Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

UNIK LISTA: Alla 108
olösta mord i Skåne

Ingen mördare ska gå fri. Det är Börje Sjöholms mål. Han leder Skånepolisens Kalla fall-grupp.

På sitt bord har han 108 olösta mord i Skåne.

- Vi trodde att det var ett 70-tal. Men när vi gått igenom registren hittade vi ännu fler olösta mord, säger han.

Gruppen är redan två mördare på spåren.

Börje Sjöholm, 60, har varit med om att utreda runt 100 mord. Han är inte riktig säker på siffran men tror att det är så många.

Han senaste spaningsmord gällde serieskytten Peter Mangs.

Börje Sjöholm ser inte ut som en polis, det gör för övrigt få poliser.

Han har lätt för skratt, gestikulerar ofta med händerna och är vänligt tillmötesgående men samtidigt vaksam.

Och det är vaksamheten som avslöjar att det han är en polis. Det sitter i ögonen.

Han har sett mycket ondska, besinningslöst våld, hört många lögner och upplevt många trasiga människoöden och djupt tragiska mord.

Börje Sjöholm skulle kunna vara förhärdad. Men är det inte. Brotten griper tag i poliser. Vissa brott gör det mer än andra. Döda barn är de fall som tar hårdast. Börje Sjöholm bär med sig minnen som han aldrig blir av med.

Väljer inte med hjärtat

Även han kan få tårar i ögonen.

- Det händer fortfarande när jag tänker på några av de barn som dödats av mördare som fortfarande går lösa, säger han

Om känslorna fick välja så vet han vilka olösta mord som han skulle prioritera.

- Men jag väljer inte med hjärtat vilka fall som vi i Kalla fall-gruppen ska lösa. Så fungerar det inte, säger han.

Någonstans i ett rum i länskriminalens lokaler vid Porslinsgatan i Malmö står ett antal flyttkartonger fyllda med gamla mordutredningar.

Utredningarna har spårats upp av två utredare. De tillhör den åtta man starka Kalla fall-gruppen som Börje Sjöholm leder.

Så småningom om ska kartongerna och deras innehåll placeras i ett arkiv.

- Under ett och ett halvt år har två man gått igenom registren för att få fram alla olösta mord i Skåne. Vi trodde att det var ett 70-tal men det visade sig vara 108, säger Börje Sjöholm.

Frågan som ganska snabbt uppstår är följande - vilka olösta mord ska man börja arbeta med?

"Väldigt mycket jobb"

- Hur meningsfullt det är att utreda alla morden vet jag inte. Vi ska gå igenom dem. Många gånger är det väldigt mycket jobb för att hitta den där ingången som man tror på, säger Börje Sjöholm.


Foto: Foto: Tomas Leprince

För att välja ut vilka olösta mord man ska arbeta med använder Kalla Fall-gruppen vad man kallar en matris.

Om ett olöst mordfall passar in i den matrisen hamnar den bland de utredningar som man ska granska.

Innan en mordutredning dras i gång så ska det också hållas ett möte. Det är då beslutet ska tas.

Det går till ungefär så här.

- En utredare läser in mordfallet. Det tar cirka tre veckor att göra det och sedan har vi ett möte och bestämmer oss efter den genomgången, säger Börje Sjöholm.

Mötet hålls för att utredarnas samlade erfarenhet ska avgöra. Börje Sjöholm räknar med att Kalla fall-gruppen ska kunna arbeta med fem mord om året.

Just nu arbetar man med två olösta mord. Han vill inte berätta vilka mördare som Kalla fall-gruppen tror sig vara på spåren.

Kan lösas inom ett år

- Jag har gott hopp om att de ska lösas, säger Börje Sjöholm men vägrar avslöja vilka mord det handlar om.

- Det skulle vara rätt så förödande om det kom ut, säger han.

Ett fall kan leda till ett anhållande om cirka två månader. Det andra kan dröja ett halvår.

Till vardags sitter Börje Sjöholm i Helsingborg. Egentligen skulle han ha suttit på länskriminalen i Malmö. Där är han operativ chef. Men efter att ha lett spaningarna på serieskytten i Malmö som ledde till att Peter Mangs greps försvann han från Skåne i ett års tid och jobbade för EU i Kosovo.

I stället för att gå tillbaka som operativ chef ska han ansvara för Kalla fall-gruppen.

Och nu sitter han med 108 olösta skånska mord varav två kan vara på väg att klaras upp.

Men när den dagen kommer och en misstänkt mördare ska förhöras om ett mord han eller hon trodde sig ha gått fri ifrån kan en inte helt ovanlig sak hända.

- Man tycker som förhörsledare att man är väldigt smart, Man driver in dem i en hörna och det är så uppenbart för alla att det är så och så säger de bara "nej, jag vill inte uttala mig mer".

Då blir det punkt slut.

Kan vägra prata

Det spelar ingen roll att det känns solklart för de inblandade att den misstänkte helt enkelt måste erkänna. Att det inte finns någon möjlighet att trixa, ljuga eller hitta på något.

Men i det läget kan den skyldige helt enkelt bara vägra prata.

- Vi har alltid bevisbördan och så ska det vara, konstaterar Börje Sjöholm.

"Det stämmer inte"

En misstänkt mördares erkännande är med andra ord inte alltid lätt att få. Inte ens om mördaren ligger för döden.

- Jag har pratat med psykologer om den saken och det stämmer inte att människor är beredda att erkänna när de själva ska dö. Den mänskliga naturen är sådan att det inte är så lätt att erkänna något man jobbat aktivt med i många år att trycka ned, säger Börje Sjöholm.


Rättelse: Vi skriver i den interaktiva kartan att Anders Bernsheim var 58 år när han mördades. Det stämmer inte, han var 32 år gammal.

Så går urvalet till i Kalla fall-gruppen

1 Finns det teknisk bevisning, framför allt DNA, som kan identifieras med hjälp av ny teknik som inte var användbar när mordet begicks?

DNA kan numera tas fram ur material som tidigare inte gick att använda. Men riktigt så enkelt är det inte. Om vi får ett DNA kan vi köra det mot dagens register men alla finns inte där. Då får man inventera möjliga gärningsmän, säger Börje Sjöholm.

2 Finns det förhör eller andra utredningsåtgärder som borde ha gjorts men som aldrig utfördes när mordet utreddes?

Det finns tyvärr fall där man ser att man kunde ha gjort mer. Man kan aldrig snedda eller fuska i en mordutredning. Man är tvungen att höra till exempel en hel skolklass eller arbetsplats för att få fram en så fullständig bild som möjligt, säger Börje Sjöholm.

3 Finns det personer som av olika skäl är beredda att i dag berätta vad de vet men som de valde att tiga om när mordet begicks? Kan någon ha fått nya lojaliteter?

Det kan till exempel handla om en person som fått alibi av sin fru och så har man skilts. Problemet med det är trovärdigheten i den ändrade utsagan. En annan form av ändrade lojaliteter är om du varit i en kriminell miljö och sedan lämnat den så kanske du känner att du kan prata om det du vet. säger Börje Sjöholm.

4 Det finns en fjärde faktor - det helt oväntade samtalet eller brevet med unik information som går att bearbeta.

Ibland kommer det sådan information och man inser att den här människan vet ju detaljer, sådant som vi inte visste tidigare. Det kan vara anonymt men man känner att det här har vi något att jobba mot, säger Börje Sjöholm.

Det var ett sådant tips som fick Kalla all-gruppen att börja arbeta med ett av de olösta mord som Börje Sjöholm och hans utredare hoppas kunna lösa inom en snar framtid.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!