Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Wilma, 17, kämpar mot funktionshånen

Hon vill bryta stigmat och hjälpa unga ut ur ensamhet.
Wilma Axelsson föddes med ryggmärgsbråck. – Jag har haft en kämpaglöd sedan jag var liten, säger hon.Foto: Privat
I dag kämpar hon för att funktionsvariation ska tillhöra normen. – Tyvärr är det fortfarande så att man sätter rullstolen före personen, säger Wilma Axelsson.Foto: Privat

Wilma Axelsson, 17, föddes med ryggmärgsbråck och använder rullstol.

Uppväxten har varit tuff – elaka kommentarer och dömande blickar har fått henne att känna sig utanför.

I dag driver hon ett Instagram-konto och vill inspirera andra.

– Under lång tid har jag förnekat och gömt min funktionsvariation, jag var rädd att bli mobbad, säger hon.

”Ew, är det här din stomi? Varför visar du det?”

Detta skrev en tjej på Wilma Axelssons Facebook-profil efter att hon lade ut en bild på sin stomi.

Den kommentaren hade för några år sedan fått stora konsekvenser för Wilmas välmående – men inte längre.

Sedan tre år tillbaka kämpar hon mot fördomar med hjälp av sitt Instagram-konto, där över 2 000 personer följer henne.

”Det här är min kropp, så här ser en funktionsnedsatt kropp ut, det är så här min kropp ser ut. Det är kommentarer som hennes som har fått mig att dölja min kropp under många år”, säger hon i ett videoinslag om den elaka kommentaren hon hade fått om sin stomi.

Kände utanförskap

Wilma Axelsson är 17 år och bor i Högsby i Småland. Hon föddes med en ryggmärgsskada som gör henne förlamad i benen. Wilma kan bara gå kortare sträckor med benskenor och använder mestadels rullstol för att ta sig fram.

Livet med rullstol var tufft på skolan. Tidigt förstod hon att hennes kropp hade helt andra förutsättningar än sina kamraters.

– Jag såg inte mig själv som annorlunda som liten, mycket skedde när jag började i årskurs fyra, det var då jag förstod att jag inte kunde göra allt som mina kurskamrater kunde göra. Då började jag känna utanförskap, säger Wilma.

”Tänk om de börjar skratta”

När det var dags för raster stannade Wilma inne, hon vågade inte gå ut och leka med de andra barnen.

– Jag har ett starkt minne från skolan där jag varje dag stannade vid en ramp. Jag tittade ut från fönstret mot skolgården och såg alla som hade roligt, de gungade tillsammans och sprang omkring och jag vågade inte vara med. Jag tänkte ”tänk om de börjar skratta”, säger hon.

”Passar inte normen”

”Varför går du så konstigt? Varför sitter du i rullstol?”. Wilma har aldrig riktigt upplevt att hon har mobbats, berättar hon. Men det är kommentarer och attityder som hon har hört i sin vardag som har lett till att hon försökte dölja sin funktionsvariation.

– Jag valde på något sätt själv utanförskapet då jag var rädd för att bli mobbad. Jag tror att många barn med funktionsvariation kan känna igen sig i detta, att man själv isolerar sig för att man känner att man inte passar normen, säger hon.

Nu kämpar Wilma med sitt Instagram-konto mot fördomar och vill att andra barn och tonåringar ska sluta känna sig ensamma.

– Det saknas förebilder för unga med funktionsvariationer. Jag vill visa barn att det går, det kan ta längre tid men så länge man tror på sig själv och omringas av personer som tror på en så kommer man långt.

Tror du att du skulle kunna bli en förebild för dem?

– Jag vet inte, men jag hoppas att jag kommer lämna fotspår, eller rullstolspår snarare.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!