Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

MP:s krav på EU – efter Lundbergs sexkränkning

Amanda Lind frågades ut av Maria Rydhagen 2017. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Märta Stenveni (MP), till vänster. Heléne Fritzon (S), David Lega (KD) och Allan Widman (L). Foto: Maria Rydhagen

Både Miljöpartiets partisekreterare och socialdemokraten Heléne Fritzon går till hård attack mot Peter Lundgren.

I Almebaren berättade Märta Stenevi att partiet vill se hårdare krav från EU.

– Jag tycke det är under all kritik och direkt skrämmande att se hur en toppkandidat till EU-parlamentet kan stå i tv och nästan stolt deklarera ett grovt sexuellt övergrepp., säger Märta Stenevi (MP).

– Vi kan inte skicka politiker till Europaparlamentet som inte kan hålla fingrarna borta från kvinnors bröst – det är nog nu, säger Heléne Fritzon (S).

Sverigedemokraternas Peter Lundgren medgav direkt att han tagit på en partikollegans bröst, när Expressen konfronterade honom med uppgiften. 

I en ljudinspelning berättar kvinnan hur hon fick panik, och kände att hon inte kom loss. 

Kristina Winberg, som larmade om Peter Lundgrens närmanden, uteslöts i söndags efter att hon ska ha uttryckt sig ”hotfullt” och ”agerat i det dolda”, enligt Sverigedemokraterna. 

Be om ursäkt för sexualbrott – och vara stolt över det

För Peter Lundgren har skandalen inte inneburit några synliga konsekvenser från SD. Och enligt Peter Lundgren, SD-kvinnan och partiet är händelsen utagerad.

Nu går Märta Stenevi (MP) till attack efter hur Peter Lundgren och SD hanterat skandalen.  

– Det är ett SD-toppnamn som får stå i tv och berätta om hur han bett om ursäkt för ett grovt sexualbrott och benämner det som ett olämpligt beteende, utan att någon reagerar, säger hon.

Märta Stenevi hävdar att hon aldrig trodde att ”hennes generation skulle behöva ta den här striden”. 

– Det får ta stopp – nu. Inga fler inskränkningar mot kvinnliga rättigheter, inga fler länder som går fram med inskränkningar i abortlagstiftningen och ingen mer accepternas för sexualbrott, säger partisekreteraren.

För Kvällsposten utvecklar hon sitt resonemang efter Almebaren.

– Jag tycke det är under all kritik och direkt skrämmande att se hur en toppkandidat till EU-parlamentet kan få stå i tv och nästan stolt deklarera att begått ett grovt sexuellt övergrepp. Och samtidigt påstå att det skulle ursäktas för att han bett om ursäkt. Det här är ju ett brott som faller under allmänt åtal. Jag såg också att han blivit polisanmäld och det är jag glad för, för det här behöver prövas, naturligtvis.

Miljöpartiet vill nu se skarpa åtgärder från EU mot företag och organisationer som inskränker kvinnors rättigheter. 

– Dels vill vi se en metoo-lagstiftning, som innebär ett ansvar på EU-nivå att företag och arbetsplatser att ska förebygga och aktivt verka mot sexuella trakasserier i organisationer, säger hon.

– Men vi ser också ett stort behov av att EU får möjlighet att införa sanktioner mot de EU-stater som faktiskt bryter mot mänskliga rättigheter och kvinnliga rättigheter är mänskliga rättigheter

Även Heléne Fritzon (S) nämner redan i sitt inledande tal skandalen som rullats upp de senaste dagarna. 

– Vi kan inte skicka politiker till Europaparlamentet som inte kan hålla fingrarna borta från kvinnors bröst – det är nog nu.

Sänka jordbruksstödet

På tisdagskvällen pågår Almebaren på Paddys restaurang i Malmö. David Lega (KD), Heléne Fritzon (S) och Allan Widman (L) är på plats för att svara på väljarnas frågor. Märta Stenevi, Miljöpartiets partisekreterare, representerar Miljöpartiet då Alice Bah Kuhnke tvingades att ställa in.

Almebaren rond 1

Var? Paddy's, Kalendergatan 5, Malmö.

När? Tisdagen 21 maj 2019 mellan 17.00-19.00

Hur? Väljarna får möta politiska ledare och diskutera aktuella frågor i ett avslappnat forum.

Vem? Märta Stenevi (MP), Heléne Fritzon (S), David Lega (KD), Allan Widman (L).

Några av kvällens ämne är jordbrukspolitiken, klimat, och säkerhetspolitik. Politikerna får även frågor om migrationspolitiken – men redan nu ger partiernas representanter svar på vad de anser om Sveriges hårda gränskontroller.   

 

Allan Widman (L)

Allan Widman (L), riksdagsledamot och kandidat till Europaparlamentet. Foto: CSABA BENE PERLENBERG / KVP

Anser du att gränskontrollerna ska finnas kvar?

– Ja, det anser jag tills vidare. Det är möjligt att om EU blir överens om migrationspolitiken och terrorhotet minskar kan vi på sikt upphäva dem, men tillvidare vill jag att de ska vara kvar.

Tror du flyktingströmmen skulle öka om de togs bort? 

– Ja. Jag har själv besökt gränspolisen både Hyllie station och Lernacken och det är hela tiden människor som vill ta sig in i Sverige, trots att de bevisligen befunnit sig i andra EU-länder först.

Finns det andra alternativ till gränskontroller? I så fall, vad? 

– Alternativen är en fungerande migration inom EU och kräva en förstärkt yttre gräns i EU. Det kommer förmodligen att kräva en utbyggnad av Frontex, det kommer kräva att asylreglerna inom Europa blir mer samordnade och mer lika. 

 

Heléne Fritzon (S), via pressekreterare Jimmy Larsson Hagberg: 

Heléne Fritzon (S) Foto: ALEX LJUNGDAHL

Anser du att gränskontrollerna ska finnas kvar?

– Mitt principiella svar är nej, målet måste vara att den fria rörligheten ska fungera fullt ut utan gränskontroller. Men i nuvarande läge där det finns hot om terror mot Sverige så är det bra att regeringen har möjlighet att använda sig av tillfälliga gränskontroller.  

Tror du flyktingströmmen skulle öka om det togs bort? 

– Skälet till att det finns gränskontroller handlar i grunden om rikets säkerhet, inte om migration. Så den frågan går inte att svara på.

Finns det andra alternativ till gränskontroller? I så fall, vad?

– När det gäller kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten och terrorhoten tror jag att vi måste använda oss av flera verktyg. Vi har under den här valrörelsen presenterat flera förslag på det område, som alla bygger mer samarbete och samverkan mellan medlemsstaterna, inklusive informationsutbyte. I det ingår också en satsning på fler gränspoliser vid EU:s yttre gräns.

 

Märta Stenevi (MP):

Märta Stenevi (MP), partisekreterare för Miljöpartiet. Foto: PRESSBILD

Anser du att gränskontrollerna ska finnas kvar?

– Nej, det gör jag inte. Vi måste värna den fria rörligheten inom EU och vi har inte alls den situationen vid hade 2015. Nu är det jätteviktigt att få tillbaka den fria rörligheten som Öresundsregionens tillväxt och stabilitet bygger på. Och dels behöver igen se till att det finns lagliga vägar att söka asyl, som är en mänsklig rättighet.  

Tror du flyktingströmmen skulle öka om de togs bort? 

– Nej, tror jag inte. Det är väldigt lite det handlar om i dag. Att flyktingströmmarna har minskat handlar om den yttre gränsen mer än det handlar om gränskontrollerna. I dag ska gränskontrollera ha en helt annan funktion och då är det bättre att vi förstärker tullens möjligheter att kontrollera efter till exempel vapen och droger än att vi har gränskontroller som hindrar rörligheten.

Finns det andra alternativ till gränskontroller? I så fall, vad? 

– Man kan säga EU:s yttre gräns har gjort att färre flyktingar når upp till Sverige. Där vill vi att det ska finnas lagliga vägar att söka asyl så att människor får möjlighet att få inresetillstånd och kan söka asyl på den vägen. När det gäller kontroller av kriminell aktivitet är det en fråga för tullen, att tullen får förstärkta befogenheter att göra kontroller och spana på de ligor som vill föra in vapen och droger i landet. 

– Och när det gäller den som kommer in i landet eller inte så handlar det om att upprätta ett bättre samarbete mellan de polisiära instanserna i EU. Kan vi jobba på det sättet i stället för det här väldigt grova där vi kontrollerar alla, och därmed hindrar rörligheten, så hade vi både låtit den som behöver söka skydd göra det på laglig väg och samtidigt hålla kontrollen över de kriminella vi inte vill ska röra sig.

 

David Lega (KD)

David Lega (KD), kommunalråd i Göteborg. Foto: CSABA BENE PERLENBERG

– Anser du att gränskontrollerna ska finnas kvar? 

Ja. Så länge vissa medlemsstater inte drar sitt strå till stacken i skyddandet av EU: s inre och yttre gränser finns inget alternativ. Sverige och ett fåtal andra medlemsstater kan inte ensamma klara migrationsutmaningen.

– Tror du flyktingströmmen skulle öka om det togs bort? 

Ja, eftersom vissa medlemsstater alltjämt inte helgar Dublin-konventionens huvudregel om det första ankomstlandets ansvar för asylprövningen, och heller inte förmår eller vill ta ansvar för skyddet av EU:s yttre gränser.

– Finns det andra alternativ till gränskontroller? I så fall, vad?

Ja. Främst genom ett stärkande av EU: s yttre gränser. Ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna skulle göra att vi mer effektivt kunde styra gränskontrollresurserna till den eller de platser där de bäst behövs. Därför stödjer Kristdemokraterna ett gemensamt system för gränsskydd och registrering, inklusive utbyggnaden av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).

– Därtill behövs en rättvis omfördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Om ett medlemsland visar sig ovilligt att ta sin del av ansvaret måste det få kännbara konsekvenser genom indragna EU-bidrag. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!