Vändningen om Nimis – efter Lars Vilks död

"Har blivit offer för yttrandefriheten"
Lars Vilks vid sitt konstverk Nimis.
Foto: STELLA PICTURES
Nimis var 25 meter högt på vissa ställen.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

I 40 år har Lars Vilks storverk Nimis mötts av motstånd från myndigheter.

Först nu efter hans död driver Höganäs kommun frågan till regeringen om att få låta konstverket stå kvar lagligt.

Skaparen själv har tidigare ansett att alla rättsprocesser och bråk med myndigheter varit en del av själva konstverket.

– Att man har den omsvängningen är fantastiskt, säger vännen Bengt Tornvall.

– Han sitter nog där uppe på sitt moln och ler över att hans verk faktiskt fortsätter, säger Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs kommun. 

I juli 1980 gick konstnären Lars Vilks ner till Håle stenar, i nordvästra Skåne, för första gången. 

Under 40 år har Lars Vilks byggt Nimis med sina egna händer. Sammanlagt 150 000 spikar har använts och allt virke har burits upp och ner från branten av Vilks själv. Han beräknade det själv till runt 7 000 turer. 

Konstverket är numera 100 meter brett och på vissa ställen hela 25 meter högt. Under åren har konstverket kommit att bli en debatt på kommunal, statlig och nationell nivå. Länsstyrelsen har kämpat för att ta bort konstverket samtidigt som konstvetare ropat nej.

Lars Vilks har under hela tiden stått på håll och betraktat spektaklet med ett snett leende, berättar hans vän Bengt Tornvall.

– Det är ett konstverk som är sammanflätat med hans liv. Allt kring verket har laddat det med betydelse. Konsten har segrat, det har varit för honom mycket intressant. Det är fullständigt unikt om man jämför med en målning som målas under en månad eller två, säger han.

Nimis är 100 meter brett.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Bengt Tornvall var god vän till Lars Vilks.
Foto: PRIVAT
Nimis var Lars Vilks livsprojekt.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

”20 000 besökare årligen”

Bengt Tornvall driver ”Galleri Agardh and Tornvall” i Stockholm och har varit nära vän med Lars Vilks i många år. Han har därför full insyn i turerna som gått mellan alla myndigheter och Lars Vilks.

– Konflikterna mellan Vilks och myndigheter har varit på olika rättsliga grunder. Länsstyrelsen har framför allt varit ute efter Nimis. Man har sagt att man inte vet om det är en byggnad eller ett konstverk och att det är ett svartbygge, inte legalt uppfört. Samtidigt hävdar Höganäs kommun att det kommer mellan 6 000 och 20 000 besökare årligen och besöker Nimis.

Lars Vilks kamp mot myndigheter

1982 var första gången som någon egentligen märkte att Nimis fanns.

Lars Vilks fick då frågan vad han höll på med varpå han svarade med en poetisk dikt.

Lars Vilks blev tilldelad ett vite på 10 000 kronor, betalade det och fortsatte bygga.

Alla ålägganden Lars Vilks fick av myndigheter gjorde han konstverk av, sålde och betalade sedan fakturan med pengarna.

1984 blev Lars Vilks beordrad att riva Nimis som då redan vuxit till en avsevärd storlek. 

Kronofogden blev inkopplad och skulle inspektera konstverket.

För att undvika rivning sålde Vilks i stället Nimis till den tyske konstnären Joseph Beuys. Det i sin tur innebar att svensk myndighet inte länger kunde riva konstverket eftersom det ägdes av en utländsk person.

När Joseph Beuys dog såldes Nimis vidare till konstnärsparet Jeanne-Claude och Christo 1986. De har sedan dess ägt Nimis till deras död 2020. Numera ligger ägandeskapet i deras dödsbo


Källa: Bengt Tornvall. 

Lars Vilks avled i en trafikolycka under söndagen den 3 oktober tillsammans med två av sina livvakter – något som har förändrat inställningen till Nimis bland många, menar vännen.

Höganäs kommun har nu gått ut med en vädjan till regeringen att låta Nimis stå kvar genom en ansökan till kulturdepartementet. Detta trots decennier av kamp för att riva det.

– Att man nu insett att man har ett stort mäktigt konstverk av internationellt hög klass så vill man att det ska bevaras. Att man har den omsvängningen är fantastiskt. Frågan aktualiseras väldigt mycket nu för vad kommer hända framöver? Den frågan har man kanske inte riktigt ställt sig innan, säger Bengt Tornvall. 

Peter Schölander är kommunstyrelsens ordförande i Höganäs kommun.
Foto: HÖGANÄS KOMMUN
Lars Vilks dog i en tragisk olycka på E4.
Foto: STELLA PICTURES

”Vilks är borta”

Peter Schölander (M) är kommunstyrelsens ordförande i Höganäs kommun. Han berättar att ärendet under alla år legat på länsstyrelsen eftersom de har tillsynsansvar i Kullaberg naturreservat. 

– Det har också funnits människor i kommunen som tyckt det varit ett svartbygge och dåligt. Men mestadels har kommunen har fått stå och vara neutrala i mitten. Det har inte varit vår mark, vårt verk eller vårt tillsynsansvar. Det är precis som det sett ut i resten av vår kommun där Lars Vilks och hans verk varit en vattendelare, säger han.

Varför drev ni inte detta mot regeringen när Vilks var vid liv? 

– Att vädjan kommer nu beror på att Vilks är borta och att det kom hastigt. Han har underhållit detta och nu behöver någon annan underhålla verket och hålla det säkert. Då blir frågan aktuell för oss. Vi kunde inte ana att Lars skulle försvinna så här fort, vi behöver jobba fort för att se till att rädda detta. Vi behöver göra verket legalt.

Daniel Åberg är platschef på naturvårdsförvaltningen på länsstyrelsen i Höganäs. Han har under många år försökt nå fram till en lösning till Nimis-problemet. Ett problem som fortfarande inte är löst.

Nimis är byggt helt för hand.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Vilks började bygga i Höganäs redan 1980.
Foto: Hasse Persson / TT NYHETSBYRÅN

”Han sitter där uppe och ler”

– För vår del är vi kvar på samma sätt som innan. Vi måste titta på säkerheten för våra besökare och slitaget som finns. Vi letar fortfarande efter vem som är ansvarig för Nimis. Det har inte varit klart de senaste tio till 15 åren. Där är vi kvar egentligen, säger Daniel Åberg. 

Han menar att länsstyrelsen är positivt inställda till Höganäs kommuns initiativ om att försöka hitta någon som sköter konstverket framöver.

– Vi vill att någon aktör är beredd att träda fram och se till att detta sköts. Någon för oss att prata med. Jag har förstått att det nästan varit del av konsten men den byråkratiska processen runtomkring, säger Daniel Åberg. 

Peter Schölander menar att Lars Vilks förmodligen känner sig nöjd att hans verk – även efter sin död skapar uppståndelse.

– En del av verket var allt som hände runtomkring. Att jag blir intervjuad om detta är också en del av verket. Han sitter nog där uppe på sitt moln och ler över att hans verk faktiskt fortsatt uppröra. 

SE FLER NYHETER: Olyckan som skakade Sverige

TV-REPORTAGE • Teorin: Därför kraschade Lars Vilks bil • Vittnet var först på plats • Ledtrådarna

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!