Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ungdomsgängen sprider oro i idylliska sommarstaden

Kommunpolis Kenneth Mattson om att Halmstads invånare känner sig otrygga.
Ungdomskriminaliteten i centrala Halmstad har ökat – och gör invånare otrygga på stan. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Idylliska Halmstad har ett ”utsatt område” utanför stan, enligt polisen.

Men i sommar har gängen hängt vid turisternas uteserveringar mitt i stan.

En krögare talar om att stänga och tjejer känner sig hotade av gruppmentaliteten hos pojkgängen.

Samtidigt sprids rykten och fördomar.

– Man har gjort upp en bild av de här killarna, en ganska ful bild i många sammanhang, säger Katarina Hultstrand från Svenska kyrkan.

En polisbil har ställt sig i hörnet av Stora torg i Halmstad.

Det börjar bli kväll, men det är fortfarande glassväder. På bänkar runt fontäner sitter äldre, barnfamiljer och ungdomar.

Radislav Kondic står bakom bardisken till restaurangen som hans familj köpte 1998. Varje sommar brukar deras uteservering stå öppen hela september.

I år har Radislav valt att stänga uteserveringen en månad tidigare.

– Jag har insett att jag inte kan garantera säkerheten, säger han.

Han syftar på att olika ungdomsgäng som rör sig i centrum begår brott, är hotfulla och sätter sig på hans uteservering efter stängning. Många av dem har ingenstans att gå, menar han.

– Egentligen är det inte ungdomarnas fel. Det är kommunens och politikernas fel, som inte ger ungdomarna tillräckligt mycket aktiviteter att göra om dagarna. Det har nu lett till att vi kanske behöver sälja vår restaurang som vi har haft i över 20 år, säger Radislav.

Radislav Kondic driver en familjeägd restaurang på Stora torg sedan några år tillbaka. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Kriminella mellan 14 och 18 år gamla

Polisen säger sig ha full koll på vilka de kriminella är. Kommunpolisen Kenneth Mattsson tar emot oss i dörren till polishuset i Halmstad, några hundra meter från Stora torg.

I handen har han en utskrift av polisens medborgarlöften som formulerades i början på året baserat på en medborgarenkät.

– Östra förstaden och centrumkärnan är otryggt enligt enkäterna. Vi ser en ökning av gäng och kriminalitet bland unga och vi vill att city ska vara en mötesplats för unga människor och vuxna, säger Kenneth Mattsson.

När man träffar på ungdomar, tre-fyra stycken i grupp, har de ett visst beteende och utstrålar en viss attityd.

Han förklarar att de unga kriminella är en grupp på ungefär 20 personer, mellan 14 och 18 år gamla. Brotten som ökar är bland annat utpressning, olaga hot och misshandel.

Kriminaliteten gör att många invånare känner otrygghet, menar han – men det är heller inte hela förklaringen.

– Dels begår de brott, ofta mot varandra. Men dels handlar den här upplevda otryggheten också om bemötande och attityder. När man träffar på ungdomar, tre-fyra stycken i grupp, har de ett visst beteende och utstrålar en viss attityd. De kanske går i bredd och har ett nonchalant kroppsspråk. Det är det som är den upplevda otryggheten i många fall.

Kenneth Mattsson, kommunpolis i Halmstad. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Socialen: ”Ungdomar med skiftande bakgrund”

Socialförvaltningen har också haft kontakt med vissa av ungdomarna i centrum.

– Det kan vara ensamkommande ungdomar, det kan vara ungdomar med föräldrar från något annat land, det kan vara de som är födda och uppvuxna på Fyllinge eller Oskarström. Vi ser att det är ungdomar med väldigt skiftande bakgrund, säger Christel Lood, tillförordnad socialchef i Halmstad.

Socialförvaltningen slår dock fast att inga ensamkommande som de har haft kontakt med kan kopplas till ungdomskriminaliteten i det här fallet.

Christel Lood, tillförordnad socialchef i Halmstad. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Åsa Gustafsson och Christel Lood berättar om hur socialen jobbar med Halmstads unga.

Trots det är det den gruppen som ofta pekas ut i debatten på sociala medier, menar Birgitta Jönsson som är samordnare på föreningen Agape i Halmstad – en förening som stöttar just ensamkommande.

Man har gjort upp en bild av de här killarna, en ganska ful bild i många sammanhang.

Enligt henne kan klungor med ungdomar uppfattas som skrämmande för andra om man inte vet vilka de är, och om man har läst om våld och brottslighet.

– Det är otroligt mycket hat och mycket åsikter. Väldigt mycket grundar sig i okunskap och man tycker saker utan att ha fakta, säger hon.

– Man har gjort upp en bild av de här killarna, en ganska ful bild i många sammanhang. Och så ser man dem och tycker att de ser stöddiga ut. Sedan spinner man vidare på det. Det är jättehemskt att det är så, säger Katarina Hultstrand, flykting- och integrationssamordnare på Svenska kyrkan. 

Katarina Hultstrand som jobbar på Svenska kyrkan och Birgitta Jönsson som är engagerad inom föreningen Agape. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

”Det kanske inte är så i svensk kultur”

Hameed, 20, och Ibrahim Husseini, 21, kom till Sverige från Afghanistan 2015.

– Vi var ensamma och hade inga vuxna med oss. Det var tufft. Att ta sig hela vägen över havet och komma hit, det var inte lätt. Jag har glömt mycket. Jag vill inte komma ihåg vissa situationer. Jag försöker ta bort det från mitt liv, säger Hameed.

Hameed, 20, och Ibrahim Husseini, 21, kom till Sverige 2015 och båda jobbar inom hemtjänsten. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Båda känner sig trygga, säger de, och de har inte märkt av problemen med brottslighet som det talas om i de centrala delarna. Däremot förekommer det ungdomsgäng som bara umgås, menar de.

– Jag tror att de flesta ungdomar som är nyanlända har inga aktiviteter eller något annat att göra. Så då kanske de tar bussen in till stan för att träffa kompisar, sola eller kolla på folk. Det går inte att sitta hemma, man blir bara deprimerad av det, säger Ibrahim Husseini.

De flesta pratar inte svenska med varandra, och kanske kan det uppfattas som konstigt.

De får frågan varför de tror att andra känner sig otrygga på grund av ungdomarna. 

Ibrahim har en teori:

– De flesta pratar inte svenska med varandra, och kanske kan det uppfattas som konstigt. Till exempel om jag träffar någon jag känner börjar jag kanske prata på dari eller persiska, inte svenska. Vi hälsar på varandra på det andra språket, och under den tiden kanske vi är fyra stycken i grupp. Folk passerar oss och kanske blir rädda om vi inte pratar svenska med varandra.

– Sedan tänker jag på en sak till. Där nere i Afghanistan eller Iran är det vanligare att det är mycket folk på stan. Jag vet inte om det kanske inte är så i svensk kultur, vi har inte vant oss riktigt än och det kanske tar tid.

Båda lever självständiga liv i dag, berättar Hameed och Ibrahim. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Polisens drag: Trygghetsvandringar

För att skapa trygghet i centrum har polisen i samverkan med kommunen satt in så kallade trygghetsvandringar varje kväll mellan onsdag och lördag under sommaren.

– Jag var med på den första vandringen och fick positivt bemötande. Det var high fives, och jätteuppskattat. Jag hoppas vi får se efter sommaren när vi utvärderar om det gav någon effekt överhuvudtaget, säger kommunpolisen Kenneth Mattsson.

Området Andersberg i Halmstad räknas av polisen som ett utsatt område. Situationen där skiljer sig dock med den i stadskärnan.

– Tittar man på Andersberg handlar det bland annat om socioekonomiska förutsättningar, boende och den biten. Det finns inte boende på samma sätt i centrum. Andersberg som utsatt område upplever vi är på nedåtgående.

Kenneth Mattsson. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Jonas Bergman (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad, vill se ytterligare åtgärder med bland annat större närvaro av ordningsvakter i centrum.

– Jag håller med om att det är ett problem och vi har haft en situation med ungdomsgäng under våren. Problemet har blivit större, säger han.

Kan inte ni skapa aktiviteter åt ungdomarna så att de får någonting annat att göra?

– Jag är inte säker på att aktiviteter är det som funkar bäst. Det här stället är väldigt bra för ungdomar som vill synas. Vi har en del ungdomsverksamheter i gång och jag är inte helt säker på att det lockar de här. Vi får se till att störa dem, det tror jag skulle hjälpa mer.

Jonas Bergman (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad. Foto: Anders Andersson

Linn, 29: ”Jag gillar inte ungdomsgängen”

En bit bort från polisbilen vid torget och Radislavs uteservering går två unga tjejer förbi, 15 och 16 år gamla.

– Jag känner mig inte trygg på kvällarna. Då är det ofta massor av människor här och det händer att de visslar efter en. Det är lite olika gäng, det är inte alltid samma personer, säger 16-åringen.

Den andra tjejen har upplevt samma sak, berättar hon.

– Jag försöker mest att skita i det. Men det blir lite jobbigt, man känner sig obekväm, säger hon.

Sofie Farnestam, 27, och Linn Sandström, 29. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Sofie Farnestam, 27, och Linn Sandström, 29, är också ute på stan den här dagen.

– Jag känner mig lika trygg här som någon annanstans. Men som tjej är man alltid på sin vakt, jag kollar mig alltid runt omkring när jag går ute. Det kvittar om det är mitt på dagen eller sent på kvällen, man är lika vaksam för det, säger Sofie.

Båda är överens om att fler ungdomar märks av på stan under sommaren. Linn menar att ungdomsgängen har sjunkit i åldrarna.

– Numera kan man se tolv-trettonåringar som är ute sent på stan. Så var det inte alls när jag var i den åldern, säger hon.

– Jag gillar inte ungdomsgängen. Det känns som att de hetsar varandra, det blir lite av en gruppmentalitet. Killar i grupp kan lätt trigga varandra. De kan vara jättetrevliga när de är ensamma men helt annorlunda när de är i grupp, säger hon.

På plats i Halmstad

På plats: David Carlsson och Christian Örnberg. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG