Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vildsvinsolyckor ökar rejält – 2018 kan bli nytt rekordår

En lastbil välte mellan Kristianstad och Bromölla efter att ha försökt väja för vildsvin. En man dog när han körde in i lastbilen. Foto: MIKAEL NILSSON
En fullvuxen vildsvinsgalt kan väga upp till 225 kilo medan suggan väger mellan 70 och 140 kilo. Foto: LASSE SVENSSON

Vildsvinsolyckorna ökar rejält i takt med att svinen blir fler.

Åren 2010–2017 steg antalet vildsvinsolyckor med knappt 150 procent. Och allt tyder på att förra årets rekord slås i år igen.

Tre vildsvinsolyckor inträffade under loppet av bara en halvtimme på E22 i Skåne natten till tisdagen. Den ena slutade med att en man avled efter en kollision med en lastbil som hade väjt för vildsvin.

– Vi tror tyvärr att det kommer att bli rekordår igen, det måste bli en ovanlig december för att det inte ska bli det, säger Anders Sjölund, senior sakkunnig vid Trafikverket, till TT.

Vildsvinsolyckornas ökningstakt sticker ut bland andra viltslag på nationell nivå.

– En stadig trend. I första hand beror det på populationstillväxten, säger ekologen Anders Sjölund.

Gryning och skymning

Gryning och skymning är tidpunkter på dygnet när risken för vissa viltkollisioner ökar, men för vildsvin finns olyckrisken under hela perioden mellan skymning och gryning.

– De är ju riktiga nattdjur, säger Anders Sjölund.

Rådjur orsakar många och allt fler olyckor sedan 2011, men den populationen har någorlunda samma storlek, förklarar Sjölund.

– Populationen har stått still eller minskat för älg och rådjur, men olyckorna har ändå ökat. På nationell nivå är huvudfaktorn trafikökningen, säger han.

Vildsvinen blir allt fler

När vildsvinsolyckorna summerades av samarbetsorganet Nationella Viltolycksrådet vid utgången av 2011 var siffran 2 647 vildsvinsolyckor. I slutet av året därpå noterades den enskilt största uppgången på ett år med en ökning på nästan 59 procent.

Statistiken visar ett vildsvinsolycksantal på cirka 3 600–4 800 årligen under åren 2012–2016. Men sedan blev det ett rejält språng igen med en ökning på knappt 28 procent till 6 082 vildsvinsolyckor i fjol.

Inget stängsel i dag är vildsvinssäkert. Som trafikant måste man alltid vara uppmärksam. Foto: MIKAEL NILSSON

Vildsvinens population är svår att sätta en siffra på, men enligt Anders Sjölund visar alla indikationer att den ökar.

– De har spridit sig söderifrån och från Sörmland samt Östergötland, och sprider sig på väg norrut nu. Och där får vildsvinen hjälp av klimatförändringarna kan jag tänka mig, säger han.

Trenden kan brytas

Samtidigt finns det hopp om goda möjligheter för att bryta tendensen med allt fler olyckor.

– Om man erbjuder vildsvin passagemöjligheter är de smarta nog att lära sig att använda dem.

Ett generellt problem med viltolyckor är enligt Sjölund att man historiskt bara försökt stänga djuren borta från vägen.

– Så vi måste jobba hårt med att erbjuda säkra passagemöjligheter. Svinen är lite mer komplicerade än andra djur, för de är starka och smarta och kan ta sig igenom ett stängsel om det inte är rätt konstruerat, säger han.

Inget stängsel säkert

– Inget stängsel i dag är vildsvinssäkert. Som trafikant ska man vara uppmärksam och inte känna sig säker för att det finns ett viltstängsel.

Lösningen är att stängslen ska grävas djupare. Två–tre decimeter bedöms kunna räcka.

– Det bygger på erfarenheter från Schweiz och forskningsstudier i Europa, säger Anders Sjölund.

Satsningar på att förbygga och minska olyckor kommer att kosta mycket pengar och därför måste man övertyga många aktörer, förklarar han.

Olyckorna ska halveras

– Kunskapen har inte riktigt funnits tidigare. Men nu finns den, och vi vet vad vi ska göra och att vi behöver samverka.

Inom en tio–tolvårsperiod hoppas han att olyckorna har halverats, men för att nå målet beskrivs samarbete som avgörande.

– Vi vet till exempel att utfodringsplatser kan orsaka olyckor om de är felplacerade. Som skogsägare kan man titta på siktröjning och hur man odlar grödor, säger Anders Sjölund.

När det gäller prislappen för att hantera frågan betonar Trafikverkets sakkunnige att det här finns ett investeringsutrymme.

Fem miljarder om året

– Viltolyckor kostar landet fem miljarder kronor per år, så det finns ju liksom en vinst att hämta. Det är inte bara du eller jag som får räkningen, men vi får den tillsammans allihop.

Älgar beskrivs som det allra farligaste viltslaget vid en kollision om man ser till risken för dödsolyckor och svåra skador.

– Men sedan kommer vildsvinet. Ett skadat vildsvin kan dessutom vara minst lika farligt igen på en olycksplats, för ett skadat vildsvin är inte att leka med, säger Sjölund.

Fakta: Vildsvinsolyckor 2010-2017

Antalet viltolyckor (varav vildsvinsolyckor):

2010: 47 475 (2 445)

2011: 40 951 (2 647)

2012: 46 928 (4 198)

2013: 46 944 (3 551)

2014: 47 167 (3 783)

2015: 48 190 (4 229)

2016: 58 579 (4 757)

2017: 61 282 (6 082)

 

Fotnot: Ändrade rapporteringsrutiner gör att viss statistik från och med år 2010 inte är helt jämförbar med tidigare år. Statistiken från Nationella Viltolycksrådet bygger på statistik från polisens nationella koder i det så kallade K-diariet.

Källa: Nationella Viltolycksrådet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!