Telia bröt fiberavtalet utan varning – nu rasar byborna

Di TV ger dig de bästa analyserna och hetaste aktietipsen
Annette Nilsson driver Ekastiga gård ett stenkast från Skånes djurpark.
Foto: JENS CHRISTIAN
Lars Nordbergs fritidshus.
Foto: JENS CHRISTIAN
Omkring 1 000 hushåll i Höör som hade kunnat ha möjlighet till bredbandsuppkoppling saknar det i dag.
Foto: JENS CHRISTIAN

Telia drev en fiberkampanj över hela Sverige och meddelade att 10 000 hushåll och företag på 16 orter skulle få möjlighet till fiber. 500 av de lyckliga bodde i Höör.

Men Telia bröt sedan avtalet med nästan alla bybor som nu står utan fiber.

– Det är för jävligt, säger Annette Nilsson, som driver en verksamhet i Höör.

2017 jublade politiker i Höör och representanter från Telia när det stod klart att fiber skulle byggas ut i kommunen.

– Höörs kommun och Telia har sedan en tid ett samverkansavtal om fiberutbyggnad och vi ser fram emot det fortsatta samarbetet och att få leverera vår öppna fiberlösning till alla som tecknat avtal, sa Henrik Forssell, försäljningsdirektör på Telia Öppen Fiber i ett pressmeddelande, då.

Över 900 hushåll skulle genom ett samarbetsavtal med dåvarande S-styrda Höörs kommun få fiber installerat till ett fast pris på 19 900 kronor. 

Det nya fibernätet skulle ge villaägarna ”nya möjligheter tack vare hastigheter på upp till 1 000 mbit/s”. 

Ångrar valet av Telia

500 förväntansfulla fastighetsägare i Höörs kommun skrev på ett avtal med Telia om att installera fiber. Storaffären ledde till att mindre aktörer la ner sina projekt. Exempelvis operatören IP-only som också erbjöd avtal om fiber.

– När en aktör har fler kunder i ett område och kan påbörja byggnationen är det ofta svårt att påbörja en parallell byggnation i samma område, säger IP-onlys presstalesperson Niclas Karnhill. 

Lars Nordberg äger ett fritidshus i Långstorp och hade både Telias och IP-onlys kontrakt framför sig innan han valde.

Att han – precis som de flesta andra i Höör – tecknade avtal med Telia hade mycket att göra med det samverkansavtalet som Höörs kommun ingått med Telia. 

Det ångrar han i dag. 

– Telia konkurrerade ut andra aktörer och lämnade sedan området vind för våg, säger han.

I november 2019 meddelade Telia att man inte längre skulle fullfölja avtalet. 300 avtal sades upp – 200 kunder fick behålla sitt.

Lars Nordberg har fått rätt mot Telia i Arn, men Telia kommer inte följa myndighetens rekommendation.
Foto: Privat

Vänder den lilla människan ryggen

I början av 2020 motiverade Telia Lars Nordbergs uppsagda avtal med att fiberanläggningen skulle bli för dyr och att man inte fått beviljat nödvändiga tillstånd. 

Senare kom det fram att Telia inte ansökt om ledningsrätt, utan avfärdat möjligheten med att processen tog för lång tid, var förenad med höga kostnader och att det inte var säkert att ledningsrätten skulle beviljas.

– Det ska mycket till för att få nej på en ansökan om ledningsrätt. Dessutom går det en kraftledning över min grannes ägor som man hade kunnat använda för att hänga upp fiber till mig. Den totala grävsträckan hade bara varit några hundra meter. Men det undersökte Telia inte ens, säger Lars Nordberg. 

Han menar att Telia inte försökt fullfölja avtalet utan slingrat sig med olika undanflykter.

– Det är häpnadsväckande att Telia, som är ett delvis statligt ägt bolag, vänder den lilla människan ryggen så, säger han.

Telia dominerar på marknaden

Telia är den största operatören för fast bredband i Sverige, med en marknadsandel på 32 procent 2019. 

Tillsammans med Telenor och Tele2 stod Telia förra året för 71 procent av abonnemangen på fast bredband.

Telia ägs till 39,5 procent av svenska staten. Ingen annan aktieägare äger mer än 5 procent av aktierna.

”Just nu vet vi varken ut eller in”

Annette Nilsson driver Ekastiga gård ett stenkast från Lars Nordbergs fritidsfastighet. Hon tecknade också avtal med Telia och står i dag utan fiber.

– Det är för jävligt. Regeringen har mål om att alla ska ha fiber, men ändå låter man sitt eget bolag göra så här, säger hon.

Anette Nilsson driver ett lantbruk med gårdsbutik och inackorderingsstall. Hennes verksamhet är helt beroende av internet.

– Vi har ett kontor på 50 anställda och där används mycket internet. Uppkopplingen funkar så där i dag men det vore krisartat den dag vi står helt utan, säger hon.

Samtidigt är det bara en tidsfråga innan kopparnäten, ADLS, som hon använder i dag klipps. 

– Det talas om 2022. Det är katastrof när det händer, men just nu vet vi varken ut eller in vad vi ska göra. Det är ju ingen som gräver här nu.

Kopparnätet avvecklas

2010 påbörjade Telia arbetet med att ersätta kopparnätet med fiber och mobil teknik. Anledningen är att kopparnätet, som tidigare utgjorde stommen för fast telefoni och bredband i landet, har blivit för gammalt. Telia bedömer att de sista kopparförbindelserna kommer att stängas under 2026.


Andel av hushåll i Sverige med tillgång till fiber:

2010 - 33 procent

2014 - 54 procent

2015 - 61 procent

2016 - 66 procent

2017 - 72 procent

2018 - 77 procent

Annette Nilsson engagerade sig för att Höörbyborna skulle sluta upp kring Telias fiberavtal. I dag känner hon sig lurad.
Foto: JENS CHRISTIAN
Annette Nilssons verksamhet kräver bredbandsuppkoppling. Hon vet inte vad som kommer hända med verksamheten den dagen kopparnätet klipps. Hon beskriver det som ”katastrof”.
Foto: JENS CHRISTIAN

Telia anmäls till Arn

Lars Nordberg anmälde Telias uppsagda avtal till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Genom att endast fiberansluta till de fastigheter där anslutningen varit enkel och billig menade Arn att ”Telia plockat russinen ur kakan och på så sätt även förhindrat framtida fiberprojekt i området”.

Arn sa att Telia skulle fullfölja avtalet, alternativt kompensera Lars Nordberg. Men det har Telia meddelat att man inte kommer göra. 

– Vi följer och respekterar ARN:s rekommendationer i de allra flesta fall. Men efter en samlad bedömning kom vi fram till att vi inte kunde fullfölja, säger Telias pressansvarig, Roija Rafii.

Telia utreds av ARN

I hela landet finns tolv ärenden hos Arn som rör avbrutna fiberavtal med Telia. 

I Höör finns förutom Lars Nordbergs fall ytterligare sju ärenden. I sex av dessa uppmanas Telia att fullfölja avtalet och av dessa meddelar Telia att man inte kommer följa rekommendationen

Under 2019 följde Telia 77 procent av Arns rekommendationer.

Nyligen hamnade Telia på konsumenttidningen Råd och röns svarta lista över företag som struntar i Arns beslut.

Enligt Roija Rafii, från Telia, beror de brutna avtalen på oförutsägbara händelser som inte gick att veta när avtalet slöts. Hon nämner orsaker som kostnader för utbyggnad av stationer, teknisk utrustning, grävtillstånd och administration.

– Jag tycker inte att vi plockar russinen ur kakan. Vi har fibrerat till över 400 000 hushåll de senaste tio åren, det här handlar om ett fåtal fall där det inte varit möjligt. Vi beklagar detta, säger hon.

Telia bröt avtalen med 300 kunder. I flera av fallen utan laglig grund.
Foto: JENS CHRISTIAN

Många Höörbor är oroliga

I dag saknar omkring 1 000 hushåll i Höör bredband. De allra flesta ligger på landsbygden, utanför tätort.

Andrew Briggs, projektingenjör i Höörs kommun, möter många kommuninvånare som är oroliga för framtiden.

– Det är många som har frågor om hur vi ska gå vidare nu och när de kan få fiber, säger han.

Men svaret är osäkert och fiberutbyggnaden hänger på bland annat Post- och telestyrelsen som i november fattar beslut om bredbandsstöd.

Vill ta saken vidare

Efter att ha fått rätt i Arn överväger Lars Nordberg att ta saken vidare till tingsrätten. 

Men för att den ekonomiska risken ska bli rimlig, om han skulle förlora, hoppas han kunna samla minst 50 personer i liknande situation för att göra gemensam sak. 

När han tidigare försökte var det inte fler än 14 som vågade ta den ekonomiska risken. 

– Det kan bli miljonbelopp och min advokat avråder. Men jag tycker det är hemskt att ett statligt bolag ska kunna komma undan med sånt här, säger han. 

Regeringens mål

Regeringens mål var att 95 procent av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till bredband på en hastighet av 100 Mbit/s år 2020.

År 2020 hade 81,44 procent tillgång till fiber i Sverige. 

Till år 2025 är målet att 98 procent ska ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet.

TV: Polisen om sökandet efter försvunna Beata, 32

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!