Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Varningen: Här är de farligaste matbovarna

Varje år drabbas en halv miljon svenskar av matförgiftning.Caliciviruset, som drabbade de äldre i Ljungby, är en vanlig bov.
Foto: Gennadiy Poznyakov
Mat som sprider smitta är bageri- och konditoriprodukter, vanligast semla och havrebollar...
fisk och fiskprodukter, vanligast tonfisk, escolar, varmrökt sik och gravad lax...
sammansatt måltid, vanligast kebabtallrik, sallad...
och pizza.
Foto: Eat Balanced / Splash

Varje år drabbas en halv miljon svenskar av matförgiftning.

Caliciviruset, som drabbade de äldre i Ljungby, är en vanlig bov.

 – Det är väldigt smittsamt och orsakar ofta stora utbrott, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Matförgiftning är oerhört vanligt. Enligt Mats Lindblad på Livsmedelsverket drabbas ungefär en halv miljon svenskar varje år.

För friska vuxna är matförgiftning obehagligt, men sällan farligt. Men för sköra äldre kan det i sällsynta fall vara farligt. Häftiga diarréer och kräkningar kan leda till uttorkning.

– Vi får in rapporter om dödsfall, även om det inte är vanligt. För äldre som kanske har andra sjukdomar kan den påfrestningen en matförgiftning är bli för mycket, säger Mats Lindblad.

"Mycket smittsamt"

Det smittsamma caliciviruset, som också orsakar vinterkräksjuka, sprids genom mat, vatten och från person till person.

– Eftersom viruset är mycket smittsamt, det krävs så små mängder för att man ska bli sjuk, ligger det ofta bakom stora utbrott av matförgiftning, säger Mats Lindblad.

Enligt Elsie Castro som är molekylärbiolog på Folkhälsomyndigheten så förekommer det dödsfall varje år.

– Precis som äldre dör av den vanliga säsonginfluensan varje år så har vi också dödsfall till följd av vinterkräksjuka.

Exakt hur många som dör av matförgiftningar varje år är okänt. Hur många som smittas med calicivirus är heller inte känt. De fall som rapporteras är de där man tagit prover.

– Men de flesta söker inte läkare för sina besvär när de får magsjuka. Det finns ett stort mörkertal. En grov uppskattning är att det är tio gånger så många som insjuknar som antalet rapporterade fall, säger Elsie Castro.

Hittills har Folkhälsomyndigheten fått in 3920 rapporterade fall av calicivirus under säsongen november 2014 till maj 2015.

Känt risklivsmedel

Eftersom viruset dör vid upphettning är risken störst med kalla rätter.

– Det räcker med att någon som bär på smittan, som inte vet om det, hanterar mat som sen inte hettas upp, säger Mats Lindblad.

Importerade frysta hallon är ett känt risklivsmedel som ligger bakom närmare 30 utbrott av calicivirus sen 2003. Varför just importerade hallon visat sig vara en så vanlig smittkälla vet Mats Lindblad och de andra smittexperterna inte.

– Jag tror att bristande handhygienen hos plockare är den viktigaste faktorn, att smitta överförs till hallonen från den som plockar dem.

Vid livsmedelsburna smittutbrott är det vanligt att slarv, kunskapsbrist och dålig hygien ligger bakom. I det aktuella fallet i Ljungby misstänks orsaken vara att personalen inte kokat hallonen när de tillagade efterrätten.

Mat som spridit smitta

Tabell 1. Lista över livsmedel som utpekats som smittkällor i rapporter under 2013, antal rapporter och antal sjuka.

Typ av mat / Antal rapporter / Antal sjuka /

Sammansatt måltid, vanligast pizza, burgare, kebabtallrik, sallad och tonfiskrätt. 50 / 290

Fisk och fiskprodukter, vanligast tonfisk, escolar, varmrökt sik och gravad lax. 18 / 44

Bufféer och julbord. 8 / 56

Kräftdjur och blötdjur, vanligast musslor, ostron, räkor, kräftor. 7/30

Frukt och bär, som frysta hallon, frysta jordgubbar, hallonsmothie och hallonsorbé. 6/45

Kött och köttprodukter från blandat eller okänt djurslag, främst charkuterier. 4/49

Grönsaker, som sallad. 4/44.

Nötkött och nötköttsprodukter, vanligast hamburgare och oxfilé. 3/5

Bageri- och konditoriprodukter, vanligast semla och havrebollar 2/122

Ost, vanligast opastöriserad färskost och privatimporterad. 2 / 15

Griskött och grisköttsprodukter, vanligast rökt skinka och färdiggrillade revbensspjäll 2/5

Kycklingkött och kycklingköttprodukter 2/3

Hummus 1/128

Rökt renstek 1/74

Lammköttfärs 1/5

Källa: Livsmedelsverket

Vanligaste bakterierna och virusen

Ofta vet man inte vilket typ av ämne, bakterie eller virus som orsakat matförgiftningen. Men här är några av de smittämnen som förekom vid rapporterade matförgiftningar under 2013 samt antal personer som rapporterats blivit sjuka.

Calicivirus i ex frukt och bär, musslor och ostron. 428 sjuka.

Patogena E-coli från diverse olika livsmedel, som kött, sallad och ost. 176.

Clostridium perfringens, ex från buffé, 80 sjuka.

Salmonella, ex från grönsaker. 43 sjuka.

Listeria i kött och köttprodukter, som chark. 36 sjuka.

Hepatit A, från frysta importerade jordgubbar från Marocko och Egypten. 23 sjuka.

Källa: Livsmedelsverket

Så skyddar du dig mot matförgiftning

* Allmänt god hygien och bra livsmedelshygien är viktigt, till exempel ska endast kökspersonalen ha tillträde till restaurangköken.

* Livsmedelspersonal med mag- och tarmsymtom ska inte arbeta.

* Laga inte mat till andra om du själv är eller precis har varit magsjuk. Risken är hög att du sprider bakterier och virus till andra.

* Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt. Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C. Ha gärna en termometer i kylskåpet.

* Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött och kyckling.

* Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling.

* Använd hushållspapper, inte disktrasan, för att torka upp köttsaft.

* Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs.

* Skölj grönsaker.

* Sätt in tillagad mat i kylen så snart som möjligt. Små mängder varm eller ljummen mat kan ställas in i kylen direkt. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt.

* Låt inte husdjur vara på diskbänk eller köksbord.

* Koka frysta importerade hallon i en minut innan de äts.

* Drick inte opastöriserad mjölk, det har hög risk att sprider olika bakteriesjukdomar. De är särskilt allvarliga för små barn och för dem som har nedsatt immunförsvar, gravida och äldre.

* Anmäl till miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i din kommun om du misstänker att du blivit matförgiftad av mat du köpt eller ätit på restaurang. En snabb anmälan kan hindra att andra blir sjuka.

Källa: Livsmedelsverket

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!