I Södra Malmö, där exempelvis Nydala, Lindängen och Rosengård ingår, uppger 48 procent att de upplever otrygghet vid utevistelse sent på kvällen. Foto: RONNY JOHANNESSON / KVPI Södra Malmö, där exempelvis Nydala, Lindängen och Rosengård ingår, uppger 48 procent att de upplever otrygghet vid utevistelse sent på kvällen. Foto: RONNY JOHANNESSON / KVP
I Södra Malmö, där exempelvis Nydala, Lindängen och Rosengård ingår, uppger 48 procent att de upplever otrygghet vid utevistelse sent på kvällen. Foto: RONNY JOHANNESSON / KVP
I början av året sköts 16-årige Ahmed Obaid till döds precis intill Rosengårds centrum. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVPI början av året sköts 16-årige Ahmed Obaid till döds precis intill Rosengårds centrum. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
I början av året sköts 16-årige Ahmed Obaid till döds precis intill Rosengårds centrum. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

Varannan invånare otrygg i södra Malmö

Publicerad

 

I södra Malmö uppger nästan hälften att de känner sig otrygga när de vistas ute i det egna bostadsområdet på kvällen. 

Det är betydligt fler än i andra delar av landet. I vissa förorter väljer många att inte ens gå ut på grund av otryggheten.

För första gången har Polisen låtit Brottsförebyggande rådet (Brå) kartlägga befolkningens oro för brottslighet och förtroendet för polis och rättsväsende nedbrutet på lokal nivå.

Resultatet visar att det finns stora skillnader, inte bara för den upplevda egna säkerheten utan också för hur orolig man är för brottsligheten i samhället i stort.

Allra minst trygga känner sig invånarna i polisområde Södra Malmö, där exempelvis Nydala, Lindängen och Rosengård ingår. Där uppger 48 procent att de upplever otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet. På grund av detta väljer många att inte ens gå ut, visar undersökningen. I norra Malmö är motsvarande siffra 36 procent och inte ens två mil därifrån, i Lund, känner sig "bara" 22 procent av invånarna otrygga kvällstid.

Många oroliga

Liknande skillnader finns i Göteborg och Stockholm. I exempelvis Botkyrka kommun söder om Stockholm – med förorter som Fittja, Hallunda, Tumba och Alby – upplever 45 procent av invånarna otrygghet.

– Det är ju naturligtvis verkligen inte bra eftersom det innebär en illavarslande inskränkning, säger Mats Löfving, chef för den nationella operativa avdelningen vid Polisen.

Undersökningen visar också att människors oro för brottsligheten i samhället oftast är betydligt större än oron för den personliga säkerheten i det egna bostadsområdet.

I många landsdelar, även i relativt "lugna" områden, är oron för brottsligheten stor. Exempelvis oroar sig nästan hälften, 45 procent, av invånarna i södra Lappland för brottsligheten. Detta trots att bara elva procent känner sig otrygga att vistas utomhus kvällstid. I Ystad oroar man sig allra mest. Där uttrycker nästan sex av tio, 58 procent, sådan oro. Detta trots att risken att bli utsatt för brott i Ystad är betydligt mindre än i många andra områden.

"Stor kraft"

Tanken med undersökningen är att de lokala resultaten ska gå till respektive polisområde. Tillsammans med medborgarsamtal, de lokala polisernas uppfattning samt den underrättelsebild som finns av området ska uppgifterna utgöra ett underlag för polisens prioriteringar. Hur polisen arbetar i ett visst område.

– Det är själva poängen med den här undersökningen, tack vare att uppgifterna är nedbrutna på lokal nivå. Den lokala polisen för sedan en dialog med kommunen och företrädare för exempelvis religiösa samfund och idrottsrörelser och ser vad som kan göras och vilka som bör göra vad. Sammantaget, om alla hjälps åt, kan det här bli en ganska stor kraft, säger Mats Löfving.

I den aktuella undersökningen, som genomfördes med pappers- eller webbenkäter, tillfrågades invånare i åldrarna 16–84 år i landets samtliga sju polisregioner och deras respektive polisområden om befolkningens upplevelse av trygghet och av rättsväsendet.

– Som i alla undersökningar finns det problem med bortfall och så vidare, men vi har gjort ett relativt stort urval så svaren speglar nog ganska väl vad invånarna i dessa områden tycker i de här frågorna, säger Thomas Hvitfeldt, chef för enheten för statistiska undersökningar på Brå.

Relaterade ämnen
Alexander Vickhoff
Alexander Vickhoff

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag