Lars Sonesten, forskare vid Institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Foto: / © Foto Julio Gonzalez, SLULars Sonesten, forskare vid Institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Foto: / © Foto Julio Gonzalez, SLU
Lars Sonesten, forskare vid Institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Foto: / © Foto Julio Gonzalez, SLU
Hundratusentals svenskar hamnar på första plats i rankningen över Östersjöns värsta bovar. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVPHundratusentals svenskar hamnar på första plats i rankningen över Östersjöns värsta bovar. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
Hundratusentals svenskar hamnar på första plats i rankningen över Östersjöns värsta bovar. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
Länderna kring Östersjön har gemensamt gjort ett stort arbete för att börja rädda havet men den politiska viljan tycks nu minska Foto: ÅSA SJÖSTRÖM/Länderna kring Östersjön har gemensamt gjort ett stort arbete för att börja rädda havet men den politiska viljan tycks nu minska Foto: ÅSA SJÖSTRÖM/
Länderna kring Östersjön har gemensamt gjort ett stort arbete för att börja rädda havet men den politiska viljan tycks nu minska Foto: ÅSA SJÖSTRÖM/
Vid sprängningar och konstruktioner ute till havs skapas plötsliga oljud som drabbar fiskar. Foto: ÅSA SJÖSTRÖMVid sprängningar och konstruktioner ute till havs skapas plötsliga oljud som drabbar fiskar. Foto: ÅSA SJÖSTRÖM
Vid sprängningar och konstruktioner ute till havs skapas plötsliga oljud som drabbar fiskar. Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

Svenskarna i topp bland Östersjöns värsta bovar

Publicerad

Hundratusentals svenskar hamnar på första plats i rankningen över Östersjöns värsta bovar.

Södra Sverige, Stockholm och Gotland är särskilt drabbat.

– Jag är orolig att vissa regeringar ska sluta bry sig om Östersjön och jag ser redan tendenser till det, säger forskaren Lars Sonesten.

Om Östersjön ska kunna räddas måste alla bidra.

Därför är Lars Sonesten, forskare vid Institutionen för vatten och miljö på SLU, nu orolig.

Länderna kring Östersjön har gemensamt gjort ett stort arbete för att börja rädda havet men den politiska viljan tycks nu minska.

– Vid kristider tittar man mindre på miljön. Jag kan redan se att Polen och Danmark visar mindre politisk vilja för det långsiktiga arbete som krävs, säger Lars Sonesten.

 

LÄS MER: Här är Östersjön mest förorenad – unik karta 

 

Hårdhandskar mot havets fiender

Enligt forskaren kan det ta flera decennier innan resultatet av räddningsarbetet blir synligt i havet. Vilket kräver ett tålamod som många politiker inte har.

– De satsar stora resurser och vill se resultat inom sin mandatperiod. Men vi måste förstå att det gäller att ständigt jobba vidare och inte lägga armarna i kors och säga att nu har vi gjort så gott vi kan, säger han.

Om Östersjön ska kunna räddas krävs hårdhandskar mot havets största fiender.

Här är topplistan över Östersjöns största bovar:

5. Oljeutsläpp

Östersjön är väldigt känsligt för oljeutsläpp.

Fartygstrafiken är intensiv med många oljetransporter. Små mängder läckage räcker för att orsaka skada i hav och fåglar. Östersjön är dessutom ett grunt innanhav, vilket gör innanhavet till ett särskilt bräckligt område.

4. Buller

Plötsligt och konstant buller kan orsaka allvarliga skador på fisk och marina däggdjur.

Östersjöns tunga fartygstrafik skapar en ljudmatta som bland annat gör det svårt för sälar att kommunicera under vattnet.

Vissa områden, som Sankt Petersburg i Ryssland, är rena motorvägen där bullret är stort.

Vid sprängningar och konstruktioner ute till havs skapas dessutom plötsliga oljud som drabbar fiskar.

3. Skräp

Skräp förorenar stora kust- och strandmiljöer i Östersjön.

Fyra femtedelar av skräpet i havet kommer från land. Det vanligaste skräpet är plast som orsakar mycket lidande hos fiskar, fåglar och däggdjur. De äter plast i tron att det är mat men får ingen näring och svälter. 

I delar av Ryssland pågår stora kampanjer där hundratals personer går ut och rensar stränder från skräp två gånger i månaden under vinter och varje vecka under sommarhalvåret.

Sverige har kommit längre med att upplysa invånarna om att inte slänga skräp var som helst men här ligger öppna soptippar bakom marin nedskräpning.

Slitage från vägbanor och däck men också från fotbollsplaner av konstgräs, som blir allt vanligare, sprider mikroplast i miljön.

Spöknät, gamla fiskeredskap där fiskar fortfarande fastnar, är också en del av problemet.

2. Miljögifter

De största bovarna här är egentligen de gifter som vi ännu inte känner till.

Det tog lång tid innan kemiska ämnen som PCB och DDT visade sig vara farliga för djur och människor. De var på väg att utrota sälen och visade sig vara cancerframkallande.

Än i dag finns höga halter i havsörnsägg i Västernorrland.

PCB föras över till foster och ammande spädbarn via moderkakan och modersmjölken och man orsaka försämrad inlärning.

Det finns en mängd olika kemikalier i Östersjön vars påverkan på naturen fortfarande är okänt.

Läkemedelsrester som reningsverken är dåliga på att bryta ner har blivit allt vanligare i havet. Forskare har hittat stora mängder av mediciner långt ute på öppet hav, vilket förvånat många.

1. Övergödningen

Algblomning, syrebrist, döda bottnar och gifter är följden av övergödningen.

Detta orsakas bland annat av industrier och jordbruk.

Hundratusentals svenskar som har enskilda avlopp med dålig rening bidrar till den fortsatta övergödningen.

Många av avloppen är olagliga och tillsammans släpper de ut kväve och fosfor till Östersjön. Ett problem som är stort i många havsvikar.

Övergödningen drabbar främst området som heter Egentliga Östersjön, som sträcker sig från Ålands hav och hela vägen ner till de danska sunden.

Polen och Ryssland, som har dåliga reningsverk och ett stort jordbruk, är fortfarande de allra största bovarna.

Sankt Petersburg och Kaliningrad, som tillsammans har sex miljoner invånare, släppte tidigare orenat avlopp rakt ut i Östersjön. Nu har de byggt nya reningsverk, bland annat med svenskt stöd, och vattnet kan äntligen renas.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag