Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige blir världsunikt på att återvinna kläder

Dagens tre största inrikesnyheter.
Bara fem procent av de 140 ton kläder som släpps på den svenska marknaden varje år återvinns. Foto: Anette Andersson
Nu ska klädsortering automatiseras. Foto: Anette Andersson

Klädesindustrin släpper ut mer än flyg- och sjötrafiken gör tillsammans – och varje år slänger svensken i genomsnitt åtta kilo kläder.

Med hjälp av avancerad teknik byggs nu en världsunik klädsorterare som ska minska svinnet.

– Resultatet har hittills varit lovande, säger Maria Elander, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

HM, Stadium, Gina Tricot och Ikea är bara några av jättarna som varit involverade i projektet. 

Problemet: det stora klädsvinnet. 

Lösningen? Det är återvinning. 

En ny rapport från forskningsprogrammet Mistra Future Fashion visar att den huvudsakliga klimatpåverkan som klädesindustrin står för kommer från produktionen vid exempelvis bomullsodlingar eller textilfabriken. 

Enligt siffror från IVL Svenska miljöinstitutet återvinns bara cirka fem procent av nästan 140 000 ton textil som sätts på den svenska marknaden varje år. 

– Många i världen sorterar manuellt, men de sorterar mest till återbruk av kläderna. Mycket textil som sorteras har en enormt lågvärdig textil. Det mesta går till förbränning, i bästa fall. Annars slängs på en soptipp, säger Anna Vilen, som är kommunikatör på avfallsanläggningen Sysav i Malmö. 

Unik metod

Därför arbetar nu IVL Svenska Miljöinstitutet för att Sverige ska bli världsledande inom återvinning – och därmed slippa den klimatnegativa produktionen. 

Nu har IVL fått grönt ljus att etablera den första automatiserade textilsorteringsanläggningen i industriell skala i världen.  

Metoden är världsunik i sitt slag och ska i full drift sortera 16 000 ton textil varje år.

– Textilsektorn är en av de sektorer som globalt sett har högst miljöpåverkan. Automatiserad sortering av textilier är en av nycklarna för att skapa effektiva textilflöden och ett cirkulärt kretslopp, säger Maria Elander. 

Maria Elander, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet Foto: Anette Andersson

Med sig på tåget har IVL Svenska Miljöinstitutet 21 parter, däribland klädjättar, myndigheter och kommuner. 

Projektet – SIPTex – är nu inne i steg tre och fram tills nu har det drivits som ett pilotprojekt, som finansieras av Vinnova. Det tredje och avslutande steget före en kommersiell drift innebär att utveckla, testa och införa lösningar i större skala.

För det är mycket som måste klaffa för att den automatiserade klädsorteringen ska fungera. Det handlar om att sorteringslösningen måste vara anpassad för både textilåtervinnarnas och textilföretagens behov. 

Grunden är att kunna sortera ut textilen på fibernivå. 

– Med optisk sortering läser den av vilka fibrer som textilen innehåller. Säg att vi vill sortera 98 procent bombull och 2 procent elastan – så gör den det. Då kan man skräddarsy produkter till återvinnare som gör nya fibrer, säger Anna Vilen, kommunikatör på Sysav. 

Second hand

Många gånger finns ett spill av det material som lämnas in för återvinning. De som i dag manuellt sorterar textil vill få ut material som kan säljas som second hand. Cirka 98 procent av intäkterna kommer från second hand-varor. 

Textilerna sorteras ofta grovt och det som blir över förbränns eller går till industrier där de används som trasor eller används som isolering.

– Men det mesta går till förbränning. Om man bränner ett kilo bomull är det borta ur kretsloppet. Men om det återvinns slipper man den miljöpåverkan från produktionen och det är där miljönyttan ligger. Då slipper man odla bomull eller använda mineralolja för att få fram syntetfiber, säger Maria Elander.

Arbetstillfällen

Den världsunika anläggningen kommer att byggas i en 5 500 kvadratmeter stor anläggning på Bjurögatan i Malmö. Vid start sorterar den motsvarande 3000 ton kläder på ett år och skapar den fyra nya arbetstillfällen. Efter tre år – när anläggningen är i full drift – går bemanningen upp till sju anställda. 

– Just nu sker en upphandling om vem som ska stå för bygget. Den kommer att byggas, men vi vet inte av vem, säger Anna Vilen vid Sysav.