Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Thom skadades under stormen - men för livet

Thom Lennarzon sambon Sofie Persson fick sina liv förändrade av stormen Gudrun. Men nu har de lämnat olyckan bakom sig. Foto: Privat

LAMMHULT. De väldiga träden knakade i vinden när Thom Lennartzon och de andra brandmännen var ute och röjde upp på vägarna. Men ändå hörde ingen av dem när stormen Gudrun drog ner en talltopp som störtade rakt ner mot marken och Thoms huvud.

– Tre av killarna höll utkik i fall något av träden skulle falla, men jag hade ändå inte ha hunnit därifrån. Toppen föll rakt ner i huvudet, berättar han för Kvällsposten.

Thom Lennartzon, 45, hade kallats ut med resten av deltidsbrandkåren för att hålla vägarna runt Lammhult farbara. Många träd hade redan brutits av vinden och när talltoppen knäcktes stod Thom mitt inne i grenverket i en stor gran och sågade. Vad som hände sedan har han inget minne av.

– När de andra såg att jag hade träffats av tallen lade de mig i framstupa sidoläge och försökte på alla möjliga sätt komma fram till SOS, berättar han.

Kollegorna larmade

Trots att nätet var överbelastat kunde Thoms kollegor larma om hjälp och efter knappt två timmar kom ambulansen eskorterad av en brandbil och några andra brandmän som hade anlänt från Mohedahållet.

Hemma i huset väntade hans sambo Sofie oroligt.

– Det var en så konstig situation för det gick inte att ringa några samtal och inte att köra någonstans. Jag fick veta vad som hade hänt och att han var vid liv, men inget mer än det, berättar Sofie.

Mitt i natten knackade brandmännen på hemma hos henne. Hon skulle få hjälp att ta sig in till sjukhuset och träffa Thom, som fortfarande var medvetslös. De tre barnen fick stanna hemma med mormor och morfar. Tidigt morgonen därpå åkte Sofie och Thom med ambulans ner till Lund där han fick läggas i respirator. Han hade fått ett flertal mindre blödningar i hjärnan och det skulle dröja en vecka innan han vaknade.

– Han kände igen mig direkt men hade glömt när han var född, berättar Sofie.

– Men det var väldigt många andra saker som han fick lära sig på nytt, som att äta, duscha, borsta tänderna och räkna multiplikationstabellen. Vi fick hjälpa honom med allt sådant i början.

Saknar jobbet

Thom minns mycket lite från den första tiden efter olyckan. Efter några dagar placerades han i stället på intensiven i Växjö och senare på rehabiliteringsavdelningen för strokepatienter. Sakta men säkert övade Thom upp motorik, tal och minne igen. Men trots att han har övervunnit många svåra hinder under de senaste åren så räcker det inte för att arbeta som deltidsbrandman igen.

– Det är klart att jag saknar det men det är många små saker som gör det omöjligt för mig att vara brandman igen, som balansen och talet till exempel, säger Thom.

– Men i grund och botten är jag positiv och tänker att jag lever och kan vara med familjen och jobba halvtid. Många hamnar ju på vårdhem resten av livet i stället.

Nu när nya stormar passerar så tar vare sig Thom eller Sofie några risker. Ändå vill de inte överreagera på alla stormlarm. De har lämnat Gudrun bakom sig och vill inte skrämma upp barnen i onödan.

– Vi håller oss inomhus och tänder lite ljus och äter något gott. Men visst har man respekt för vädret på ett annat sätt i dag - vi trodde ju aldrig att en naturkatastrof som Gudrun skulle kunna drabba Sverige, säger Sofie.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!