I juli för tre år sedan begärde Lars Vilks ett möte med ledningen för det polisiära personskyddet. Hans särbo, som vi kallar ”Maj”, skulle efter att ha bott utomlands en period återvända hem till Sverige för gott.
– Mötet syftade till att ge polisen tillräckligt med tid för att kunna planera inför den förändrade familjesituationen för Lars. Och man kan konstatera att på två år så gjorde de ingenting, säger Krister Thelin, jurist och tidigare statssekreterare i justitiedepartementet.
Han hade under många år varit vän med Lars Vilks, men i samband med mötet började han alltmer anta rollen som konstnärens juridiska ombud.
Tillsammans med Vilks har Thelin JO-anmält såväl rikspolischefen som polisregion syd med inställningen att polisen inte uppfyller sitt åtagande att ge Lars Vilks en dräglig tillvaro med kvinnan han älskar. JO har i sin tur valt att inte ta upp anmälningarna i sak.
”Inte en fråga om budget”
I en intervju i somras hävdade ledningen vid polisens personskyddsenhet i Region syd att den bostad som Maj renoverat och som paret Vilks länge velat flytta in i inte går att säkra. Att det inte är en fråga om budgetbegränsningar utan en fråga om Lars Vilks överlevnad.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp avfärdade i samma artikel påståendet om att det inte rörde sig om polisiära budgetbegränsningar:
– Det går att lösa om det finns en vilja, och den viljan finns inte här.
Efter reportaget i somras uppstod en mejlkorrespondens mellan Ranstorp och en av polischeferna vid Lars Vilks personskydd. Av mejlen framgår att det rent praktiskt skulle gå att säkra bostaden, men att polismyndigheten inte varit beredd att vidta de omfattande åtgärder som i så fall skulle krävas.
”Döms ut av myndigheten”
I mejlet uttryckte polischefen det så här:
”...om ett skydd för särbons bostad skall fungera, så krävs det olika åtgärder. Vi förutsätter att boendet kommer att bli känt och att vidtagna åtgärder då håller för ett angrepp. Att bygga en polisstation på marken för att ha polispersonal 24/7, som hos Westergaard, har dömts ut av myndigheten. Åtgärder för att förhindra att ett angrepp genomförs, blir således omfattande. Enligt tidigare planering så omfattas detta av höga staket med larm, plåtad fasad, skottsäkra fönster, saferoom, skyddad utemiljö mm.”
Vilks har tidigare pekat på hur Danmark på ett föredömligt sätt hanterat sina skyddsfall – till exempel Kurt Westergaard, som av liknande skäl som Vilks varit i behov av polisskydd. Vilks ansåg att hade man i Sverige haft samma inställning som i Danmark så hade han kunnat leva tillsammans med sin ”Maj”.
– Det är klart att man kan genomföra detta. Eftersom danskarna kan det så skulle man kunna det här också, men man vill inte, sa Lars Vilks i Trygghetspodden en tid innan han dog.
Calle Persson, presstalesperson vid polisregion syd, vidhåller att det hela inte är en fråga om budgetbegränsningar. Han kallar det hellre en ”rimlighetsfråga”.
– Åtgärderna hade blivit så pass långtgående att vi inte hade ansett det vara rimligt varken för skyddspersonen eller någon i hans närhet. Det hade i princip inneburit ett fort med polisstation. Därav har det dömts ut, säger Calle Persson.
Om det inte är en budgetfråga, vari består orimligheten?
–Ja, situationen för de inblandade. Det vill säga skyddspersonen och personen i hans närhet.
Men de har ju inte ens fått höra att det är ett alternativ?
– Nej, vi har inte ansett det rimligt.
”Tragiskt alltihop”
Men det fanns hopp om ljus i slutet av tunneln. Det menar i alla fall Krister Thelin, som jobbat för att få till ett sammanträde mellan Vilks, Ranstorp och polisledningen. Enligt honom fanns det konkreta planer för ett möte i oktober, då parterna skulle träffas för att diskutera en lösning på den såriga konflikten.
– Det var Ranstorps säkringsförslag som skulle vara föremål för diskussionen så det är klart att det då fanns en viss optimism om polisens goda vilja. Den ranstorpska säkringsplanen innebar en öppning, för då kunde man få en förtroendefull och öppen diskussion med polisen och syna deras påstående om att pengar inte var ett hinder, säger Krister Thelin.
Samma månad som mötet skulle hållas dog Lars Vilks.
”Tiden är inte oändlig”
Krister Thelin sörjer sin väns död, men också att denne aldrig fick möjlighet att leva ihop med sin livskamrat.
– Det är bara tragiskt alltihop. Sveriges förmåga att värna yttrandefrihet och konstnärlig frihet kan symboliseras genom Lars Vilks. Han är liksom kanariefågeln i gruvan. Klarar vi inte att ge honom ett hyggligt skydd, ja då är yttrandefriheten inte mycket värt.
Innan Lars Vilks dog skrev han en sista vädjan till polisledningen:
”Jag kan inte fortsätta leva isolerad från min särbo och inte ha ett socialt umgänge med vänner och bekanta. Det är ett omänskligt krav som är påfrestande. Tiden är inte oändlig. Tacksam om den av oss utpekade kan säkras och verkställas.”
LÄS MER: Vilks särbo efter kraschen: ”Är förbannad”
LÄS MER: Vilks och hans särbo om kampen för att få leva tillsammans
LÄS MER: Konstnären Lars Vilks och två poliser döda i trafikolycka