Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Uppropet: Studenter fick betygen sänkta

Tusentals studenter fick sina betyg sänkta.
Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN

Haya Alshahel startade en proteströrelse. ”Josef” fick lägga sin apotekardröm åt sidan. 

Det efter ett myndighetsbeslut som innebar att deras betyg blev sänkta.

– Jag har en vän som skulle bli läkare innan han fick sina betyg sänkta. Han kände plötsligt att alla dörrar blev stängda och nu jobbar han på lager, säger Haya Alshahel.

Inför höstterminen 2019 beslutade Universitets- och högskolerådet, UHR, om en ny metod för att översätta utländska betyg till svensk skala. En konsekvens blev att sökande med syriska betyg fått lägre meriter än vad de tidigare haft eller förväntat sig att få.  

Myndigheten ansåg att de som sökte till högskolan med syriska betyg hade för höga värden och därför riskerade att ta upp för många universitetsplatser. Det nya räknesättet ska vara mer jämlikt och alla elever ska konkurrera på lika villkor. 

Många studenter har protesterat mot beslutet och en JO-anmälan mot myndigheten har upprättats. Över 1 500 personer skrev under en protestskrivelse som Kvällsposten tagit del av. Ett flertal av de som Kvällsposten pratar med vittnar om drastiska betygssänkningar på flera meritpoäng. Drömmar om höga utbildningar har ersatts med lågbetalda jobb och en utdragen kamp om att få svar har tagit fart.

”Det var många som dog”

”Josef”, som egentligen heter något annat, flyttade till en ort i Skåne i slutet av 2015. I Syrien tillhörde han medelklassen, hade en bra skolgång och ville utbilda sig till apotekare.

Samtidigt som slutproven i gymnasiet närmade sig nådde kriget hans hemstad. Trots det tog han dagligen bussen in till stan där skolan låg.

– Det finns inga ord som beskriver den situationen. Det var många som dog, skjutningar, demonstrationer och det var militär överallt. En dag blev jag stoppad av militären när jag skulle in till skolan och de skickade hem mig. 

Josef var nära att ge upp, men uppmuntrades av sin storebror att fortsätta. Under tre månaders tid förberedde han sig hemifrån inför slutprovet. 

Haya Alsaleh är initiativstagare till en protestskrivelse med 1500 underskrifter. Hon tycker att UHR:s beslut försvårar integrationen. – Jag tror inte att någon kan på något sätt tycka att det här gör det bättre för arbetslösheten eller olika utmaningar som vårt samhälle har stått inför under den senaste tiden.
Foto: Privat

”Blev jätteglad”

– Jag gjorde provet och fick bra betyg, 220 av 240. Jag skulle börja på universitet innan kriget hindrade mig, säger han.

Kriget eskalerade och en universitetsutbildning blev omöjlig. Han var tvungen att fly och valde att ta sig till Sverige.

I början flöt saker och ting på i det nya landet. Efter bara ett par månader fick han sina syriska betyg översatta till svensk skala av UHR. 

– Jag fick 20.90 i meritpoäng. Jag blev jätteglad. ”Snart kan jag äntligen söka till apotekare”, tänkte jag.

Innan han kunde söka sin drömutbildning behövde han kompletterande studier på grundskole-, gymnasie- och slutligen högskolenivå.  

Ett myndighetsbeslut – stora konsekvenser

Det tog tre år av kompletterande studier innan han hade det som krävdes för att söka sin drömutbildning, men då hade UHR infört ett nytt räknesätt. Nya omräkningstabeller infördes och betyg från ett flertal länder hade översatts på nytt. Plötsligt var hans toppbetyg värda mindre.

UHRs metod för att ta fram omräkningstabeller

Alla syriska sökandes betygsvärden blir sorterade i en skala från lägsta till högsta. Varje betygsvärde blir tilldelat en hundradel så kallad ”fraktil”.


Sen delas de som söker till universitet med svenska betyg och deras meritvärden in i lika många delar som de syriska. 


Då jämförs eleverna med varandra och omräkningstabeller skapas för varje syrisk betygsskala. 


Exempel:

”Josef” har 220 av 240 i syriskt betyg. Hans betygsvärde blir tilldelat en ”fraktil”.  Hans nya betyg (merit) är då baserat på medelvärdet av de svenska eleverna i samma fraktil som honom.

– Jag fick veta att jag bara har 17.90 meritpoäng nu. Jag blev så klart jättebesviken. Det gick inte att bli apotekare längre, säger han.

Många frågor – inga svar

Haya Alshahel, från Syrien, är protestlistans initiativtagare och avsändare av JO anmälan mot myndigheten som skickades in i november förra året. Hon berättar om en utdragen kamp för att få svar på hur och varför myndigheten sänkt de syriska sökandes betyg. 

– Det var ingen som kunde förklara vilken räknemetod man använt sig av och varför. De svaren som jag fick till slut kändes otydliga. Till exempel att syriska elever hade för höga betyg och därför har de blivit sänkta. Varför ska man ha ett system med betyg om man ska straffa de som har höga?, säger Haya Alshahel.

Det finns de som håller på och kompenserar förlusten, de måste plugga upp över tio ämnen. Hur lång tid kommer det ta innan de blir effektiva medborgare i samhället? ,säger initiativstagaren till proteströrelsen Haya Alshahel

Enligt Haya Alshahel beror de sökandens höga betyg inte på betygsinflation i hemlandet – utan snarare på deras socioekonomiska bakgrund. 

– Det är inte alls enkelt att få högt betyg i Syrien men skolan är viktig för många. Det enda sättet att ha en ekonomisk och social trygghet i Syrien är genom att ha en bra utbildning. Det finns en strävan att lägga ner sin tid och ekonomiska resurser för att få det. Jag fick till exempel ha en privatlärare som förberedde mig under två års tid för slutproven i Syrien, säger Haya Alshahel. 

”Kraftig övervikt”

Tuula Kuosmanen är avdelningschef på Universitets- och högskolerådet, UHR. 

– Vi såg att det var en kraftig övervikt av höga betyg hos de syriska jämfört med de svenska sökande. Av de som sökt till universitet med svensk gymnasieexamen är det bara 0.3 procent som haft maxbetyg. Därav blev det en ny omräkningstabell för att det ska bli så rättvist som möjligt, säger hon. 

Tuula Kuosmanen känner till kritiken och konsekvenserna av beslutet. 

– Många hade räknat med att ha mer och det blev en förändring nedåt. Men det var nödvändigt för att det ska vara så rättvist som möjligt för alla sökande, också de som söker med betyg från andra länder än Syrien, säger Tuula Kousmanen.

FLER NYHETER: Här firar Anna 99-årsdagen – får krama familjen

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!