En 22-årig kvinna anhölls i april i år på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt mot barn.
Kvinnan misstänktes för att ha sexuellt utnyttjat en 14-årig elev på den skola i Kronobergs län som hon var anställd på. Kvinnan erkände senare anklagelserna.
Några dagar senare häktades kvinnan. Åklagaren menade att det fanns risk att hon skulle undanröja bevis eller begå fler brott om hon försattes på fri fot. I och med att minimistraffet för våldtäkt mot barn är över två års fängelse kan personen sitta häktad på obestämd tid, så länge det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas.
I juni, fem månader efter att hon anhölls, dömdes kvinnan till våldtäkt mot barn. Straffet blev två år och fyra månaders fängelse, och rätten beslutade att hon skulle stanna i häktet tills domen kunde verkställas.
Kvinnan vänder sig till JK
Men domen överklagades.
I september meddelade hovrätten att straffet skulle lindras och brottet omrubricerades till sexuellt utnyttjande av barn. Det fleråriga fängelsestraffet omvandlades till två månader och skyddstillsyn.
Nu begär kvinnan ersättning av justitiekanslern Mari Heidenborg för de fem månader som hon satt häktad innan hovrättens dom.
Kvinnan menar att hon inte hade häktats om rubriceringen från början varit sexuellt utnyttjande, och att det brott hon suttit frihetsberövad för varit mer socialt stigmatiserande än det hon slutligen kom att dömas för.
Kvinnan har en neuropsykiatrisk diagnos och lider av psykisk ohälsa. Hon har enligt rätten en psykosocial funktionsförmåga som gör hennes mentala ålder lägre än 22 år.
Den långa häktestiden ska ha påverkat kvinnans mående negativt, skriver hon i ansökan till JK, och menar att den ”medfört ett avsevärt lidande”.
