Toppolitikernas plan för att stärka vården

FRÅGOR: 

1. Hade mer resurser till sjukvården i er region kunnat förändra den rapporterade belastningen på vården nu – och gjort någon skillnad för restriktionerna?

2. Hur vill ni i framtiden organisera sjukvården för att ha större beredskap för kriser?

SKÅNE

Carl Johan Sonesson, (M), regionstyrelsens ordförande

1. Vi skjuter till mer resurser till vården hela tiden, förra året gjorde vi exempelvis många tilläggsbudgetar och det är inte omöjligt att vi kommer att fortsätta göra det i år. Vården får inte lida brist på pengar utan det viktiga är att vi har fortsatt hög kvalitet. Därför måste vi fortsätta anställa mer personal varje år. Under mandatperioden har vi anställt flera tusen fler inom vården, vi måste fortsätta anställa fler varje år då vi blir fler skåningar och lever längre.

Det stora problemet sista tiden har varit karantänsregler som gjort att stor del av arbetskraften varit hemma även om den inte varit sjuk. 

2. Fler samarbeten med våra grannregioner och Danmark är klokt. Vi har också byggt upp förråd med en del sjukvårdsmaterial så vi har för viss tid lager om det blir kris. 

Henrik Fritzon, (S), oppositionsråd

 1. Alliansstyret har hållit inne statliga coronaanslag och sparat på de skånska sjukhusen under hela pandemin, vilket har lett till att Skåne klarat pandemin sämre än de flesta andra regioner.  Det gäller i såväl testningarna och vaccineringarna som i förmågan att hålla god tillgänglighet. Vårdköerna är extremt långa och läget är sämre i Skåne än i riket. Vi har drivit på att statsanslagen ska gå ut till verksamheterna och inte läggas på hög samt bättre tillgänglighet till vaccinationerna, men tyvärr har vi inte fått särskilt mycket gehör från den styrande Alliansen. Så ja, mer resurser hade hjälpt.

2. Den skånska sjukvården behöver mer personal och det måste bli slut på de ständiga sparkraven. Då kan man bygga upp den beredskap som krävs och förbättra tillgängligheten generellt.

HALLAND

Mikaela Waltersson, (M), regionstyrelsens ordförande 

1. Nej.

2. Vi ser att nationella myndigheter behöver samordna sig i högre utsträckning. Vi tror också att man behöver utveckla gemensamma beredskapslager, goda kontaktvägar samt utveckla de lagrum som styr delar av ett nationellt pandemi- och vaccinationsarbete.

För Region Hallands del har pandemin varit en ovärderlig krisövning, som vi kliver ur mer robusta än tidigare och där vi ser vinster med att koordinera arbetet i länet och med resten av landet. Vi ser också fördelarna med att ha en fortsatt flexibilitet i organisationen så att vi kan möta snabba förändringar och kriser av olika slag.

Lise-Lotte Benskold-Olsson, (S), oppositionsråd 

1. Regeringen har tillsett att de ekonomiska förutsättningarna varit bra. Vi hade velat prioritera mer av dessa resurser för att kunna förstärka personalsituationen samt rikta satsningar på en bättre och hållbar arbetsmiljö och arbetsvillkor.

2. En slimmad organisation har svårt att klara av extra ordinära händelser. Vården behöver förstärkas för att kunna hantera oförutsedda händelser. Systematisera arbetet med rekrytering, bibehålla och öka attraktiviteten i att jobba inom sjukvården.

KALMAR 

Angelica Katsanidou, (S), regionstyrelsens ordförande 

1. Vården har behov av fler kvalificerade medarbetare. En stor utmaning under pandemin är brist på vissa nyckelkompetenser, exempelvis vissa specialistutbildade sjuksköterskor. Tillskott av medel löser inte detta på kort eller medellång sikt. I övrigt har vi kunnat ställa medel till förfogande för de behov som funnits.

2. Samverkansarbete med kommuner och andra regioner behöver fortsätta. En högre grad av beredskap för framtida pandemier behöver byggas upp, även om vi måste vara medvetna om att en kommande pandemi på många sätt kan vara annorlunda än den nuvarande. En möjlighet som behöver utvecklas bättre är att snabbare och enklare kunna flytta kompetens dit den behövs bäst. 

Malin Sjölander, (M), oppositionsråd 

1. Den resursförstärkning som främst behövs är en långsiktig förstärkning (generella statsbidrag) som gör att vi kan genomföra stora reformer för att öka bemanningen långsiktigt. Inte bara löner utan stora insatser gällande arbetsmiljö, arbetstid och ökad bemanning. Idag upplevs inte att det finns luft i systemet inför toppar.

2. Se över grundbemanningen så vi minskar sårbarheten, införa nya och fler vårdplatser såsom närvårdsplatser där sköra och multisjuka patienter kan få vård exempelvis under en pandemi. Se över funktioner som 1177, lab, provtagning med mera så att vi alltid har en robust beredskap.

KRONOBERG 

Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande 

1. Problemet är inte ekonomiska resurser utan personella. Vi behöver fler utbildade sjuksköterskor och läkare.

2. Vi behöver ha lokaler och verksamheter som kan ställa om från planerad vård till akut vård.

Henrietta Serrate (S), oppositionsråd. 

1. Den S-ledda regeringen har under pandemin gett stora tillskott till alla regioner. Jag tror att en del av de pengarna hade kunnat användas både till att förbättra villkoren för medarbetarna och att avlasta såväl sjukhusvård som vårdcentraler och kommunernas omsorgsverksamhet under hela pandemin. Belastningen hade nog fortsatt varit stor men upplevts som mindre tung om pengarna använts annorlunda.

2. Jag tror att vi behöver försöka arbeta in en flexibilitet i systemen som till viss del möjliggörs av en liten överkapacitet i verksamheten. Men även utifrån att mycket av vår personal snabbt kan insjunka eller vara tvungna att stanna hemma med sjuka barn, det kan vara en lösning framåt. Det skulle också förbättra arbetsmiljön i sjukvård och omsorg i stort och med det få fler personer att söka sig till vårdyrken. 

BLEKINGE

Lennarth Förberg, (M), Regionstyrelsens ordförande

1. Om vi hade haft mer resurser, det vill säga mer personal, innan pandemin satte in så hade vi haft större reserver att sätta in under pandemin och då hade vår uthållighet varit bättre.

2. Vi tar just nu politiskt initiativ till att utreda hur vi i framtiden kan bli bättre förberedda på kriser och andra oväntade händelser. 

Christina Mattisson, (S), oppositionsråd

1. Sjukvården i Blekinge är delvis underfinansierad. Vi är kritiska till att bemanningspoolen lagts ner. Vi har också sett en politisk senfärdighet och ovilja vad gäller insatser för bättre arbetsmiljö.

2. Vi ser fortsatta behov av en förstärkt och fördjupad samverkan mellan primärvård och kommunernas omsorgsverksamheter. Därtill behöver primärvårdens verksamheter förstärkas för att säkra bemanning och kompetensförsörjningen i stort. Även arbetet för en mer nära vård behöver förstärkas och skyndas på.

Vad gäller uppbyggnad av beredskapslager i stort pågår ett arbete. En god krisberedskap kräver också en utvecklad samverkan och samordning för att skapa en större nationell beredskap för att hantera hög belastning i sjukvården, på exempelvis IVA. Men också för att tillfälligt kunna utöka antalet vårdplatser.

SE MER: