn med vid mötena.

Det som var tydligt för tjänstemännen var att det var mamman som förde familjens talan i allt väsentligt. Pappan har enligt handlingar svårt att minnas årtal och när specifika händelser inträffat.

Vid ett tillfälle kom pappan överens med socialförvaltningens tjänstemän att han i stället ska skriva ned vad han minns. Men inget mejl kom från pappan. I stället kom mejl och telefonsamtal från mamman.

Vid ett tillfälle skrev en socialsekreterare, efter ett möte med mamman, att flödet av information var så stort att det var svårt att sortera vad mamman egentligen berättar.

Mamman drivande i kontakterna

Mamman har också krävt att få vara med när socialsekreterare velat ha ett enskilt samtal med pappan. När hon nekades satt hon utanför och väntade.

Mamman pekas i flera handlingar ut som drivande i kontakterna med kommunen.

Dennis Hjelmström, skolchef i Ystads kommun, har haft kontakt med familjen. Han avböjer att kommentera hur skolförvaltningen kommunicerat med enskilda.

Av de handlingar som finns där barnen själva berättar om sina liv i huset framkommer i ett fall oroande uppgifter, enligt förvaltningsrätten i Malmö.

I en dom som gäller tvångsomhändertagandet skriver man att ett av barnen kan ha utsatts för smärtsamma övergrepp. Vad det skulle vara för övergrepp framgår inte.

Försökte styra toalettbesök

Det framgår också att mamman ansett att flera av barnen har problem med mage och tarmar. Men efter tvångsomhändertagandet tycks dessa problem ha upphört.

Mamman och pappan får fortfarande enbart ha en begränsad kontakt med tre av barnen. Samma sak gäller det äldsta barnen som tvångsomhändertagits. Det barnet anses av kammarrätten i Göteborg gå föräldrarnas ärenden och ha försökt styra de yngre barnens sätt att sköta sina toalettbesök.

I de handlingar som Kvällsposten gått igenom finns flera skrivelser från föräldrarna. De argumenterar med eftertryck mot tvångsomhändertagandet och anklagar socialförvaltningen i Ystad för att ha förvanskat sanningen om deras barns uppväxt och hemmiljö.

Ingen av skrivelserna har gjort intryck på varken förvaltningsdomstolen i Malmö, kammarrätten i Göteborg eller Högsta förvaltningsdomstolen. De tre yngsta barnens juridiska ombud har efter att ha träffat barnen tillstyrkt att de ska omhändertas.

Barnens föräldrar skriver i ett sms till Kvällsposten:

”Vi har ett fullgott samarbete med socialtjänsten och kommer inte att ge några ytterligare kommentarer.”