Fick sparken. Katja Hänninen, 22, fick till slut nog i jobbet som mentalvårdare och vägrade att medverka vid tvångsåtgärder som bältesläggning och tvångsmedinicering. Då fick hon sparken. "Saker och ting som sker mot människors vilja är fel, jag följer mitt samvete", säger hon. Foto: Ludvig Thunman
Fick sparken. Katja Hänninen, 22, fick till slut nog i jobbet som mentalvårdare och vägrade att medverka vid tvångsåtgärder som bältesläggning och tvångsmedinicering. Då fick hon sparken. "Saker och ting som sker mot människors vilja är fel, jag följer mitt samvete", säger hon. Foto: Ludvig Thunman

Vägrade tvångsvårda patienter – sparkades

Publicerad

Efter tre år som skötare inom psykiatrin i Kristianstad fick Katja Hänninen, 22, nog och vägrade att medverka när patienter spänns fast med bälten eller tvångsmedicineras.

När hon berättade det för ledningen fick hon sparken.

– Jag tror att de är rädda för att fler ska börja tala ut och protestera, säger hon.

Nyligen fick Katja nog och meddelade ledningen att hon inte längre tänker medverka vid bältesläggning, fasthållning eller tvångsmedicinering av patienter.

– Jag kände bara att det var fel, saker och ting som sker mot människors vilja är helt enkelt fel, säger Katja Hänninen till Kvällsposten.

Bältesläggning innebär att patientens ben dras i sär och att benen och armarna späns fast i bälten.

Kontroversiell metod

Metoden är mycket kontroversiell, men tillåten enligt lag i Sverige och i en rad andra länder. Men den är förbjuden på Island, i Storbritannien används den knappt alls.

Det är ingen särskild händelse som har lett fram till Katja Hänninens beslut. I stället beskriver hon det som att beslutet har vuxit fram under en längre process.

– De två senaste månaderna har det känts helt fel.

När Katja berättade för arbetsledningen om att hon inte längre vill medverka vid tvångsåtgärder blev hon först avstängd från arbetet utan lön. Sedan fick hon sparken.

Beskedet om uppsägningen kom som en överraskning för Katja Hänninen som hade önskat en omplacering eller andra arbetsuppgifter.

Vill inte kompromissa

– Någon vilja till kompromiss och möta mig halvvägs fanns inte, det handlade bara om att eliminera mig så snart som möjligt, säger hon till tidningen Skånes Fria.

Gunnar Moutsgaard är chefläkare för Psykiatri Skåne och han förklarar varför Katja Hänninen inte kan få jobba kvar.

– Vi kan inte ha en anställd i slutenvården som inte vill medverka när de här åtgärderna behövs. Riskerna är för stora, både för patienten, medpatienter och för de anställda, säger han.

Förra året bältades 125 personer inom psykiatrin i Skåne. Gunnar Moutsgaard säger att regionen arbetar aktivt för att minimera tillfällena då tvångsåtgärder krävs. Bland annat genom vidareutbildning av personalen.

Hoppas på debatt

– Det kan handla om att vi vill försöka lära oss att känna igen situationer och signaler och hantera dem på ett sätt så att man inte hamnar i en situation där tvångsåtgärder behövs, säger han.

Katjas fackförbund, Kommunal, har synpunkter på uppsägningen och kräver att den ogiltigförklaras.

Nu hoppas Katja Hänninen att hennes ställningstagande leder till en debatt och att frågan om tvångsåtgärder inom psykiatrin tas upp till diskussion.

– Man måste inte ta till de här åtgärderna, det finns andra lösningar. Det är inte jag som ska komma med svaren, men i sinom tid kommer man säkert fram till andra metoder, säger hon.

Magnus Andersson
Magnus Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag