Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Terrorexperten: Svårt att stoppa nya attentat

Terrorforskaren Magnus Norell har abetat på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och har under många år forskat kring terrorism i Mellanöstern. Foto: Christine Olsson / Scanpix
Konstnären Lars Vilks lever med en ständig hotbild. Foto: Mats Endermark
Terroristen Omar Abdel Hamid El-Hussein sköts till döds av polis efter attentaten i Köpenhamn.

Terroristen som försökte mörda Lars Vilks och dödade två andra i Köpenhamn var till synes en ensam attentatsman.

– De här personerna känner sig inte ensamma. Istället upplever de sig som del av ett mycket stort sammanhang, säger Magnus Norell, forskare specialiserad på terrorism.

Han varnar för att det inte finns tillräckligt med resurser för att spåra sådana terrorister.

Han har nyligen gett ut boken "Kalifatets återkomst" som är ett resultat av hans mångåriga forskning om terrorism i Mellanöstern. Magnus Norell har tidigare bland annat arbetat på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Försvarets forskningsanstalt.

Vad är det för krafter som är i rörelse som vi såg för ett år sedan i Köpenhamn?

– Det här gäller ju inte bara Lars Vilks. Det här gäller också människor som utmanat islamisternas världsbild genom att, enligt dem, genom att håna, kritisera islam inklusive trossatser, säger Magnus Norell.

Tydlig hotbild

Att det nu har gått ett år sedan attentatet och morden i Köpenhamn - finns det någon anledning att befara att något mer händer?

– Nej, det tror jag inte. Sådant här har ju genomgående hänt med viss regelbundenhet genomgående sedan Rushdie-affären. Det var ju då som, så att säga, slussportarna öppnades.

Oavsett om det gått ett år eller längre så råder det ingen tvekan att Lars Vilks behöver skydd.

– Det finns en hotbild och den är väldigt klar och tydlig, säger Magnus Norell.

Terrorattentatet i Köpenhamn utfördes en man dömd för mindre brott, svenska Säkerhetspolisen har i en rapport varnat för just den här typen av terrorattentat även i Sverige.

Magnus Norell delar den uppfattningen. Men han har en brasklapp.

– Ja, en effekt av den militanta islamismen eller jihadismen är att man har uppmanat människor att agera själva. Men när man säger ensamma så skulle jag vilja lägga in en brasklapp. De är inte ensamma. De tillhör ett mycket stort världsomspännande nätverk på det sättet att man har samma ideologi, säger han.

Godkänner terror

Istället handlar det om något annat.

– De här personerna känner sig inte ensamma. De upplever sig som del av ett mycket stort sammanhang. De är ensamma i den betydelsen att de kanske just då agerar ensamma men det blir missvisande, säger Magnus Norell.

Den ledning eller styrning som kan anses finnas är främst att det finns ett tydligt godkännande ett begå terrorhandlingar.

- Det intressanta är att i de här fallen kan man som enskild person själv bestämma vad man ska göra och när. Den religiösa tillåtelsen är ju redan given en gång. Man har redan sagt att det är okej att agera. Det finns inget krav att den som ska utföra en sådan här terrorhandlingen behöver delta i till exempel en organiserad militär aktivitet. De kan agera själva, säger Magnus Norell.

Möjligheten att skydda sig mot den typen av terrorattentat är små, menar han.

- Den här killen i Danmark hade ju ett småkriminellt förflutet i och för sig. Det skulle kräva alldeles för många resurser att hålla koll på en sådan grupp. Det gör att det tyvärr blir oerhört svårt att hitta de här personerna, säger han.

Tänkbar lösning

Lösningen är att försöka följa nätverk i moskéer, församlingar eller i kompisgäng där man kan misstänka att det pågår rekrytering och radikalisering. Hela den här decentraliserade idén att den som känner sig manad kan agera utifrån sig själv och sina närmaste vänner gör att det inte behöver finnas någon grupp eller organisation.

– Det gör att det blir svårt. Man kommer inte att hitta alla. Det finns inte så mycket resurser, säger Magnus Norell.

Lösningen finns i stället på ett annat håll.

Magnus Norell citerar den syriske poeten Ali Ahmad Said Asbar, känd under pseudonymen Adonis, som presenterat en framkomlig väg.

– Du måste hitta ett sätt att bryta den här kopplingen att en religiös ideologi som ska styra hur samhället. Utan att bryta den kopplingen tror jag att det blir väldigt svårt att komma åt det här, säger han.