Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svinmånga supersöta kultingar: "Rekord"

På 4H gården i Almvik satte grisen Weras förlossningen i gång vid 21-tiden under torsdagskvällen. Det dröjde ända fram till efter midnatt innan hon kunde pusta ut och den massiva skaran kultingar var föddaFoto: Ulf Ryd
En kulting väljer oftast samma spene som den alltid äter från. Och när det blir fler än fjorton kultingar måste ägarna hjälpa till att hålla kultingarna vid liv.Foto: Ulf Ryd
Suggan Wera behövde lugn och ro efter födseln.Foto: Ulf Ryd

Lars-Henrik Sörensson var beredd på många griskultingar.

Men när tjugo stycken föddes gnuggade han sig i ögonen.

– Min första tanke var åh nej.., säger han.

På 4H gården i Almvik satte grisen Weras förlossningen i gång vid 21-tiden under torsdagskvällen. Det dröjde ända fram till efter midnatt innan hon kunde pusta ut och den massiva skaran kultingar var födda

Och man kan lugnt säga att det var svinmånga.

Grisen Wera har fått kultingarna vid fem-sex tidigare tillfällen. Det har varit många även då, senaste gången fick hon arton stycken.

Men att den Sydsvenska grisen vid den här förlossningen skulle få tjugo kultingar hade inte ingen på Almvik 4H gård räknat med.

– Det är klart att det är kul med rekord. Men det blir mer jobb för oss. Hon har ju bara fjorton spenar så vi får ge några av kultingarna ersättningsmjölk, säger Lars-Henrik Sörensson.

Väljer samma spene

En kulting väljer oftast samma spene som den alltid äter från. Och när det blir fler än fjorton kultingar måste ägarna hjälpa till att hålla kultingarna vid liv.

– När suggan fött kultingarna så tar hon inte hand om dem. Det är kultingarnas ansvar att hålla sig vid live, säger Lars-Henrik Sörensson.

Tyvärr kunde inte alla Weras kultingar klara livet. Tre vad dödfödda och ytterligare en dog en stund senare.

– Det är helt naturligt när man föder så många. Naturen selekterar ut de svaga. Nu får vi hoppas att resten överlever, säger han.