Det var när biträdande rikspolischefen Mats Löfving, även chef för nationella operativa avdelningen, NOA, i en intervju med Ekot hävdade att det finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige som lyssnarna studsade till.
Polischefen sa att de här individerna kommit till Sverige enbart i syfte att organisera och systematisera kriminalitet. Uppgifterna har skakat om svenska politiker.
Två städer i Skåne pekades ut – Malmö och Landskrona.
Den lokala polisen vill inte gå på djupet och berätta vilka familjerna är, eller hur många personerna är till antalet.
– Men de här grupperingarna har funnits över tid. Människorna som ingår är ofta släkt med varandra och det skapas en väldig lojalitet i gruppen, säger Tina Anderberg, lokapolischef i Landskrona.
Hög lojalitet
Hon bekräftar att minst en av de omskrivna grupperna finns i staden. Och lojaliteten till gruppen är större än till samhället i övrigt.
– Man föds in i kriminalitet. Det blir ett sätt att leva.
I polisregion väst, där Halland ingår, finns tolv släktbaserade kriminella nätverk. De finns i Halmstad, Falkenberg, Laholm och Kungsbacka, enligt polisen.
– Nätverken är multikriminella och av maffiakaraktär, säger polisområdeschef Mats Palmgren till P4 Halland.
Släkterna styrs på ett hierarkiskt vis. Verksamheten är till viss del organiserad, enligt polisen. Mycket handlar om penningtvätt.
Det man sysslar med är stölder, narkotikabrott och våldsbrott. Men också bidragsbrott i vid omfattning.
Polisen anser att det är svårjobbade ärenden. Och det är besvärligt att få personer lagförda för brott.
– Orsaken är just lojaliteten till gruppen, säger lokalpolischefen Tina Anderberg.
Följer nätverken
Ändå pågår hela tiden ett intensivt arbete med att följa nätverken.
– Vi arbetar systematiskt mot dem. Det kan ibland ge avtryck i form av samarbeten med polisen i andra länder, säger Tina Anderberg.
I Malmö finns flera släktbaserade kriminella nätverk.
– En del av medlemmarna som ingår i nätverken har varit här i många år, säger Mats Karlsson, chef för polisens underrättelseenhet i region Syd.
Han menar att nätverkens verksamhet är ett stort problem för samhället.
– De begår brott mot enskilda. Men de dränerar också välfärdssystemet på pengar.
Enligt biträdande rikspolischefen Mats Löfving arbetar de här grupperna med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar.
Språngbrädan in i den här tillvaron är narkotikabrott, våldsbrott och utpressning.
Löfving beskriver också att det finns exempel på släkter som tagit sig in i näringslivet, och även det politiska livet, för att kunna styra en kommun eller till och med Sverige.
Arbetar legalt
Sammanlagt handlar det om cirka tretusen personer som kopplas till nätverken.
– I den här kretsen av människor finns även mycket företag och legal verksamhet. För polisen är det försvårande omständigheter, säger Mats Karlsson.
En rad exempel på brott har uppdagats genom åren. Som en röd tråd löper bidragsbrotten.
Tillväxtverket attackeras
Under våren har polisen upptäckt attacker mot statliga Tillväxtverket, myndigheten som betalat ut miljarder i permitteringsstöd under coronapandemin.
Mats Karlsson säger att det även finns gott om exempel av bidragsfusk kring statens tidigare subvention av elcyklar.
– I många fall betalas det ut jättemycket pengar. Men det finns alltjämt noll förmåga att kolla var utbetalningarna går, säger han.
Mats Karlsson tycker att det finns en naivitet hos beslutsfattarna.
– Det borde finnas en utbetalningsmyndighet som kontrollerar och samkör bidragen så bedragarna stoppas. När polisen får anmälan är det ofta för sent att göra något.
Premium
