Växande vindkraft möter motstånd

Foto: Christer Wahlgren

Svensk vindkraft växer så det knakar. Det finns nu över 2 000 vindkraftverk i landet och redan om åtta år kan de vara mer än dubbelt så många. Nu planeras också en vindkraftpark med 170 meter höga torn i Hanöbukten. Det får motståndarna att höja rösten.

– Vindkraften behövs över huvud taget inte, eftersom vi går mot ett stort elöverskott i Norden. Hela utbyggnaden är onödig, säger Jonny Fagerström, talesperson för Föreningen svenskt landskapsskydd (FSL), med vindkraften som huvudfråga.

FSL har drygt 30 000 medlemmar, mest på landsbygden, och driver kampanj genom opinionsmöten, debattartiklar och mediekontakter.

– Vi har ett koncept för hur man ska jobba för att få stopp på vindkraftsetableringar, säger Fagerström.

Annika Helker Lundström är vd för branschorganisationen Svensk vindenergi, som nyligen meddelade att elproduktionen från vindkraft 2011 ökade med hela 74 procent till 6,1 terawattimmar (TWh) – mer än genomsnittet för en svensk kärnkraftsreaktor.

– Utbyggnaden har varit snabb och fortsätter att öka. Vi ser en sjunkande kostnadskurva och en snabb teknikutveckling som höjer lönsamheten, säger hon.

Högre torn


Här, längs Stenshuvud, planeras vindkraftpark.
Foto: Foto: Håkan Röjder

Som exempel nämner hon högre vindkraftstorn som når bättre vindar och större rotorblad som höjer effektiviteten. Men med större vindkraftverk växer även motståndet. Föreningen Åhuskustens bevarande kämpar mot en planerad vindkraftpark med 170 meter höga torn i Hanöbukten.

– De kommer att ligga inom synhåll längs hela kusten från Stenshuvud till Hanö, med turistmagneter som Kivik och Haväng. Först gör man Stenshuvud till nationalpark för den fria utsiktens skull, sedan lägger man en vindkraftpark utanför. Det går inte ihop, säger talesmannen Per Malmer.

År 2020 ska ungefär en femtedel av elkonsumtionen, 30 TWh, kunna komma från vindkraft, har riksdagen bestämt. Det är en planeringsram som innebär att myndigheter och kommuner ska se till förutsättningarna finns – inte att produktionen nödvändigtvis ska vara så hög då. Men enligt Svensk vindenergi är det fullt möjligt – med ytterligare 2 500–3 500 vindkraftverk och ett utbyggt och förstärkt elnät, mer anpassat för den spridda produktion som vindkraften medför.

Mindre anläggningar

För runtom på landsbygden växer mindre anläggningar upp, där enskilda markägare, föreningar eller kooperativ står bakom. Det handlar om miljövänlig produktion av både el för eget bruk och el som säljs på nätet. Bondeorganisationen LRF uppmuntrar medlemmarna att starta "vindbruk" vid sidan av jord- och skogsbruk.

– Med jämna mellanrum frågar vi våra medlemmar om deras affärer och vindkraftaffärerna hör till det som ökar snabbast, säger Ulf Jobacker på LRF.

LRF förordar stor öppenhet. Den som går i vindkrafttankar bör prata med grannarna, diskutera och stämma av för att förebygga konflikter.

– En vindkraftsetablering syns och märks i det landskap man lever i. Då vill man veta och ha en möjlighet att påverka, säger Jobacker.

FSL varnar för en utbyggnad som hotar livsmiljön för kanske 150 000 landsbygdsbor och tycker att branschen skönmålar lönsamheten.

– LRF lurar medlemmarna att satsa på en verksamhet som inte går ihop just nu, säger Jonny Fagerström.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!