Den stora utredningen kring de två attackerna i Bryssel i Belgien i mars 2016 är nu avslutad. De belgiska utredarna arbetade i drygt tre år och tre månader och slutresultatet blev ett jättelikt material med totalt 6 200 olika akter.
Det var den 22 mars 2016 då medlemmar i terrororganisationen IS slog till mot flygplatsen Zaventem och i metrostationen Maelbeek i två samordnade attacker som krävde sammanlagt 35 liv, tre av dem var självmordsbombare, och 340 personer skadades.
Flera svenska offer
Två svenskar dog i bombattackerna och ytterligare tre skadades.
My Atlegrim, 30, från Umeå förlorade sitt liv i tunnelbanestationen Maelbeek och Berit Viktorsson från Norrtälje dödades på flygplatsen Zaventem.
Mys mamma har i Expressen berättat om saknaden efter dottern, och Berits dotter Katarina har tidigare i Expressen berättat hur de anhöriga saknar stöd från belgiska myndigheter.
Ytterligare en svensk kvinna skadades svårt på tunnelbanestationen och två svenska män skadades lindrigt på flygplatsen.
En av de tolv åtalade är 26-årige Osama Krayem som är född i Sverige och växte upp på Rosengård i Malmö, hans familj kommer ursprungligen från Syrien.
Osama Krayem ska ha anslutit till IS under 2014 då han var 22 år och fick en framträdande roll i styrkorna.
Han ska ha skickats från Syrien till Europa för att ingå i en fransk-belgisk terrorcell.
Attackerna ska ha styrts från IS i Syrien men organiserades av terrorcellen som också ska ha planerat och utfört attackerna mot flera platser i Paris 13 november 2015 då 130 personer avled när fotbollsstadion Stade de France, flera restauranger och konserthallen Le Bataclan drabbades
Osama Krayem var på tunnelbanestationen i Maelbeek i Bryssel där han fångades på övervakningsbilder och där han också hade kontakt med den självmordbombare som utlöste bomben ombord på tunnelbanetåget.
Både Osama Krayem och den andre mannen – Khalid el-Bakraoui – bar på bomber. Men Osama Krayems bomb sprängdes inte - och han har lämnat olika besked om varför.
Osama Krayems bomb klickade
En tid efter gripandet sade hans biträdande advokat Vincent Lurquin – som senare byttes ut – att anledningen till att bomben inte sprängdes var att utlösningsmekanismen klickade. I polisförhör, som bland andra Sydsvenskan berättat om, ska Osama Krayem också ha sagt: ”Jag visste vad jag gjorde. Men jag ångrade mig i sista stund.”
Osama Krayem är även formellt misstänkt för inblandning i planeringen av Parisattentaten. Han har därför flera gånger förts till Frankrike för att förhöras men sitter åter fängslad i Belgien. De tolv åtalade sitter åtskilda på olika anstalter fram till rättegången.
Rättegång i Natos högkvarter
Utredningen är sedan ett par veckor överlämnad till åklagare och arbetet med att förbereda åtalet och den processen som sker i flera steg fram den ordinarie rättegången är i gång.
Eric Van der Sypt är offentlig åklagare och talesperson för den belgiska åklagarmyndigheten.
– Åklagarna går nu igenom akterna för att besluta vilka personer som ska åtalas för vilka brott. Sedan ska en mellanrätt också ta ställning till om det ska gå vidare, säger han.
– Och både de fängslades advokater och offren har möjlighet under den här tiden att lämna in synpunkter på materialet, säger Eric van der Sypt.
Den belgiske justitieministern Koen Geens gav nyligen besked om en ungefärlig tidpunkt:
– Rättegången är planerad till år 2020 och startdatum kommer att meddelas i höst, sade han.
Osama Krayems advokat Gisèle Styck berättar i ett sms till Kvällsposten:
– När det gäller min roll inför rättegången så är det som med alla andra mål. Jag hjälper och ger råd till min klient och vi förbereder oss för rättegången.
– Men i övrigt är det bäst att undvika att kommentera något.
Rättegången kommer att hållas i Natos gamla högkvarter i Bryssel. Försvarsorganisationen flyttade förra året till ett nytt superbygge alldeles intill och de gamla fastigheterna har stått tomma sedan dess.
Det är en stor rättprocess med 800 målsägare, med tolv åtalade och sannolikt ett enormt intresse från världens medier.
Teater ratades - för dyr
Ett hus på det gamla Natoområdet kommer att få en rejäl översyn och bli en tillfällig rättegångsbyggnad som ska uppfylla alla krav på säkerhet.
Enligt uppgifter till franskspråkiga radiostationen Europe 1 beräknas rättegången att pågå i sex till åtta månader.
Det betyder i så fall att dom meddelas först en bit in på 2021 och då kommer Osama Krayem att ha suttit fängslad i fem år innan han döms.
Att rättegången ska hållas i det gamla Natohögkvarteret beror på att lokalerna i Bryssels rättegångsbyggnad anses för små.
Myndigheterna har undersökt flera alternativa platser, bland andra en tidigare teater men den var för dyr då hyran var över 100 000 kronor - per dag.
.
