Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ulf riskerar dödsstraff för knarksmuggling

Skånske Ulf, 59, greps med tre kilo metamfetamin: "trodde jag smugglade diamanter."

Sedan sju veckor sitter Malmöbon Ulf Lindgren, 59, i ett indonesiskt undersökningshäkte i Jakarta.

Han greps i tullen med över tre kilo metamfetamin och riskerar nu 20 års fängelse - eller dödsstraff.

- Jag har blivit fruktansvärt lurad. Jag trodde att jag smugglade diamanter, säger han till Kvällsposten.

Ulf Lindgren har varit företagare, men efter en dom för skattebrott för ett antal år sedan - och en svår sjukdom - har han bott i en mindre lägenhet i södra Malmö och haft kärvt att klara sin försörjning.

Därför föll Ulf för frestelsen när en av hans bästa kompisar föreslog ett snabbt, enkelt sätt att tjäna pengar.

Ulf skulle åka från Köpenhamn till Dakar i Senegal och hämta en väska med diamanter. Väskan skulle han smuggla in i Indonesien. Kompisen hade gjort flera liknande resor som hade gått bra.

"Jag fick 2 000 dollar"

Två gånger gick det bra för Ulf också.

I början av september och i månadsskiftet november-december. I mellandagarna efter jul åkte så Ulf Lindgren ner till Senegal och träffade uppdragsgivaren för sin tredje resa. Nu skulle väskan överlämnas till en person på semesterön Bali.

- Jag fick 2 000 dollar (12 400 kronor) och reskostnaderna betalda, säger han.

- Men jag tänkte åka till Thailand direkt från Bali så jag ville inte ha returbiljett hem. I stället fick jag 650 dollar (4 000 kronor)till.

Ulf tog emot en stor, svart resväska i metall. När han öppnade den och tittade inuti såg han inga diamanter.

Hemligt hur han gömt dem

- Killen sa att det inte var meningen att jag skulle se dem. Det var hemligt hur han hade gömt dem, men han lovade att de inte skulle gå att hitta ens om de röntgade väskan i tullen.

Ulf Lindgren åkte med bolaget Emirates från Dakar till Dubai och vidare till Jakarta i Indonesien. Dagen före nyårsafton landade han på flygplatsen Soekarno-Hatta där han skulle vänta ett antal timmar på inrikesflyget till Bali med bolaget Garuda.

- Jag hade inte sovit på 27 timmar och var väldigt trött. Jag bara satt där och vilade när en civilklädd man från flygplatspersonalen kom fram och frågade om jag var mister Lindgren. Sedan sa han att det hade blivit något problem med mitt bagage.

Fick skriva på papper

- Han var vänlig och trevlig. Jag följde med honom till bagagebanden och pekade ut mina väskor - den svarta som jag hade fått i Senegal och min egen gröna. Och så fick jag skriva på ett papper, det tyckte jag var lite konstigt.

Därefter förändrades tonen. Ulf Lindgren beordrades in i ett litet rum för att titta på medan den svarta väskan öppnades. En person tog en kofot och började bryta upp innanmätet.

- Jag ville protestera men de sa bara "håll dig lugn, vi sköter detta".

- När de fick loss botten såg jag narkotikan i små paket. Jag sa "vad är detta?", men de skrattade bara och sa "det vet du mycket väl".

Tre kilo knark i väskan

Det visade sig att väskan innehöll 3 148 gram metamfetamin. Förgäves försökte svensken övertyga de indonesiska gränspoliserna att han hade trott det skulle vara diamanter i väskan.

- Den ene killen sa "nu ska jag få dig att prata sanning" och så tog han av sig den ena skon och kastade den i huvudet på mig. Jag var helt oförberedd. Sedan gick han fram och boxade mig hårt i vänstra sidan. "Jag kan göra mer", sa han. Jag har fortfarande ont där.

- Jag erbjöd mig att göra vad som helst för dem. Jag föreslog att jag skulle åka vidare med väskan så att polisen skulle kunna få tag på narkotikahandlarna på Bali, men de var inte alls intresserade. De vill hellre visa upp mig för tv-kamerorna på en presskonferens i Jakarta.

Ulf fick skriva under ytterligare papper som han inte begrep ett ord av. Så fördes han till undersökningshäktet i stadsdelen Cawang där han fortfarande sitter sedan en och en halv månad.

"Ett rent helvete här"

- Det är ett rent helvete här, rent ut sagt. Jag mår dåligt och har det inte bra, säger Ulf Lindgren.

- Det är enormt hett här inne och blir bara värre nu när det har slutat regna. Och maten är så fruktansvärt stark att jag inte kan äta den. Jag har frågat om jag kan få köpa egen mat men då sa de bara "det här är inget hotell".

Det finns åtta rum i häktet. Två av dem är avsedda för kvinnor och i de andra sex rummen sitter sammanlagt 82 män.

- Så du fattar själv hur trångt här är. Folk sover på golvet. Men jag är lite äldre så jag har en sovplats.

- De säger att man kan sitta fyra månader i undersökningshäkte innan man förs över till ett riktigt fängelse. Och då kan det dröja fyra till sex månader till innan det blir rättegång.

Ny hårdare lag

Ulf Lindgren har varit i telefonkontakt med sina gamla föräldrar i Skåne och han har fått ett par besök av en kvinna från svenska ambassaden i Jakarta. Men ambassaden ger inte någon juridisk hjälp.

- Nej, de kan komma med en svensk bok och sådana saker. Men inget annat.

Ulf kommer att åtalas enligt Indonesiens relativt nya, strikta narkotikalag från 2009.

Både dödsstraff och livstids fängelse ingår i straffskalan.

En advokat har utsetts åt honom av myndigheterna.

"Kan inte köpa mig fri"

- Advokaten säger att jag kan få 20 år. Eller så kan det bli dödsstraff. Man kanske kan få en mildare dom här om man har pengar, men det har ju inte jag.

- Så jag kan inte köpa mig fri.

Ulfs släkt och vänner vet vad som har hänt med honom - och att han har blivit lurad.

Men han oroar sig för att andra hemma i Sverige ska tro att han är något slags stor knarkkung.

- Jag vet förstås att det är olagligt att smuggla diamanter också och det brottet kan jag inte skylla på någon annan.

- Men jag hatar narkotika och tar helt avstånd från det. Jag trodde aldrig för mitt liv att någon skulle vilja blåsa mig så här.

- Jag vill själv att Kvällsposten skriver detta och visar mig på bild. Alla ska veta att hur lurad jag har blivit. Den här helgen har de tömt min lägenhet hemma i Malmö också. Jag kan ju inte betala hyran. Så nu är jag helt utblottad.