Svens uppfinning får pris 112 år efter Edison

Bluetooth-tekniken som kopplar samman teknikprylar är en skånsk uppfinning.

Nu prisas upphovsmannen Sven Mattisson från Ericsson i Lund.

Begreppet blåtand, svensk översättning, föddes över en öl på en bar i Toronto i Kanada.

Det är Kungliga Vetenskapsakademien som bestämt att utdela den Adelsköldska medaljen till Sven Mattisson.

Han är den elfte personen att få medaljen på 112 år. Den första var Thomas Alva Edison, glödlampans uppfinnare, som fick medaljen 1909.

– En stor ära förstås. De ringde och frågade om jag ville ta emot utmärkelsen och svaret var ju ganska givet förstås, säger Sven Mattisson.

Prisutdelningen är tänkt att ske i Stockholm den 2 juni – om inte pandemin sätter krokben för arrangemanget.

Sven Mattisson är själv stolt över framgången med bluetooth-tekniken och vad den fört med sig i folks vardagsliv.

Byggdes in

Han betonar dock att han inte är ensam bakom bluetooth-tekniken.

– Vi är egentligen många bakom detta och delar av tekniken fanns redan innan vi på Ericson började. Vårt stora bidrag blev att bygga strömsnålt, kompakt och billigt.

Tekniken började utvecklas i Lund 1995 och lanserades kommersiellt i maj 1998. I början på 2000-talet släppte Ericson sedan kontrollen över den sladdlösa tekniken.

Att tekniken tidigt byggdes in i Nokias och Ericssons telefoner var en viktig faktor bakom det stora genomslaget. I dag ingår tekniken som en naturlig del i alla telefoner och mångas liv. 

Det handlar bland annat om trådlös förbindelse mellan telefoner, datorer, tangentbord och datormus. Men också trådlös kommunikation mellan mobiltelefon och infotainmentsystem i bilen.

Hyllar Mattisson

Kungliga Vetenskapsakademien uppger för tidningen Ny Teknik att man utrett frågan om vem som gjorde vad vid utvecklingen av bluetooth.

Slutsatsen är att det är oomtvistat att Sven Mattissons idéer ligger till grund för tekniken, och att bluetooth inte hade uppstått utan dem. 

Sven Mattisson jobbar än i dag kvar på Ericsson och är även adjungerad professor vid Lunds Tekniska Högskola, LTH.

Vad ser han då för framtida möjligheter för bluetooth-tekniken?

– Inom sjukvården. Där har man hållit igen mycket. Men det måste vara skönt att slippa alla sladdar.

– Det finns även gott om industriella tillämpningsområden.

Så föddes begreppet

Till sist, begreppet blåtand, var uppstod det?

– Jag och en kollega från Intel var på en konferens i Toronto för att presentera idén som först hade namnet MC Link. Vi tyckte att det fungerade så där och satt efteråt på en pub och tog en öl. 

– Plötsligt började vi prata om vikingar och det var i den vevan blåtand föddes, säger Sven Mattisson.

Enligt historiebeskrivningen ska ingenjören från Kalifornien varit mycket intresserad av vikingarna i allmänhet och Harald Blåtand i synnerhet. Han ska ha insisterat på att få kalla tekniken för bluetooth, vilket givetvis varken Ericson eller Nokia hade något emot. 

Från Edison till Mattisson

Alla mottagare av medaljen

1909: Thomas Alva Edison

1914: Birger Ljungström

1920: Arthur Ramén tillsammans med Jacob Beskow

1940: Baltzar von Platen tillsammans med Carl Munters

1943: Artturi Virtanen

1955: Anders J.T. Grönwall tillsammans med Björn Ingelman

1960: Erik Jorpes

1970: Victor Hasselblad

1994: Donald E. Knuth

2010: Sune Svanberg

2021: Sven Mattisson


Detta är Adelsköldska medajen:

Den delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien som belöning för ”av för mänsklighetens upplysning, förkovran och förbrödring synnerligen viktiga och välsignelsebringande uppfinningar och arbeten”. 

Medaljen delas ut i regel bara en gång under varje tioårsperiod. 

Uppfinning som belönas ska vara fullt genomförd och ha funnits användbar för sitt ändamål.

Medaljen delas ut oavsett mottagarens nationalitet.


Faktainhämtning: Lennart Nilsson

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!