Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Trippelmordet i Åmsele har präglat hela mitt liv”

KRIMINALREPORTER. Som nyutexaminerad journalist anställdes David Lagercrantz på Kvällsposten i början av 1988. Några månader senare fick han sitt livs tuffaste uppdrag - trippelmordet i Åmsele.Foto: OLLE SPORRONG
NJÖT AV UPPMÄRKSAMHETEN. Juha gjorde inget för att dölja hur förtjust han var över alla flickor som föll för honom och hans macho-punk-image. Han brevväxlade flitigt med många och gifte sig med en del av beundrarinnorna. Här poserar han vid en polisrekonstruktion med det avsågade dubbelpipiga hagelgevär han använda när han från nära håll sköt skallarna av Sten Nilsson och dennes 15-årige son Fredrick. Med kolven krossade han också huvudet på hustrun Ewa.Foto: PRESSENS BILD / PRESSENS BILD
BONNIE & CLYDE. Det var så Juha och Marita ville se och drömma om sig själva. De var bara ett sjaskigt, misslyckat tjuvpar på patetiska stöldturnéer med stulna bilar. Tills allt gick alldeles överstyr.Foto: OKÄND / PRESSENS BILD

Familjen mördades på kyrkogården i Åmsele. Först sköt Juha Valjakkala från en meters håll sönder pappans och den 15-årige sonens skallar. Sedan högg han ihjäl också mamman. Och skar halsen av henne.

Det var natten till 3 juli 1988.

Några timmar senare pep det i David Lagercrantz personsökare. 

David var 25 år och nyanställd kriminalreporter på Kvällsposten. Nu skickades han till Norrland för att bevaka trippelmordet och jakten på det finska mördarparet.

– Det var stort. Månaderna som följde kom att prägla hela mitt liv. Och mitt författarskap, säger David Lagercrantz, 30 år senare.

Trippelmordet i Åmsele väckte enorm uppmärksamhet och fasa över hela landet. Juha och Marita stal en cykel utanför ett hus i byn. Familjen upptäckte stölden och följde efter.

Brutaliteten i den avrättning som följde på kyrkogården saknade motstycke i svensk kriminalhistoria. 

Åmselemördarna gäckade polisen

Att det unga paret, likt Bonnie and Clyde, lyckades fly från brottsplatsen och under en vecka gäcka polisens gigantiska sökinsatser drev på intresset och den mediala uppmärksamheten.

– När vi kom åt deras egna bilder som de tagit av varandra under en brottsturné i Sydsverige året innan, då sprängdes alla vallar, minns David Lagercrantz.

Han syftar på den makabra kultstatus som uppstod kring mördarparet. Juha med sitt långa svarta hår och sin punkprofil fick rena rockstjärnestatusen. 

 

En bild de tog med stulen kamera året innan i Halmstad. Det var när den här beslagtagna filmrullen nådde ut i media som den otäcka kulten om paret fick spridning.Foto: PRESSENS BILD / PRESSENS BILD

 

När de till sist greps överöstes han med kärleksbrev från tonårsflickor som var övertygade om hans oskuld. Att det i stället var Marita Routalammi som hållit i vapnen på kyrkogården. 

Det var det händelseförlopp Juha själv förmedlade genom sin advokat Pelle Svensson.

– Vi insåg ju att det skenade i väg. Vi försökte hålla igen och beskriva det bestialiska och sjuka i Juhas beteende, säger David Lagercrantz.

– Men de våldsromantiska bilderna på paret och deras äventyrliga vildmarksflykt genom Sverige bet sig fast som något lockande och farligt.

– Juha hade många beundrarinnor i rättssalen när förhandlingarna pågick.

David har starka minnen av hela bevakningen. Hur han kom till Åmsele och mötte en by i chock. Invånarna var välkomnande och berättade gärna allt för storstadspressen, till en början. 

”Påfrestande uppdrag”

Snart upptäckte de den hårda konkurrensen mellan tidningarna, det påstridiga luskandet efter varenda detalj i den dödade familjens liv. Snokandet efter vittnen och kamrater till det unga offret och hans lillebror som var ensam kvar vid huset när resten av familjen utplånades.

– Det blev ett påfrestande uppdrag vart efter tiden led, berättar David.

– Man kunde inte sova. Ständigt beredd på nya uppgifter att skriva om. Själv dövade jag mig med sprit, vilket naturligtvis inte gjorde saken bättre. Det var psykiskt nedbrytande att leva så nära men ändå så långt ifrån den oerhörda tragedi som hela bygden plågades av. 

– Alla kände alla. Den mördade familjen, Sten, Ewa och Fredrick Nilsson, var aktiva och omtyckta profiler.

– Det blev som en dokusåpa, långt innan begreppet hade fötts.

Davids arbete uppskattades stort på redaktionen i Malmö. Dag ut och dag in fyllde han och medarbetarna på hemmaplan uppslag efter uppslag. Där fanns legendariske krimchefen Ulf Matson, reportrarna Pelle Tagesson, Katrin Zetterlund, Mikael Tufvesson och Thomas Hammargren med flera. 

David flängde runt i Skandinavien i jakten på mördarparet och deras flykt mot Danmark.

Han fanns i Odense vid gripandet och anhållandet där. 

Hängde på under utlämningen till Sverige och häktningen i Umeå. Bevakade förundersökningen och åtalet. Följde förhandlingarna i Umeå tingsrätt och reste en sista gång upp för att skriva om domen. 

 

Efter Åmselemorden bytt Juha Valjakkala namn till Nikita Bergenström.Foto: MIKA KATAJALA / TT / TT NYHETSBYRÅN

 

 

Livstids fängelse för Juha. Marita fick två år för bland annat medhjälp till misshandel, grov stöld och olovlig vistelse i riket.

– Det var med blandade känslor jag skildes från det uppdraget. Jag hade levt med trippelmordet i över ett halvår, dag och natt. 

– Jag hade fått god kontakt med vissa av Åmseleborna och den lokala polisen. Andra avskydde mig och min framfusighet.

– Det var omtumlande och väckte många känslor inom mig.

 

Juha och Marita efter trippelmorden

Marita Routalammi, 51, lever i dag ett anonymt liv med skyddad identitet. Hon är tvåbarnsmamma och har efter avtjänat straff för sin medverkan vid trippelmordet i Åmsele inte begått några brott eller tilldragit sig några anmärkningar från finska myndigheter.

Hon avböjer all kontakt med massmedia.

Juha, 52, har haft en krångligare väg efter livstidsdomen för morden på familjen Nilsson. Han avtjänade fängelsestraffet i Finland där han 2007 blev benådad och några månader senare försöksutskriven.

Han hade då missbrukat flera permissioner, avvikit, begått brott, smugglat in vapen på anstalten och tagit gisslan. 

Kritiken mot att finska myndigheter var beredd att släppa honom fri var mycket kraftfull. Åmseleborna var också av förklarliga skäl upprörda.

Ändå blev han 2009 en fri man. Det höll ett år. Då åkte han in för rattfylla, olaga hot. Nya rymningar, nya domar för misshandel och sabotage.

Men efter den senaste frigivningen 2016 finns inga nya anmälningar  eller brottsmisstankar  mot honom bokförda.

Polisen har inga aktuella uppgifter. Man har en viss vaksamhet och kontroll över läget. Man vet att han bor i Helsingforstrakten och att han tycks hålla sig i skinnet. 

Sedan morden i Åmsele har han under sin fängelsetid varit gift sju gånger. Han har bytt namn med jämna mellanrum, senast till Nikita Joakim Bergenström.

 

För Davids tidningskarriär var bevakningen av trippelmordet i Åmsele något av en språngbräda.

Bara ett halvår senare värvades han från Kvällsposten till Expressen i hemstaden Stockholm. Där stannade han i fyra år.

David Lagercrantz skrev en bok om Åmselemorden

Senare gav han ut en bok om sina intryck av trippelmordet, ”Änglarna i Åmsele” (bokförlaget DN 1998). Den var delvis självkritisk. I en självrannsakande betraktelse skriver han:

”Det kändes otäckt när folk talade om mig som ”kvällstidningsreportern, som om det var min oåterkalleliga titel på det här jordklotet. Innerst inne är jag något annat, ville jag skrika.”

Och vidare:

”Många på tidningen gör ett bra jobb. Jag gjorde det aldrig och när jag sa upp mig var det en befrielse - som om ett fönster slogs upp i ett syretomt rum.”

Foto: Faksimil

Det har gått 20 år sedan dess och David Lagercrantz låter nästan förlägen när han påminns om citatet:

– Jag har den största respekt för kvällstidningsjournalister. 

– Och jag lärde mig fantastiskt mycket under åren på Kvällsposten och Expressen. Att arbeta med språket. Vara tydlig och effektiv i berättandet. Att söka detaljer som förstärker gestaltandet av dramatiska händelser. Att hitta rytm och klimax.

– Det har präglat mitt skrivande också som författare. Det är jag förstås tacksam för. Författare var ändå mitt mål, för att kunna bredda och fördjupa mina skildringar, gå utanför ramarna och ge utrymme åt fantasin. 

Succén med Zlatan-boken

David Lagercrantz har fortfarande en kärlek till Skåne och till Kvällsposten. Genom Zlatan-boken kom han i kontakt med Malmö och med sin gamla arbetsplats.

– Det är inte bara professionalismen, arbetstempot och glada kamrater som värmer när jag tänker på Kvällsposten. Det är omtanken, humorn och den starka kollegialiteten som präglade stämningen på redaktionen. Och prestigelösheten. 

– Bara det att ni vågade skicka iväg en nyanställd, oprövad reporter till landets tuffaste och mest utsatta mordbevakning. Ni gav mig uppskattning. Och jag fick erfarenheter som varit avgörande för mitt fortsatta yrkesliv. 

 

David Lagercrantz startade sin karriär som reporter på Kvällsposten.Foto: OLLE SPORRONG

 

DAVID LAGERCRANTZ

Efter journalistkarriären etablerade sig David Lagercrantz som respekterad författare.

Han debuterade med en bok om äventyraren Göran Kropp. Skrev en biografi över det svenska geniet, uppfinnaren Håkan Lans.

Utgivningarna kom tätt. Syndafallet i Winslow, en roman om den engelske matematikern och kryptoanalytikern Alan Turing. Han skrev en fiktiv skilidring av katastrofen på Mount Everest 1996, ”Himmel över Everest”.

Alla väl mottagna och med hyggliga försäljningssiffror.

Så 2011, det stora jordskredsgenombrottet med ”Jag är Zlatan Ibraimovic". Enormt uppskattad i alla läger och med rekordförsäljning både i Sverige och utomlands.

2015 kom romanen som klättrade högst upp på alla boklistor världen över - den fjärde boken i Stieg Larssons Millennium-serie - ”Det som inte dödar oss”. I september 2017 släpptes den femte boken i serien, med David Lagercrantz som författare - ”Mannen som sökte sin skugga.”

David Lagercrantz är i dag 55 år, gift och har tre barn. Han ägnar en del av sin tid och sitt kapital åt välgörenhet. Han är medlem i styrelsen för svenska PEN. Har en rad uppdrag som föredragshållare. Men filar inte minst på intriger och karaktärer till nya böcker.