Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vägrade tvångsvårda patienter – sparkades

Fick sparken. Katja Hänninen, 22, fick till slut nog i jobbet som mentalvårdare och vägrade att medverka vid tvångsåtgärder som bältesläggning och tvångsmedinicering. Då fick hon sparken. "Saker och ting som sker mot människors vilja är fel, jag följer mitt samvete", säger hon. Foto: Ludvig Thunman

Efter tre år som skötare inom psykiatrin i Kristianstad fick Katja Hänninen, 22, nog och vägrade att medverka när patienter spänns fast med bälten eller tvångsmedicineras.

När hon berättade det för ledningen fick hon sparken.

– Jag tror att de är rädda för att fler ska börja tala ut och protestera, säger hon.

Bältning

Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är bältesläggning och tvångsmedicinering tillåtet.

Bältesläggning är en skyddsåtgärd som tas till för att patienten inte ska kunna skada sig själv eller andra.

Enligt lagen måste bältesläggningen vara en kortvarig åtgärd, en patient får ligga bältad i max fyra timmar.

Under tiden som bältesläggningen pågår måste en vårdare finnas vid den bältade.

Källa: Gunnar Moutsgaard.

Nyligen fick Katja nog och meddelade ledningen att hon inte längre tänker medverka vid bältesläggning, fasthållning eller tvångsmedicinering av patienter.

– Jag kände bara att det var fel, saker och ting som sker mot människors vilja är helt enkelt fel, säger Katja Hänninen till Kvällsposten.

Bältesläggning innebär att patientens ben dras i sär och att benen och armarna späns fast i bälten.

Kontroversiell metod

Metoden är mycket kontroversiell, men tillåten enligt lag i Sverige och i en rad andra länder. Men den är förbjuden på Island, i Storbritannien används den knappt alls.

Det är ingen särskild händelse som har lett fram till Katja Hänninens beslut. I stället beskriver hon det som att beslutet har vuxit fram under en längre process.

– De två senaste månaderna har det känts helt fel.

När Katja berättade för arbetsledningen om att hon inte längre vill medverka vid tvångsåtgärder blev hon först avstängd från arbetet utan lön. Sedan fick hon sparken.

Beskedet om uppsägningen kom som en överraskning för Katja Hänninen som hade önskat en omplacering eller andra arbetsuppgifter.

Vill inte kompromissa

– Någon vilja till kompromiss och möta mig halvvägs fanns inte, det handlade bara om att eliminera mig så snart som möjligt, säger hon till tidningen Skånes Fria.

Gunnar Moutsgaard är chefläkare för Psykiatri Skåne och han förklarar varför Katja Hänninen inte kan få jobba kvar.

– Vi kan inte ha en anställd i slutenvården som inte vill medverka när de här åtgärderna behövs. Riskerna är för stora, både för patienten, medpatienter och för de anställda, säger han.

Förra året bältades 125 personer inom psykiatrin i Skåne. Gunnar Moutsgaard säger att regionen arbetar aktivt för att minimera tillfällena då tvångsåtgärder krävs. Bland annat genom vidareutbildning av personalen.

Hoppas på debatt

– Det kan handla om att vi vill försöka lära oss att känna igen situationer och signaler och hantera dem på ett sätt så att man inte hamnar i en situation där tvångsåtgärder behövs, säger han.

Katjas fackförbund, Kommunal, har synpunkter på uppsägningen och kräver att den ogiltigförklaras.

Nu hoppas Katja Hänninen att hennes ställningstagande leder till en debatt och att frågan om tvångsåtgärder inom psykiatrin tas upp till diskussion.

– Man måste inte ta till de här åtgärderna, det finns andra lösningar. Det är inte jag som ska komma med svaren, men i sinom tid kommer man säkert fram till andra metoder, säger hon.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!