Veronica Anahi Cubas övar inför karnevalen. Dansaren och koreografen vill hylla Sverige när hon dansar i den sydamerikanska karnevalen. Foto: PrivatVeronica Anahi Cubas övar inför karnevalen. Dansaren och koreografen vill hylla Sverige när hon dansar i den sydamerikanska karnevalen. Foto: Privat
Veronica Anahi Cubas övar inför karnevalen. Dansaren och koreografen vill hylla Sverige när hon dansar i den sydamerikanska karnevalen. Foto: Privat
Victoria Denise Tcha ska visa upp svensk candombe för Montevideos kräsna publik. Foto: PrivatVictoria Denise Tcha ska visa upp svensk candombe för Montevideos kräsna publik. Foto: Privat
Victoria Denise Tcha ska visa upp svensk candombe för Montevideos kräsna publik.  Foto: Privat
Nancy Ruiz övar inför karnevalen. Foto: PrivatNancy Ruiz övar inför karnevalen. Foto: Privat
Nancy Ruiz övar inför karnevalen. Foto: Privat
Linnea Nuñes, Yamila Contti och Haboush Issa representerar svensk Candombe i Uruguay. Foto: PrivatLinnea Nuñes, Yamila Contti och Haboush Issa representerar svensk Candombe i Uruguay. Foto: Privat
Linnea Nuñes, Yamila Contti och Haboush Issa representerar svensk Candombe i Uruguay. Foto: Privat

Veronica från Malmö blev historisk - invigde världens längsta karneval

Publicerad

Ett gäng svenskar har skrivit historia på en av världens mest anrika karnevaler.

Gruppen "La Peregrina" från Växjö stod längst fram på karnevalståget i Montevideo, Uruguay.

Planen är att överraska publiken med en särskild hyllning - till Sverige.

Uruguays huvudstad Montevideo har en av de mest anrika karnevalerna i världen, med över hundra år på nacken.

Nyligen fick staden se något den aldrig sett förut.

– Vi har en hemlighet som kommer att överraska många, berättade dansaren Veronica Anahi Cubas från Malmö strax innan uppträdandet.

I slutet på 1970-talet kom den afro-uruguayanska musikstilen candombe till Sverige. Via flyktingar som i musiken och kulturen fann ett sätt att landa mjukare i det nya och göra exilen uthärdlig.

Cirkeln sluts efter 40 år

Musiken, som från början fördes till Uruguay på slavskeppen från Afrika, spreds nu till de svenska städer dit uruguayaner flyttade.

Kulturen hölls vid liv av flyktingarnas barn. Musiken blev en del av atmosfären i bland annat Malmö där candombe-trummorna ofta ljuder på årets varmare månader.

40 år senare sluts alltså cirkeln när candombe med svensk accent vänder tillbaka till sina rötter.

– Traditionellt har candombe-grupper mycket fjädrar, högklackat och glitter. Men vi ska ha jordnära fäger, trummorna har vikingasymboler och vi har byggt ett stort vikingaskepp som ska bäras fram för hela tanken är att vi ska hylla Norden, säger dansaren och koreografen Veronica Anahi Cubas.

"En dröm som går i uppfyllelse"

"La Peregrina" från Växjö, med deltagare från hela Sverige, var den första av 47 candombe-grupper som ska tågade ut på Montevideos gator.

För den lokala publiken var vikingatemat en hemlighet.

– Inga några horn, inga "teve-vikingar. Vi har en designer som gjort ordentlig research så att vi kan hedra Sverige och visa upp vår kultur för Uruguay, säger Veronica Anahi Cubas.

I koreografin mixar gruppen traditionell candombe med svensk folkdans.

Veronica Anahi Cubas far kom till Sverige från Uruguay i början på 1980-talet. Hon växte upp med candombe.

– Det här är en dröm som går i uppfyllelse. Det är nåt av det absolut största som händer mig, jag överdriver inte.

Musikstilen candombe flög till Sverige med uruguayanska flyktingar på 1970-talet och återvänder nu till Uruguay med en svensk grupp där deltagarna har sina rötter i bland annat Syrien, Elfenbenskusten och flera sydamerikanska länder.Foto: Privat

I Uruguay är karnevalen, som pågår i 40 dagar, inget litet jippo.

Många av grupperna som ställer upp på candombens särskilda karnavalståg "Las Llamadas" sponsras av företag. En del är professionella och övar hela året.

Publiken har ofta sina favoritgrupper, ungefär som fotbollssupportrar, från stadens olika kvarter.

50 trumspelare och 25 dansare

– På grund av kylan och att man inte får göra så mycket ljud utomhus i Sverige så har vi varit begränsade när vi övat. Vi har fått göra det mesta under de två veckor vi varit samlade här i Uruguay, säger Veronica Anahi Cubas.

De 50 trumspelarna och 25 dansarna i "La Peregrina" har själva finansierat resan och deltagandet.

– Jag suger in inspiration och tänker ta med mig allt hem till Sverige så att vi kan utveckla vår svenska candombe.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag